Många kommuner och regioner har tagit bort sina mål om ekologiska och KRAV-märkta livsmedel för att i stället satsa mer på närproducerat – i tron att det gynnar den inhemska livsmedelsproduktionen mer. Men svenskt och ekologiskt är i själva verket mer lokalt, eftersom ekojordbruket är mindre beroende av importerade insatsvaror som konstgödsel. Nu måste ekomålen tillbaka, för att minska vårt beroende av Ryssland och uppnå målet om 60 procent ekologiskt inom offentlig sektor.
Allt fler inser vikten av en inhemsk, tryggad matproduktion. Det är viktigt för Sveriges krisberedskap och självförsörjningsgrad, men även för att nå nationella och globala miljömål. En stark matproduktion i Sverige skapar dessutom arbetstillfällen och gynnar landsbygdsutvecklingen.
Den ekologiska produktionen kan spela en viktig roll för en sådan utveckling, men de senaste åren har en missuppfattning spridits om att mer ekologiskt skulle innebära en mindre andel svenskproducerad mat. Närproducerat och ekologiskt har ställts mot varandra. Flera kommuner har av det skälet tagit bort sina mål om andel ekologisk och Kravmärkt mat. Resultatet blir dock det motsatta, samtidigt som det strider mot Sveriges mål om att 60 procent av alla livsmedel som upphandlas inom den offentliga sektorn ska vara ekologisk till år 2030.
Statistik från Ekomatcentrum visar att det är direkt kontraproduktivt att dra ner på ekologiskt om det är en stark, trygg och inhemsk matproduktion som är målet. När offentlig sektor köper ekomat visar statistiken att de också får en högre andel svenskt, eftersom det finns gott om svenska ekologiska råvaror som mejeriprodukter, rotsaker och kött.
Dessutom visar rapporten ”Hur svensk är svensk mat?” att det konventionella jordbruket, inklusive det som marknadsförs som närproducerat, är mer beroende av importerade insatsmedel som konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. För exempelvis höstvete går nästan hälften av intäkterna på den konventionella gården åt till att betala för konstgödsel, bekämpningsmedel, bränsle, el och andra insatsvaror, medan ekobonden lägger 8 procent av intäkterna på importerade insatsvaror. Med andra ord stannar nästan alla pengarna kvar inom jordbrukssektorn i Sverige när ekobonden säljer sina produkter, till skillnad från den konventionella bonden.
Svenskt ekologiskt är alltså mer närproducerat än de matvaror som marknadsförs som närproducerade, hur knäppt det än låter. Ägg, mejeri- och köttprodukter är alla exempel på sådana livsmedel. Dessutom har ekojordbruket många andra stora fördelar, såsom 30 procent större biologisk mångfald kring gården och en bättre kvalitetskontroll som bland annat minimerar andelen felmärkt kött.
Ytterligare en anledning för kommuner att köpa mer ekologiskt är det förändrade säkerhetspolitiska läget i Europa. Livsmedelspriserna kommer sannolikt att fortsätta stiga som en följd av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Det konventionella jordbruket drabbas ännu hårdare av detta, eftersom mycket av det som importeras härstammar från just Ryssland, däribland stora mängder konstgödsel. Att fortsätta vara beroende av Ryssland innebär en osäkerhetsfaktor för svensk matproduktion och bidrar indirekt till att finansiera Putins krig.
Vi uppmanar politiker i kommuner och regioner att återinföra ekomålen, för att skapa en mer långsiktigt hållbar matproduktion och stärka den biologiska mångfalden.
Karin Lexén, Generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Eva Fröman, Ordförande Ekomatcentrum
Sofia Emilsson, Verksamhetsledare Ekologiska lantbrukarna
Cecilia Lenbäck, tf vd Krav
Debatten publicerades i Dagens Samhälle 14 april 2022.
