I dag finns det cirka 3544 flitiga KRAV-bönder i Sverige och varje månad möter vi en av dem i vår reportageserie Månadens KRAV-bonde. Nu är sommaren här och därmed jordgubbsäsongen så denna månad intervjuar vi Ingemar Hammarlund som odlar jordgubbar i Ockelbo.
Det har varit en aningen besvärlig vår för jordgubbsodlaren Ingemar Hammarlund i Ockelbo. Mer än hälften av hans plantor har dött till följd av en vinter med isiga åkrar. Han har varit tvungen att nyplantera vilket är mödosamt. Men till sin hjälp har han haft ett tiotal arbetsvilliga skolungdomar. Under pingsthelgen fick de med gemensamma krafttag ner alla plantor i jorden.
– Ungdomarna vill gärna jobba så det är tacksamt att kunna ringa hit dem. Jag har aldrig behövt plantera om så mycket som vi gjort i år, säger Ingemar Hammarlund.
Trots utmaningarna med plantorna är Ingemar optimistisk och ser fram emot den annalkande jordgubbsäsongen. Han började med jordgubbsodling 1983 och blev KRAV-certifierad i början av 90-talet. Konventionell odling har aldrig varit ett alternativ för honom.
– Ända sedan starten har jag odlat ekologiskt och jag har alltid sagt att kan jag inte odla såhär så vill jag inte odla alls. Många av kunderna uppskattar att jag odlar just KRAV-ekologiskt. De kan vara säkra på att jag följer regelverket och inte använder konstgödsel eller besprutning.
Under de 40 år som Ingemar har drivit jordgubbsodlingen har han parallellt arbetat som idrottslärare och varit verksam på sina föräldrars mjölkgård i Ockelbo. Odlingen har därför fått ta mer tid vissa år, andra mindre.
– Det har gått lite upp och ner under åren. Kunderna har alltid uppmuntrat mig att fortsätta och de har varit väldigt viktiga för mig faktiskt.
Numera är Ingemar pensionär och har lämnat skolvärlden, men jordgubbsodlingen vill han inte släppa taget om.
– Det är mycket jobb men jag tycker att det är kul. Jag tror att det är bra att ha saker att göra och hålla igång, säger han och skrattar.
Ingemars jordgubbsland är 2 hektar och han odlar mest av sorten Florence.
– Florence är jättebra. Den är god att äta direkt och håller bra i frysen. Gör man sylt på den blir den mörkröd och väldigt fin.
Han odlar även andra sorter så som Corona och Sonata. De mognar oftast lite tidigare än Florence och det tycker Ingemar är fördelaktigt. Säsongen förlängs nämligen när bären mognar vid olika tidpunkter. Att få sålt hela skörden är inga som helst problem för den jordgubbstokige pensionären.
– Kruxet för mig är att jag måste få försäljningen att gå jämt upp varje dag för jag har ingen kyl att förvara överblivna bär i. Men jag säljer oftast slut på allt även om flödena av kunder kan variera. Ibland tar bären slut redan mitt på dagen, och då har jag inga fler att fylla på med.
Försäljningen sker i ett litet tält vid vägen mellan Ockelbo och Åmot och ibland har Ingemar möjlighet att även leverera bär till lokala affärer. Sedan tre år tillbaka har han dessutom självplock, något som är populärt bland kunder. Ingemar har valt att inte öka priserna på jordgubbarna trots det tuffa ekonomiska läget.
– Jag vill att kunderna ska kunna köpa så mycket bär som de önskar, så jag har inte ökat priset under föregående år och kommer inte göra det nu heller, säger han.
Ingemars arbetsdagar ser olika ut beroende på vilken årstid det är. Inför vintern täcker han över jordgubbsplantorna med dukar som ska skydda mot väderväxlingar och rådjur. På våren tas dukarna av och då är det dags för ogräsrensning. Eftersom inga naturfrämmande bekämpningsmedel får användas i KRAV-certifierad odling så går det inte att undkomma ogräs.
– För att få en bra skörd ska man ha så lite ogräs som möjligt. Det rensar jag för hand med en hacka mellan plantorna.
Det låter slitsamt?
– Ja, men jag sätter ingen press på mig själv utan rensar lite då och då. Jag delar upp arbetsdagen och tar lite fikapauser, då funkar det.
Ingemar har haft återkommande problem med jordgubbsvivel som är ett av de allvarligaste skadedjuren på jordgubbar. De tillhör skalbaggefamiljen och biter av blomskaften på jordgubbarna.
– Det är jättetråkigt när vivlarna biter av knopparna på plantorna. Men jag kan inte bli av med skadedjuren eftersom jag inte använder besprutning. Det är tufft att ha ekologisk jordgubbsodling, men det känns viktigt att inte använda bekämpningsmedel. Så jag får räkna med att få små eller stora angrepp.
I närheten av odlingen har Ingemar ett fält med blodklöver, bovete, honungsört och persisk klöver. Växterna fungerar som mat för bin och andra pollinatörer och de har han fått på plats tack vare Hushållningssällskapet. Organisationen har tagit initiativ till att hjälpa lantbrukare med att stärka förekomsten av vilda pollinerare på deras gårdar.
– Biologisk mångfald är viktigt så det känns bra, säger Ingemar.
Vad är det bästa med att vara jordgubbsodlare?
– Att träffa alla trevliga kunder och att se plantorna växa. Det är en ren njutning när jordgubbarna börjar blomma. Man blir så glad! Den synen väger upp det mesta. Ungefär som när vitsipporna eller liljekonvaljerna kommer på våren.
Vad äter du helst till dina jordgubbar?
– Glass är en favorit. När jag är ute i landet så kanske jag ser en jordgubbe som inte är tillräckligt fin för att lägga i kartongen, men då äter jag upp den själv. Jag äter nog minst en halvliter varje dag, ibland mer.
Information om tillgång på jordgubbar: Ingemar odlar jordgubbar i en del av landet där de mognar något senare, i mitten av juli. Ett tips är att höra dig om tillgången innan du åker dit!
