De flesta svenska riksdagspartier säger inför riksdagsvalet 11 september att det är viktigt att Sverige ökar sin självförsörjning av livsmedel. Flera säger sig också vilja verka för ökad hållbarhet i livsmedelsproduktionen. Med större satsningar på KRAV-märkt och ekologiskt jordbruk, skulle Sveriges matproduktion bli både mer hållbar och mer svensk.
Intresset för ökad självförsörjning i Sverige tog fart i samband med den svåra sommartorkan 2018, då bönderna fick akut brist på foder till sina djur, och spannmålsskördarna på flera håll blev rekordlåga. Vi har haft en nästan lika torr sommar i år och fler lär det bli, så det är hög tid att se om sitt hus – både när det gäller självförsörjning och åtgärder som kan bromsa negativ påverkan på klimatet.
I samband med torkan och den följande coronapandemin ville många konsumenter ge sitt stöd till svenskt lantbruk. Alltsedan dess har mervärden som svenskt och närproducerat varit i fokus.
Nu påverkas vi indirekt av Rysslands krig mot Ukraina, med högre priser på insatsmedel som konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel, foder och fossilt bränsle som följd. Detta ökar ytterligare insikten om att vi behöver öka vår självförsörjning av livsmedel. För självförsörjning innebär inte bara att vi ska producera maten själva, inom Sveriges gränser, utan även att vi inte ska vara beroende av importerade insatsmedel för att kunna producera vår egen mat.
Vid KRAV-märkt och ekologisk matproduktion används varken konstgödsel eller naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel. Ekologiska bönder bygger i stället sin odling och djurhållning på lokala kretslopp, och använder stallgödsel och organiska restprodukter från bland annat biogasproduktion. I stället för att använda importerade kemiska bekämpningsmedel tillämpar ekologiska bönder varierad växtföljd och använder mekanisk ogräsbekämpning. Dessutom odlar ekologiska bönder det mesta av fodret själva till sina djur.
Detta gör ekologiskt producerad mat till den mest svenska bland svenska livsmedel, något som stöds av Ekomat-centrums rapport “Hur svensk är svensk mat?”
KRAV-certifierad ekologisk produktion är också den mest hållbara. Förutom att man inte använder konstgödsel eller naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel, arbetar man utifrån extra höga krav för biologisk mångfald, mindre klimatpåverkan, ökad djurvälfärd och bättre arbetsvillkor. I och kring en ekologisk odling finns 50 procent fler arter av växter, bin och andra pollinerande insekter.
EU ser ekologisk produktion som viktigt för att vi ska nå en hållbar livsmedelsförsörjning. Målet är att minst 25 procent av jordbruksmarken inom EU ska vara ekologisk 2030. I Sverige finns ett inriktningsmål i samband med Sveriges nationella livsmedelsstrategi från 2017 om att 30 procent av jordbruksarealen och 60 procent av konsumtionen i offentlig sektor ska vara ekologisk till 2030.
Om vi ska öka Sveriges självförsörjningsgrad på ett hållbart sätt, bör det satsas mer och tydligare på svensk ekologisk produktion. I den handlingsplan ”Ekologisk produktion – för omställningen till en hållbar livsmedelsförsörjning i Sverige” som vi tog fram efter Ekologiska Framtidsdagen i maj 2022 finns en rad viktiga förslag på vad som krävs för en ökad svensk ekologisk produktion, bland annat:
- En bred politisk uppslutning bakom insatser och mål för ekologisk produktion och konsumtion i Sverige, likt den som finns i Danmark.
- Siffersatta mål i Livsmedelsstrategin om minskat fossilberoende, kemiska bekämpningsmedel, minskad övergödning och ökad ekologisk produktion.
- Konkreta mål och satsningar för att svensk export av ekologisk mat och dryck ska överstiga import av ekologiska livsmedel.
- Säkrad finansiering för ersättning till ekologisk produktion.
Ökad ekologisk och KRAV-certifierad areal och konsumtion är positivt inte bara för biologiska mångfalden och klimatet, utan även för jobben och för lönsamheten i hela livsmedelskedjan. Då får vi också mer av både den mest svenska och den mest hållbara maten.
Emma Rung, vd KRAV
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Sofia Emilsson, verksamhetsledare Ekologiska Lantbrukarna
Charlotte Bladh André, vd Organic Sweden
Mimmi Dekker, verksamhetsledare EkoMatCentrum
Debatten publicerades på Aktuell Hållbarhets webbplats 7 september och på Dagligvarunytts webbplats 30 september 2022.
