Synpunkter från KRAV på konsekvensutredning och förslag till ny EU-förordning om ekologisk produktion Dnr 4.7.21-1335/14.

Övergripande kommentar

Om förslaget till ny förordning genomförs i nuvarande skick riskerar det att slå ut en stor del av den svenska ekologiska produktionen. Sannolikt marginaliseras också den ekologiska produktionen inom hela EU för lång tid framöver och reduceras till en liten exklusiv nisch. Detta är inte acceptabelt och Sverige ska därför avvisa förslaget i sin helhet.

Kommissionens konsekvensutredning fångar över huvud taget inte upp de drastiska effekter som förslaget får, vilket även ger farhågor inför kommissionens fortsatta arbete. Det är viktigt att kommissionen får tydliga direktiv att utveckla möjligheterna med ekologisk produktion i dialog med branschen och den ekologiska rörelsen. En utgångspunkt ska vara det förtroende som konsumenter runt om i EU dagligen visar i handling genom en stigande efterfrågan på ekologiska produkter.

Istället för en helt ny lagstiftning förordar vi att den nuvarande förordningen utvecklas med de goda förslag som finns i dialog med branschen och den ekologiska rörelsen. Då kan producenter känna att regelverket har den trygghet och kontinuitet som behövs för att lantbrukare och andra producenter ska våga ställa om till ekologisk produktion och möta den stora och ökande konsumentefterfrågan som finns. Sverige ska omgående söka ett samarbete med andra medlemsländer för att få ministerrådet att besluta detta.

Följande punkter är positiva:

  • Förslaget har enklare språk och struktur än nuvarande förordning.
  • Kommissionen föreslår mer riskbaserad kontroll och bland annat att ett årligt fysiskt kontrollbesök inte behövs på de företag med lägst riskklassning. Det öppnar för nya sätt att göra kontroll och är viktigt i ett land som Sverige där resorna i samband med kontroll ofta är långa. En möjlighet är också att utveckla en ”kontrollcykel” på 3-5 år, mellan fullständig ny kontroll, som är vanligt i en del certifieringssystem. Utvecklingen av kontrollen har tidigare hämmats av krav på årliga fullständiga kontroller.
  • Kommissionen föreslår också att även producenter inom EU kan gruppcertifieras. Förslaget behöver utvecklas bland annat eftersom ”små företag” har olika betydelse i olika medlemsstater. Detta förslag kan också bidra till utveckling av kontrollen generellt.

Punkter i förslaget som vi är kritiska emot:

Ny omfattande förändring ger oklara spelregler

Det är bara fem år sedan nuvarande förordning trädde ikraft och det har varit en hel del oklarhet under dessa första år. Att åter göra en stor förändring skapar osäkerhet om regler och lagstiftning. Alla som ställer om till ekologisk produktion behöver ny kunskap, kanske metodutveckling och investeringar på olika sätt. För lantbrukare finns dessutom en omställningstid på minst två år – under tiden har man merkostnader men inte ett högre pris. Vem vågar och vill investera i en produktion där spelreglerna och förutsättningarna hela tiden ändras?

Principen om förutsägbarhet saknas

Trots kommissionens ambition att lansera en ”principdriven” förordning har man missat två av de viktigaste principerna i utvecklingen av regler:

  • Förutsägbarhet. Inför krav på införandetider, och en årlig utgåva/förändring av förordningen.
  • Möjlighet för inflytande från de som berörs och tydliga spelregler för inflytandet.

Förordningen är ett regelverk för frivillig certifiering, en gång utvecklat av en gräsrotsrörelse. I det fortsatta arbetet ska man utnyttja den breda och långa erfarenhet av hur regelverk kan utvecklas på frivillig väg med inflytande från sektor och allmänhet som finns! Lär gärna av hur NOP gör för att informera och konsultera kring det ekologiska regelverket i USA, som vi i EU ju erkänner som ekvivalent med vårt. De har till exempel en möjlighet att lämna synpunkter via sin webbplats på de förslag som National Organic Standards Board tar fram. (http://www.ams.usda.gov/AMSv1.0/ams.fetchTemplateData.do?template=TemplateJ&page=NOSBMeetings )

Bristfälliga analyser och konsekvensbeskrivningar.

Bland annat hävdas att sektorn har dåligt förtroende hos konsumenterna, vilket är motivet till de skärpningar i reglerna som föreslås. Vi påstår att den senaste marknadsutveckling pekar åt rakt motsatt håll!

Kommissionen har gjort en attitydundersökning i en internet-enkät för ett år sedan. För att kunna dra slutsatser av sådana undersökningar måste underlaget vara representativt, med det var inte alls fallet. Det saknades svar från flera medlemsländer och en majoritet av svaren kom från Frankrike. Det är därför mer relevant att bedöma konsumenternas verkliga agerande, och där är den stigande efterfrågan tydlig.

