Debatt

Det kemikalieberoende intensivjordbruket hotar den biologiska mångfalden

14 aug, 2020

emils_havreflt_ae_jpg (2)

Replik på debattartikel i DN införd 11/8 2020

Peter Sylwan och Göte Bertilsson påstår på DN-debatt 11/8 att ekomålet på 25 procent till år 2030 i EU-kommissionens förslag till ny jordbruksstrategi, ”Farm to Fork”, riskerar världens livsmedelstrygghet. Debattörerna föreslår ett alternativt koncept ”ekokonventionellt”, som kombinerar ekologiska och konventionella metoder.

Men alla de metoder som Sylwan och Bertilsson lyfter fram som ”ekokonventionella” – förutom att använda kemikalier ”som medicin” – ingår redan i det ekologiska lantbrukets arsenal. Det ekologiska konceptet behövs för att driva mot ett långsiktigt hållbart och lokalt kretsloppsbaserat lantbruk samt en matproduktion som är mindre importberoende och som förbättrar jordarnas hälsa och matproducerande förmåga.

Debattörernas tal om att bygga upp friska jordar, samtidigt som de förespråkar användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel är motsägelsefullt och inte långsiktigt hållbart. Konstgödsel maximerar skördarna kortsiktigt men utarmar jordarna på lång sikt, och riskerar att bidra till ökade klimatproblem, då konstgödsel leder till ökande lustgasutsläpp. Det bidrar till de klimatförändringar som hotar vår planet och våra förutsättningar för att producera mat.

Det är lovvärt att Sylwan och Bertilsson lyfter det globala perspektivet på livsmedelsförsörjning, och vissa ekologiska grödor kan i Sverige ge mindre skörd än konventionella. En forskningssammanställning visar dock att ekologisk odling har en viktig roll att fylla i att föda en växande population på ett hållbart sätt. I låginkomstländer, där befolkningsökningen och bristen på livsmedel är som störst, finns det potential att fördubbla eller till och med tredubbla skördarna vilket även har positiva effekter på fattigdomsbekämpning. Skördeökningen gäller oavsett odlingssystem.

Därtill har FN svängt i frågan om vad som löser problem med global livsmedelsbrist, och för fram bland annat handelspolitik, landrättigheter och en kraftig ökning av ekologiska matproducerande system.

Det krävs ett bredare perspektiv i debatten om livsmedelstrygghet. Det handlar mer om att minska matsvinnet, öka andelen växtbaserad kost och minska den intensiva odlingen av fodergrödor till förmån för livsmedel, än att maximera skördenivåer på bekostnad av miljö och klimat. Dessutom kan mycket göras genom att minska överkonsumtionen av mat och ändra matsystemets globala produktionskedjor. Över 820 miljoner människor i världen är undernärda, 672 miljoner lider av fetma och 1,3 miljarder människor är överviktiga. Siffrorna pekar på att vi behöver ta tag i grundproblemet – den orättvisa fördelningen av resurser – samtidigt som vi bygger ett hållbart jordbruk som inte utmanar odlingssystemets långsiktiga produktiva förmåga.

Det kemikalieberoende intensivjordbruket leder till många problem och utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. De ekologiska metoderna däremot är etablerade, väl fungerande och baserade på vetenskaplig grund. De är inte perfekta men står i ständig utveckling. Vi anser att det är effektivare och bättre för människor och miljö att bygga vidare på dessa, än att skapa nya koncept.

Charlotte Bladh André, vd Organic Sweden

Anita Falkenek, vd KRAV

Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare Ekologiska Lantbrukarna

Publicerad i DN 200814

Dela sidan