KRAV fyller 40 år 2025, och det är 40 år som har gett EKO. Sedan 1985 har KRAV sprungit före och drivit utvecklingen av hållbart lantbruk och matproduktion i Sverige. Det ska vi fira! Följ med oss under 2025 när vi tittar tillbaka på 40 år av hållbarhet och kärlek till djur, natur och miljö.
Idag är KRAV Sveriges mest kända hållbarhetsmärkning för mat. Tillsammans med växtodlare, djuruppfödare, livsmedelsförädlare, fiskare, biodlare och många andra producenter har KRAV skapat ett hållbart matsystem som gör skillnad – för planeten, djuren och för dagens och morgondagens konsumenter.
KRAV ger människor möjlighet att handla hållbar mat producerad utan naturfrämmande bekämpningsmedel och utan konstgödsel. De som köper den KRAV-märkta maten bidrar med det som behövs för att hålla maskineriet igång: efterfrågan. Här spelar också offentlig sektor en viktig roll, genom inköp av ekologisk och KRAV-märkt mat till skolor, förskolor, äldreboenden och sjukhus.
Det började vid ett köksbord
Det hela började i februari 1985 med tre pionjärer runt ett köksbord på gården Sörtorp i Sörmland. De ville skapa en enhetlig märkning för ekologiska produkter, fast då sa man ”alternativ odling”. Bengt Carlsson, Kalle Källander och Gunnar Rundgren var de eldsjälar som lade grunden för det som skulle bli KRAV.
De som drog igång odlingen av ekologisk mat började snart formulera regler för den, och insåg att det behövdes en oberoende kontrollförening. Dels för att odlarna inte litade riktigt på varandra, dels för att grundarna antog att en kontroll skulle skapa större trovärdighet än att bara ha regler. Det var anledningen till att KRAV bildades som Kontrollföreningen för Alternativ Odling.
Själva namnet KRAV tog Kalle Källander fram under en tågresa på väg hem från ett möte. Han lekte med orden ”kontroll” och ”alternativ” och skapade av dem namnet KRAV, som har kommit att bli synonymt med ekologisk och hållbar matproduktion i Sverige. Kalle Källanders pappa Ragnar Källander var den som skapade den första logotypen för KRAV.
Kort efter starten 1985 formulerade man de första reglerna. De handlade om växtodling, och rymdes på en A4-sida. Men snart blev det dags att ta sig an fler områden. Allteftersom reglerna formulerades, prövades och beslutades av KRAVs styrelse, kunde nya verksamheter ansluta sig till KRAV. 1988 kom regler för förädling av livsmedel. 1991 kom de första reglerna för bär och annan vildväxande produktion. 1996 för restauranger.
De som bildade KRAV poängterade redan från start att det var viktigt i den “alternativa odlingen” att undvika naturfrämmande bekämpningsmedel och konstgödsel.
Under ett drygt decennium skötte KRAV alla kontroller i den ekologiska produktion som spred sig över Sverige. Redan under 1986 fanns cirka 300 anslutna odlingar och 15 företag som förädlade, förpackade och distribuerade KRAV-märkta livsmedel. Året därpå hade det blivit 450 odlingar och 35 övriga företag. År 1988 fanns drygt 700 odlare och 6 000 hektar KRAV-godkänd odlingsmark. Cirka 30 av KRAV-bönderna hade djuruppfödning.
Under 1989 kom ett statligt omläggningsstöd som bidrog till att drygt 1 000 nya producenter anslöt sig till KRAV. Antalet kontrollanter ökade och var som flest 1990: 141 stycken.
Samtidigt som allt fler regelområden skapades, strömmade allt fler producenter till. År 2006 bildade KRAV dotterbolaget Aranea som tog över all kontroll- och certifieringsverksamhet från KRAV, och Aranea såldes senare till certifieringsorganet Kiwa. I dag finns sex certifieringsorgan som självständigt kontrollerar och certifierar verksamhet utifrån KRAVs regler.
Efter 2006 är KRAV inte längre en kontrollförening, utan har blivit en märkning för ekologiska livsmedel med ett antal mervärden utöver de EU-ekologiska. KRAVs främsta uppgift i dag är att driva utvecklingen av ekologisk produktion, informera om betydelsen av KRAV-märkta livsmedel och opinionsbilda för bättre villkor för ekologiska livsmedelsproducenter.
De första KRAV-märkta produkterna
Redan 1985 började KRAV-märkta produkter dyka upp i butikerna, särskilt i Värmland, där pionjärodlarna hade bildat föreningen Samodlarna Värmland för att sälja alternativodlade grönsaker i vanliga butiker. Gunnar Rundgren berättar att de skrev ihop regler för växtodling utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel på en sida, och anlitade en rådgivare på Hushållningssällskapet för att åka runt och besöka odlarna och rapportera ifall någon inte följde reglerna, för att skapa trovärdighet gentemot handeln.