Helt fel utgångspunkter, bland andra

  • Kommissionen utgår från en omfattande brist i konsumentförtroende, samtidigt som marknaden växer rejält. Det är brist på råvaror, men det är inte brist på förtroende.
  • Marknaden har 4-dubblats på global nivå under perioden sedan år 2000 medan arealen i EU bara dubblats. Kommissionen tar det som intäkt för att importen från tredjeland till EU ökat, vilket kan stämma. Men finns en sådan analys? Det finns också andra viktiga faktorer som går i samma riktning:
    • Större förädlingsgrad för många ekologiska produkter
    • Ökade skördar efter hand
    • Lägre andel mark under omställning nu än tidigare
    • Ändring av produktionsinriktningar, till exempel mer djurhållning som ökar snabbare än arealen.
    • Finns det tydliga samband mellan areal och marknadsvärden av produkterna för andra produktionsinriktningar?
    • Möjligen är alltså skillnaden i areal vs marknadsvärde helt naturlig i omställningen av livsmedelsbranschen mot mer hållbarhet, särskilt när man bara ser på en kortare tid. (hur har det sett ut innan?)
    • Importen från tredje land anser kommissionen vara ”missade möjligheter för EU”
      Vi tror att importen framförallt stärker utvecklingen av ekologisk produktion i EU, genom större och bredare utbud av ekologiska produkter. Dessutom vet vi att ekologisk produktion av kaffe, bananer och liknande innebär arbetsmiljöer utan kemiska bekämpningsmedel i länder där såväl miljö- som arbetsmiljöproblemen med bekämpningsmedel är omfattande.
    • Privata regelverk utvecklar ekologisk produktion
      Kommissionen utgår i några fall från att privata märkningar skapar förvirring och störningar på marknaden. Vi menar att privata märkningar i de flesta fall går före och prövar nya vägar för ekologisk produktion, som sedan kan tas in i förordningen.
    • Omfattande kontrollproblem på ”mixade lantbruk”. Kravet på lantbruksföretag enbart får bedriva ekologisk produktion leder till flera problem:
      • Mer komplicerad omställning.
      • Uppdelning av företag i en ekologisk och en konventionell del. Det ger ökad byråkrati och leder till sämre möjlighet till en bra kontroll, inte bättre som syftet var.
      • Annan hantering av lantbruk än andra ekologiska företag, som (lyckligtvis) får vara ”mixade”. Lantbrukare fuskar inte mer än andra.

Säkra inflytandet från branschen och medlemsstaterna

Förslaget innebär även att en del av de beslut som idag tas i SCOF (”Standing Committee on Organic Farming) ska läggas över på kommissionen i delegerade akter. Det är delvis en följd av Lissabonfördraget men måste därför inte nödvändigtvis genomföras på det sätt kommissionen föreslagit. Ändra så att:

  • I den nya kommitté som ersätter SCOF, ska alla medlemsstater vara representerade, och också EES länder.
  • Den nya kommittén ska ges inflytande över alla delegerade akter och implementerade akter så långt som Lissabonfördraget medger,
  • Antalet delegerade akter ska vara ett minimum. Alla detaljer som har avgörande betydelse för sektorns utveckling ska finnas med i ”grundförordningen”.

Annars får vi inte den stabilitet och förutsägbarhet i förordningen som krävs för att fler producenter ska vara beredda på att ställa om sin produktion och möta den ökade efterfrågan som vi ser på marknaden.

Gränsvärden får inte ersätta systemkontroll

Kommissionen föreslår att det ska finnas gränsvärden för otillåtna substanser i ekologiska produkter. Om man hittar sådana ämnen över en viss nivå underkänns produkten oavsett anledningen – alltså även när produkterna förorenats utan producentens egen förskyllan. En omvänd ”polluter-pays-principle”, där den som bidrar till att INTE sprida kemikalier får stå för kostnaden. Detta är något helt nytt och riskerar att flytta fokus från kontroll av produktionssystemet till slutprodukten. Ska vi behålla trovärdigheten i ekologisk produktion måste systemkontrollen finnas kvar.

(artikel 20 i förordningen)

Undantag tas bort av princip oavsett effekt

I den västra delen av Europa är ekoproduktionen relativt väl etablerad och utvecklad, medan flera länder i gamla Östeuropa är i början av sin utveckling. Genom att konsekvent ta bort möjligheterna till undantag berövar man aktörer i dessa länder samma utrymme för utveckling som vi själva har haft.

 

Utsäde

Förslaget innebär ett förbud mot användning av konventionellt utsäde och förökningsmaterial– oavsett om eko-utsäde finns tillgängligt eller inte. Detta får konsekvenser framför allt för grönsaksproduktionen och kommer att leda till svårigheter och minskad diversitet. Tillgången på utsäde är nära kopplad till volymer på marknaden – vi i Europas utkanter har redan ett mer begränsat sortval än kollegor söderut.

