Ingen konstgödsel

I konventionellt jordbruk används kemiskt framställd konstgödsel för att förse växterna med näring. KRAV-bönder använder inte konstgödsel av bland annat miljö- och klimatskäl. 

Därför tillåter inte krav konstgödsel

Konstgödsel bidrar till negativ klimatpåverkan

Konstgödsel framställs på kemisk väg och består av främst kväve, fosfor och kalium. Vid tillverkningen av kvävet i konstgödsel används mycket fossil energi i form av naturgas. Under produktionen bildas stora mängder av de starka växthusgaserna koldioxid och lustgas (kvävedioxid). Stora lustgasutsläpp sker också när konstgödseln sprids på åkern. Lustgas är en kraftig växthusgas som är nästan 300 gånger starkare än koldioxid och det tar över 100 år för ett lustgasutsläpp att helt brytas ner. Tillverkningen av kväve ger ett tillskott till den mängd kväve som finns naturligt i ekosystemen, och som är huvudorsaken till att lustgasutsläppen i världen ökar. Enligt FN:s klimatpanel kommer merparten av utsläppen av lustgas från jordbrukets användning av konstgödsel.  

Den konstgödsel som används i Sverige importeras, men flera aktörer planerar att starta konstgödseltillverkning i Sverige. 

Konstgödsel bryter kretsloppen inom jordbruket

Innan konstgödsel på allvar började användas, hade de flesta bondgårdar en blandning av djur- och växtodling, och genom ett naturligt kretslopp kunde de då försörja jorden med näring från stallgödsel.  

Efter andra världskriget gjorde konstgödsel det möjligt att odla utan att ha djur på gården. Samtidigt fick stora djurgårdar utan växtodling ett överskott av djurgödsel. Följden blev att det naturliga kretsloppet bröts, och en obalans av näringsämnen uppstod mellan gårdar och mellan olika regioner i Sverige och i världen.  

Konstgödsel gödslar växterna men inte jorden 

Näringen i konstgödsel tas lätt upp av de odlade växterna, men konstgödsel ger ingen bestående näring till själva jorden som kan göra den långsiktigt bördig. Det missgynnar den biologiska mångfalden i jorden såsom mikroorganismer och insekter som är så viktiga för en bördig odlingsjord. 

Konstgödsel bidrar till övergödning

När den lättlösliga näringen i konstgödsel i form av kväve och fosfor rinner ut i den omgivande miljön, skapar den problem som övergödning, algblomning och döda havsbottnar.    

KRAV-bönder använder organisk gödsel

Gödsel från djur skapar kretslopp av näring

I KRAV-certifierad odling används främst stallgödsel från djur som kor och grisar. Näringen cirkulerar då i ett kretslopp från djur till odling, tillbaka till djuren osv. Kvävet i stallgödseln tas upp i grödor och i foder som odlas till djuren, och djurens gödsel används sedan åter för att gödsla odlingarna tillsammans med andra restprodukter från jordbruksproduktionen. En viss kvävetillförsel sker också genom odling av baljväxter som till exempel åkerbönor och klöver som kan binda kväve från luften tack vare de kvävefixerande bakterier de lever i symbios med. 

KRAV-certifierad odling bidrar till ekosystemtjänster

Naturlig gödsling i KRAV-certifierad odling gynnar den biologiska mångfalden i jorden, som maskar och mikroorganismer. De förbättrar markstrukturen genom de gångar de gör i jorden, där växternas rötter och vatten kan tränga ner. Biologisk mångfald bidrar till en mängd ekosystemtjänster som är nödvändiga för livsmedelsproduktion och för människans överlevnad, som markbördighet, kolinlagring, kretslopp av växtnäring, naturlig biologisk kontroll av skadegörare och vattenreglering. En tredjedel av all mat vi äter är beroende av ekosystemtjänsten pollinering. Hög biologisk mångfald ökar dessutom markens resiliens, markens förmåga att tåla exempelvis klimatförändringar som torka.  

Balans av växtnäring

På KRAV-certifierade gårdar är det viktigt att inte gödsla mer än vad grödorna behöver. Det ska finnas en balans mellan tillförsel och bortförsel av växtnäring för att minimera näringsläckage och övergödning i sjöar och vattendrag samt för att minska risken för läckage av kväve till luften i form av växthusgaser. I genomsnitt är kvävetillförseln över 50 procent mindre i KRAV-certifierad odling, än med konventionell odling.