Bland det första KRAV-märkta som såldes i butik var rabarber, sparris, sallat och annat som mognade tidigt på säsongen 1985. Kungsörnen och Juvel var också tidiga och lanserade ekologiskt vetemjöl 1987. Den första mjölken började säljas 1990. Den producerades av en grupp mjölkbönder som levererade till mejeriföreningen Milko, som senare gick ihop med Arla.
Det första kaffet som importerades och KRAV-märktes var CafeOrganico från ett kooperativ i Mexico. Det kom 1992 och finns fortfarande att köpa.
Sedan började KRAV-märkt mat att spridas över Sverige. 1994 kom honung, glass, ketchup och småkakor. 1995 fanns KRAV-märkta ägg att köpa i välsorterade butiker i Stockholm, Uppsala och på några andra orter, och nya produkter som barnmat, ost och mjukt bröd. 1998 lanserades KRAV-märkta pizzor, färdiga pajer, senap och chokladkakor.
2024 fanns drygt 5 700 KRAV-märkta produkter att välja på i livsmedelsbutiker över hela Sverige, och ytterligare cirka 1 400 produkter för storkök.
Tre röster om KRAV
KRAVs resa från ett köksbord till att bli en ledande aktör när det gäller hållbar matproduktion är en berättelse om passion, samarbete och en orubblig tro på en bättre framtid. Hur har resan varit, och vart är vi på väg? Tre röster berättar:
DÅ:
Gunnar Rundgren, bonde och samhällsdebattör, var en av de tre runt köksbordet när KRAV grundades.
Varför ville ni skapa en ny märkning?
– Vi ville helt enkelt kunna sälja ekologiska produkter under ett gemensamt märke. Själva kontrollen infördes för att odlarna inte litade på varandra, och för att vi antog att det skulle skapa större trovärdighet än att bara ha regler. Redan från start hade vi ambitionen att få alla parter i livsmedelskedjan att delta i KRAV, som ett sätt att skapa trovärdighet.
NU:
Fredrik Kjellröier har arbetat på familjens KRAV-certifierade mjölkgård sedan 2015.
Vilka är fördelarna med att vara KRAV-certifierad bonde och vad är viktigast för dig?
– Som jag ser det kan essensen av KRAV sammanfattas i två ord: omsorg och ansvar. KRAV står för ett alternativt sätt att bruka jord och producera mat, där människan är lyhörd. Det är för mig ett givet paraply att ställa mig under. Om vi ska kunna fortsätta använda jorden över lång tid framåt, så måste vi acceptera att vi inte kan tvinga på jorden våra regler hur som helst, vi måste anstränga oss hårdare för att anpassa oss. Och då krävs det omsorg, om jorden, lantbruksdjuren och oss själva. Första steget i det tror jag är att känna ett personligt ansvar och efter bästa förmåga agera efter det.
FRAMTIDEN:
Emma Rung är KRAVs vd sedan 2022.
Var finns KRAV om 40 år, alltså 2065?
– KRAV har varit stigfinnare i fyrtio år, och kommer fortsätta springa framåt med siktet mot en mer hållbar livsmedelsproduktion. För våra barn och barnbarn – och deras barn. Om 40 år är KRAV-märkt mat något som alla letar efter, det självklara valet för att minska belastningen på natur och miljö och för att öka den biologiska mångfalden, så att det blir fler bin, humlor och andra insekter som kan pollinera grönsaker, bär och frukt.
Mest välkända märkningen för mat
Idag, fyra decennier efter den första sammankomsten vid köksbordet, är KRAV-märket den mest välkända märkningen för mat bland svenska konsumenter som 98 procent känner till. KRAV-märket står som en symbol för kvalitet, hållbarhet och omsorg om människor, djur och miljö. Engagemanget och visionen hos grundarna lever vidare genom de tusentals producenter, produkter och restauranger som nu bär KRAV-märket.
Linus Källander, KRAVs nuvarande styrelseordförande och son till en av grundarna, Kalle Källander:
– KRAV är av kött och blod. Genom KRAV kan man engagera sig och påverka, både som lantbrukare, konsument och medlem. Läs reportaget ”Pappa och son har KRAV i blodet”
Kalle Källander gick bort försommaren 2024. Han var en eldsjäl som brann för att utveckla den ekologiska produktionen. Samtidigt som han var en aktiv och engagerad ledamot i KRAVs styrelse från starten 1985, drev han tillsammans med Inger gården Sörtorp enligt KRAVs regler. Hans son Linus har fortsatt driva ekologisk produktion i samma anda, och är sedan 2018 också styrelseordförande för KRAV.