Vi delar inte kommissionens bedömning att förbudet mot konventionellt utsäde kommer att produktionen av ekologiskt utsäde. Först efter en väsentligt utökad ekologisk produktion finns ett större underlag, och ditt kommer vi lättast med nuvarande system.

Annex II, del 1, 1.4.1 och 1.4.2.

Avelsdjur

Förslaget innebär ett förbud mot att köpa in konventionella avelsdjur, annat än för hotade raser. Detta får sannolikt konsekvenser för alla produktionsformer, men hårdast drabbas kanske grisnäringen, där ett aktivt arbete med korsningsavel är vanlig och fjäderfäproduktionen.

Annex II, del II, 1.3.5

Kräver ”överensstämmelse” för en stor och viktig del av importen

Att exportera till EU har alltid varit svårt, innan den förra översynen krävdes full överensstämmelse (compliance) av tillämpade regelverk med EUs regler. Detta blir naturligtvis nästan absurt för länder på andra kontinenter, när det till exempel gäller detaljer i reglerna.

Det var en klar förbättring vid förra översynen när kravet istället blev ”likvärdighet” – equivalence. Nu föreslår kommissionen tillbakagång till det gamla systemet som man hittills inte fått att fungera! Undantaget de stater man har bilaterala överenskommelser med bland andra USA och Kanada.

Motivet anges vara orättvis konkurrens mellan EU-länder och produktion i tredje land. Om man upprätthåller kvalitén i ekvivalensbedömningarna behöver inte detta ske.

Viktiga detaljer för tolkningen utelämnade, ofta avgörande för konsekvensen av en regel

Kommissionen vill stoppa all stympning av ekologiska djur, undantaget kastrering, som fortsatt får utföras med bedövning eller smärtlindring. Det är svårt att avgöra om avhorning kommer att vara tillåtet om förslaget går igenom. I ett tidigare utkast var ”systematisk avhorning” förbjuden. Avhorning är en absolut förutsättning för mjölkproduktion i de stallar vi har idag. Ett förbud skulle bli förödande för eko-mjölkproduktionen, och de flesta tror att vi får ett förbud.

Exemplet visar också att viktiga detaljer inte får avgöras i delegerade akter utan tydligt måste finnas med i förordningen så att andra än kommissionen ges inflytande över utformningen.

Ändra inte förutsättningarna för de med uppbundna nötkreatur

Vid årsskiftet 2014 trädde kravet på rastning för uppbundna ”små besättningar” i kraft – många har anpassat sig och investerat i rastgårdar. Det rimliga är att dessa ”små besättningar” kan fortsätta med ekologisk produktion utan ändrade förutsättningar.

I förslaget har man ändrat skrivningen om möjlighet till undantag, alltså att fortsatt ha uppbundna djur förutsatt att man rastar - från ”små lantbruksföretag” till ”micro-enterprises”.

Annex II, del II, 1.7.6

Alla butiker som säljer ekologiska varor måste vara certifierade

Det föreslås gälla också där enbart färdigförpackade varor säljs. Det innebär att det till exempel inte längre blir tillåtet att sälja ekologisk mjölk i livsmedelsbutiker som inte är certifierade. De ekologiska produkterna blir därmed inte lika tillgängliga som idag och ingen ökad säkerhet vinns. Led som bara hanterar färdigförpackade produkter ska inte behöva vara certifierade.
Förslaget tycks komma från tanken att inga undantag ska göras. Det ökar inte konsumentförtroendet – bara kostnaderna!

”Hela” företaget omlagt till ekologiskt efter omställningsperioden

Nya förordningen kräver att hela lantbruksföretagen som bedriver ekologisk produktion ska läggas om. Det är oklart hur snabbt det måste göras, men blir ett hinder när nya lantbrukare vill lägga om.

Man kan delvis komma runt detta genom att dela upp företaget i olika enheter, och därmed försämras förutsättningarna för en bra kontroll Målet med förändringen var ju en bättre kontroll!

Om förslaget ändå införs måste ”hobbyproduktion” av till exempel ägg tillåtas utan krav på att vara ekologisk.

Rekommendation om kompostering av stallgödsel före spridning

Förlusterna av kväve vid kompostering av stallgödsel är ofta stora. Därför ska kompostering undvikas. Ta bort den rekommendation om kompostering som finns.

Annex II del 1 1.5.2

För höga ambitioner när det gäller självförsörjning med foder

Förslaget innebär att 90 % av fodret till växtätande djur ska vara producerat på gården eller i ”regionen”. Idag ligger gränsen på 60 % av fodret och det är svårt för många producenter i skogs-och mellanbygd att öka självförsörjningsgraden. ”Regionen” definieras inte, men även om hela Sverige ses som en region blir det i ett kortare perspektiv omställningsproblem. En hel del foder, både spannmål, soja och annat proteinfoder importeras eller förs in till Sverige idag.

