Det finns ett brett politiskt stöd för att ge offentlig upphandling en större roll i Sveriges arbete med Agenda 2030. Sex av riksdagspartierna uppger att de under kommande mandatperiod ska driva på för en hållbar offentlig upphandling, visar en ny partienkät från nätverket Mod Upp 2030, där de organisationer vi företräder ingår. Men vill partierna växla upp arbetet behöver vi lagstifta om att det både ska ställas och följas upp hållbarhetskrav.
För varje tiondels grads uppvärmning över Parisavtalets 1,5-gradersmål riskerar vi att passera oåterkalleliga tröskelnivåer. En miljon djur- och växtarter hotas av utrotning på grund av människans konsumtion och produktion. Och för första gången på 20 år ökar barnarbetet i världen.
Att riksdagspartierna nu ser offentlig upphandling som ett viktigt verktyg för att nå FN:s globala hållbarhetsmål är av stor betydelse. Redan om tre år, 2025, ska vi ha utrotat barnarbetet. Fem år senare ska fattigdom och hunger vara borta. Och för att klara 1,5-gradersmålet ska Sverige halvera utsläppen av koldioxid till år 2030.
Därför behövs regeringens föreslagna lagskärpning om att göra det obligatoriskt att ställa hållbarhetskrav vid offentlig upphandling. De rödgröna partierna (S, MP och V) är positiva till ett lagkrav på upphandlande organisationer att ställa hållbarhetskrav när det finns risk för negativ påverkan på klimat, miljö och mänskliga rättigheter. Moderaterna och Centerpartiet svarar kanske.
En ny upphandlingsenkät från Vision, Fackförbundet ST och Fairtrade Sverige, där 422 myndigheter svarat, visar på stora brister i uppföljningen av ställda hållbarhetskrav. Det kan ge allvarliga konsekvenser. Utan uppföljning riskerar hållbarhetskrav att bli en papperstiger som inte skapar den nytta som utlovats av leverantören. Utan uppföljning ökar risken för osund konkurrens och korruption, enligt en rapport från Konkurrensverket 2020.
Ändå vill inte alla partier att det ska vara lagkrav på att följa upp hållbarhetskrav. Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet svarar i partienkäten ja, men både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna svarar nej. Moderaterna har ännu inte tagit ställning, men skriver att ”det är rimligt att krav som ställs vid upphandling, och som därmed utgör grund för tilldelning och avtal, ska följas upp”.
Sverige bör inspireras av Danmark som gett oberoende tredjepartscertifieringar en tydligare plats i sin upphandlingsstrategi. Fyra av riksdagspartierna (C, KD, MP och V) anser att den svenska upphandlingsstrategin från 2016 ska uppdateras så att det framgår att oberoende tredjepartsmärkningar bör övervägas när sådana finns. Socialdemokraterna svarar kanske.
Centerpartiet skriver att ”…inköpare eller den myndighet de arbetar på inte själva behöver lägga tid på att detaljstyra gällande krav, vilket är en bra effektivisering av offentliga resurser”. Kristdemokraterna anser att ”Tredjepartscertifieringar utgör ett viktigt verktyg för att stärka uppföljningen och kvalitetsgranskningen av upphandlingarna”.
Den stora köpkraften på drygt 800 miljarder kronor årligen måste bidra till den hållbara utveckling vi alla är beroende av. Genom att ställa och följa upp hållbarhetskrav vid offentliga affärer skapas en marknad för de företag som tar ansvar för hållbara affärsmodeller och leveranskedjor. Partienkäten visar på stora möjligheter för riksdagspartierna att komma överens om moderniserade regelverk och strategier för hållbara offentliga upphandlingar. Det brådskar med en relevant lagstiftning som gör offentlig sektor till ett föredöme i arbetet med Agenda 2030-målen.
Hewan Temesghen
Generalsekreterare Fairtrade Sverige
Eva Eiderström
Chef Bra Miljöval
Sören Enholm
Vd TCO Development
Cecilia Lenbäck
Tf vd Krav
Linnéa Engström
Programdirektör MSC Östersjöregionen och Skandinavien
