KRAV fick i mitten av maj 2020 kännedom om att en av de 38 mjölkgårdar som enligt SVT:s samhällsmagasin Uppdrag Granskning hade stora brister, var KRAV-certifierad. I samband med att KRAV började undersöka uppgifterna, visade det sig att gården i fråga slutade leverera mjölk och sålde sina djur.
Uppdrag Granskning sände den 13 maj 2020 en uppföljning av ett tidigare program då stora brister på en mjölkgård presenterades. I det uppföljande programmet uppgav redaktionen att de hade sammanställt en lista på ytterligare 210 djurgårdar i Sverige, varav 38 var mjölkgårdar, som fått förelägganden utifrån djurskyddsförordningen under 2019, vid kontroller av landets alla 21 länsstyrelser. En av de 38 mjölkgårdarna skulle enligt uppgift vara en KRAV-certifierad gård. Men strax efter att programmet sänts och KRAV börjat undersöka saken, upphörde all djurhållning på gården och djuren såldes.
– Djurvälfärd är otroligt viktigt för KRAV. Vi har extra tuffa regler för detta jämfört med de som gäller inom konventionell djurhållning och även jämfört med EU:s regler för ekologisk produktion. Det är skönt att höra att gården lade ner sin djurverksamhet om de inte klarade av att leva upp till KRAVs regler, säger Anita Falkenek, vd på KRAV.
Oberoende företag gör kontroller
Företag som är KRAV-certifierade ska enligt KRAVs regler kontrolleras minst varje år. Om de är djurgårdar ska de dessutom få 30 procent extra, oanmälda kontroller. Dessa kontroller sker utöver mejeriernas och länsstyrelsernas kontroller. De utförs av oberoende företag, s k certifieringsorgan som kontrollerar att KRAVs regler uppfylls. Dessa certifieringsorgan kontrolleras och godkänns (ackrediteras) i sin tur i Sverige av myndigheten Swedac. Om en KRAV-certifierad djurgård inte skulle uppfylla KRAVs regler, får certifieringsorganet meddela djurgårdens ägare avvikelser som måste åtgärdas, eller i allvarliga fall stänga av företaget från KRAV.
Den utpekade KRAV-certifierade gården fick i samband med försäljningen av djuren ytterligare ett kontrollbesök av sitt certifieringsorgan, som kunde konstatera att alla djur var borta.
– Utifrån certifieringsorganets tidigare kontroller hade vi inte kännedom om några allvarliga avvikelser på den utpekade KRAV-certifierade gården. Vi kommer att se över rutinerna kring certifieringsorganens arbete för KRAV, säger Anita Falkenek.
Stor skillnad hur ofta kontroller sker
Konventionell mjölkproduktion kontrolleras av länsstyrelserna, men på endast 10 procent av gårdarna årligen (i den kontrollen ingår även KRAV-certifierade gårdar). Det är alltså stor skillnad hur ofta kontroller sker på KRAV-gårdar och på konventionella gårdar.
Forskning visar att länsstyrelsens kontrollanter mer sällan upptäcker brister i djurvälfärden på KRAV-certifierade mjölkgårdar jämfört med på konventionella mjölkgårdar. Detsamma gäller också vid kontroller i Arlas kvalitetsprogram (läs mer här). Risken är alltså mindre för oacceptabla förhållanden på en KRAV-certifierad gård – även om yttersta ansvaret för djuren ligger på djurägaren.