För enkelmagade djur finns förslag om att 60 % av fodret ska komma från gården eller regionen. Även här är kraven för höga, bedömer vi. De 50 % som krävs enligt KRAVs regler är svåra att nå i skogs- och mellanbygd och vi medger därför en lägre nivå där.

Produktion av fjäderfä för slakt

Idag får kycklingar av olika arter tas in som konventionella före tre dagars ålder. De kan då slaktas som ekologiska efter 10 veckor (70 dagar) om de är av långsamväxande ras. Eftersom vi bedömer att produktion av ekologiska föräldradjur ligger långt fram i tiden föreslår vi att de 10 veckor som idag krävs för alla fjäderfän oavsett art anpassas till arten. Tiden för kyckling bör vara 7 eller 8 veckor. För vaktlar och andra mindre fåglar kortare och för gäss och andra större fåglar längre.

Unghöns, föräldrafjäderfän och parallellproduktion

Regler för unghöns har diskuterats länge utan att sådan kommit fram. Vi hoppas kunna påverka detaljutformningen i ett senare skede men vill nu peka på att för unghönsuppfödningen ska parallellproduktion tillåtas. Det finns ingen förväxlingsrisk och en sådan möjlighet minskar risken/kostnaden för uppfödningen väsentligt.

Samma sak tror vi kan gälla produktionen av ekologiska ”föräldrafjäderfän”, som vi dock tror ligger längre fram i tiden.

Uteslut inte IOAS – specialist på ekologisk ackreditering sedan 20 år

Artikel 29 punkt 3 liksom artikel 31 punkt 3 innehåller krav på att ackrediteringsorgan som anlitas och som finns utanför EU ska ha skrivit på IAFs multilaterala avtal. IOAS är ett ackrediteringsorgan med mycket hög kompetens inom ekologisk produktion som anlitats av EU-kommissionen för utvärdering av certifieringsorgan. Däremot är de sedan länge nekade att skriva på IAFs avtal.

Förordningen ska inte utformas så att IOAS inte kan väljas av dem som vill använda deras tjänster.

Följande regler saknas

Se över vilka konventionella gödselmedel som tillåts

Vi har i Sverige idag EUs kanske hårdaste tillämpning av begreppet ”factory farming”, alltså djurhållning där gödseln inte är tillåten att använda i ekologisk produktion. Flera medlemsländer tillåter idag gödsel från i princip all form av djurhållning. Detta kan skapa en trovärdighetskris för hela sektorn. Här behövs harmonisering och en striktare tillämpning på EU-nivå. Om ekologisk produktion ska minska beroendet av det konventionella lantbruket är begräsningar i införseln av konventionell stallgödsel till ekologisk produktionen betydligt viktigare än att minska avelsutbytet med konventionella djur.

Kretsloppsgödsel – utvecklingen måste börja!

Det räcker inte bara med en stark koppling mellan djurhållning och foderproduktion som finns i ekologisk produktion. På något längre sikt måste kretsloppen av växtnäring från jord till bord också slutas. Därför bör förordningen omgående ändras så att forskning och utveckling av rena kretsloppsgödsel som exempelvis källsorterad urin tillåts.

Certifiera insatsmedel

Nuvarande förordning ger enligt Swedac inte möjlighet till certifiering av insatsmedel, som till exempel gödsel. Förordningen bör ändras så att detta blir möjligt för att underlätta kommunikationen om vilka produkter som får användas och göra marknadsföringen kring det tydligare.

Regler för Slakt och transporter av djur saknas

Det saknas regler för slakt och transport av djur. Det är en självklar del i regler för ekologisk produktion. Det har funnits i KRAVs regler i mer än 20 år, och Sverige drev frågan i samband med att förordning 834/2007 togs fram.

Tack för att ni skickar förslaget på remiss

Vi är glada för att Sverige valt att remissa förslaget till ny EU-förordning, och därmed ger alla intresserade en möjlighet att påverka det fortsatta arbetet med en ny eller förändrad förordning. Om resultatet ska bli bra behövs ett arbetssätt där ekorörelsen är involverad med tydliga spelregler.

Här är våra synpunkter och förbättringsförslag på hela förslaget till ny förordning. Tiden har varit ganska knapp och materialet är omfattande så risken finns att vi missat väsentliga saker. Vi hoppas på möjligheten att påverka Sveriges fortsatta arbete med förordningsförslaget. Vi svarar gärna på följdfrågor om vårt remissvar.

Vänliga hälsningar
Kjell Sjödahl Svensson
Kvalitetschef KRAV
018 17 45 04
Kjell.sjodahl-svensson@krav.se

Senast uppdaterad: 2017-04-06