Debatt

KRAV-bönders naturbetesmark gynnar biologiska mångfalden i Blekinge

18 maj, 2021

Jordbrukets artrika naturbetesmarker ger ett viktigt bidrag till den biologiska mångfalden. KRAV-certifierade gårdar med kor och får har i större utsträckning naturbetesmarker än samtliga motsvarande gårdar i Sverige. Men för att behålla sin mångfald av växter och djur måste naturbetesmarkerna fortsätta att betas. Om de växer igen minskar artrikedomen på markerna.

Därför är det glädjande att så stor andel KRAV-certifierade gårdar i Blekinge län har naturbetesmarker. Där fanns under 2020 naturbetesmark på alla 19 (100 procent) KRAV-certifierade gårdar med kor och får enligt KRAVs siffror. På samtliga gårdar i Blekinge med kor och får hade 91 procent naturbetesmark.

På riksnivå var andelen av alla KRAV-certifierade gårdar med kor och får som hade naturbetesmark 91 procent, medan andelen för samtliga gårdar av samma typ var 82 procent.

När det gäller artrikedom, brukar man jämföra naturbetesmarker med regnskogar. I snitt har de 40 olika växtarter per kvadratmeter. Den rika växtligheten drar i sin tur till sig insekter och andra djur.

Artrikedomen är ett resultat av att naturbetesmarker inte besprutas med naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel, inte gödslas, odlas eller bearbetas – och av att de betas. Men i det moderna jordbruket blir arealen naturbetesmarker allt mindre. Endast cirka 3 procent av de naturbetesmarker som fanns i Sverige i mitten av 1800-talet återstår.

Den biologiska mångfalden hotas på många sätt – det är forskarna överens om. Upp emot en miljon växt- och djurarter hotas av utrotning inom de närmaste årtiondena. Bland annat minskar antalet bin och andra pollinerare, något som får allvarliga konsekvenser för den framtida livsmedelsförsörjningen, eftersom en tredjedel av vår mat måste pollineras.

Biologisk mångfald är viktig för stabiliteten och balansen i naturens alla livsmiljöer. Den bidrar till bördiga jordar och större skördar, och ger jordbruket och naturen bättre motståndskraft vid klimatförändringars kraftiga torka och skyfall.

Forskning visar att biologisk mångfald gynnas av ekologiska produktionsmetoder. På ekologiska gårdar finns i genomsnitt 50 procent fler arter av växter, bin och andra pollinerare än på konventionella gårdar.

KRAV-certifierad ekologisk produktion sker utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Den är extra kontrollerad av oberoende kontrollföretag, minskar negativ klimatpåverkan, har extra höga krav på god djurvälfärd och omfattar goda arbetsvillkor.

Genom att välja KRAV-märkt mat och dryck kan man därför både som konsument och som inköpare för restauranger inom skola, vård och omsorg bidra till ökad biologisk mångfald och många andra viktiga hållbarhetsmervärden, till exempel när det gäller djurvälfärd och klimat.

Anita Falkenek, vd på KRAV

Debatten gjordes i 21 varianter utifrån statistiken för alla Sveriges län och skickades ut 17 maj. Den har hittills publicerats i bland annat Blekinge Läns Tidning, Sölvesborgs-Tidningen, Norra Skåne och Länstidningen Östersund.

Dela sidan