För att livsmedelssektorn ska kunna bidra till att de nationella miljömålen uppnås krävs en handlingsplan kopplad till Livsmedelsstrategin med betydligt mer fokus på hållbarhet. Med mindre än ett år kvar till nästa riksdagsval är det hög tid att agera. Vi uppmanar därför landsbygdsministern att verka för att en fjärde handlingsplan tas fram.
Den svenska livsmedelsstrategin ska bidra till en växande och konkurrenskraftig livsmedelssektor samtidigt som relevanta nationella miljömål ska nås. Men faktum är att för den svenska miljön och primärproducenterna i jordbruket har strategin knappt gett några märkbara konsekvenser alls.
2017 var totalt 19 procent av jordbruksmarken i Sverige ekologisk, enligt Jordbruksverkets statistik. Tre år senare, 2020, hade andelen ökat med 1 procentenhet. Och för första gången sedan 2012 minskade den ekologiska jordbruksmarken i Sverige 2020.
Andelen ekologisk mat i offentlig sektor har också minskat, för första gången på 20 år. Enligt den ideella föreningen Ekomatcentrums marknadsrapport från 2021 är snittet 38 procent ekologiskt inom offentlig sektor.
Vi är i ett läge där bara ett av 16 nationella miljömål kommer att nås, enligt Naturvårdsverket. På sex områden är utvecklingen dessutom negativ. Det gäller bland annat målen om ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett rikt växt- och djurliv”.
Om Livsmedelsstrategin ska bidra till att relevanta miljömål uppnås är det tydligt att det krävs mycket mer. Vi vill se satsningar på ekologisk produktion och konsumtion och att dessa får en prioriterad roll i en fjärde handlingsplan för livsmedelsstrategin. Med ekologiskt hållbara metoder kan många av livsmedelssektorns utmaningar lösas samtidigt. Det är en viktig fördel när tiden har blivit alltför knapp för att lösa en fråga i taget.
Att främja ekologisk produktion och konsumtion har flera positiva effekter. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) visar i sin rapport ”Sverige som ekoland” att det skulle gå att öka försäljningen, öka sysselsättning samt öka lönsamheten om vi ställer om till en större andel ekologiskt jordbruk. Dessutom har Sverige betydligt bättre förutsättningar för god lönsamhet vid export av ekologiska produkter än för konventionella. Det ekologiska jordbruket bidrar även positivt till hela livsmedelssektorn genom att i högre grad efterfråga lokala insatsvaror. Därmed kan en satsning på ekologiskt också bidra till livsmedelsstrategins övergripande mål om en växande och konkurrenskraftig livsmedelssektor.
Det är också tydligt att konsumenterna kräver ekologisk mat. I KRAVs rapport ”Den hållbara maten 2021” framgår att en majoritet av svenskarna vill handla hållbar mat i större utsträckning än de gör idag.
Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg kan inspireras av Danmark där regeringen skjuter till närmare 5 miljarder för att fördubbla den ekologiska produktionen, konsumtionen och exporten. I Danmark råder också stor politisk enighet om värdet i att satsa på ekologiskt.
Sverige kan också lära av EU. Kommissionens nya Från Jord till bord-strategi stimulerar både efterfrågan och produktionen av ekologiskt. Denna dubbla taktik bör också vara med i handlingsplanen för Sverige. Idag förväntas konsumenterna självmant ta ansvar för att driva omställningen mot en mer hållbar livsmedelssektor. Det är inte rättvist. Precis som inom andra branscher krävs stöd till konsumenter för att driva på och uppmuntra till en hållbar utveckling.
För att påbörja arbetet med handlingsplanen bjuder vi därför nu in landsbygdsministern till samtal för att gemensamt påbörja arbetet med en fjärde handlingsplan som verkligen kan skapa nödvändig hållbarhetsnytta på kort tid.
Livsmedelssektorn har stor påverkan på klimat, miljö, djur och människor. Tillsammans kan vi göra skillnad.
Victoria Olsson, hållbarhetschef Arla Sverige
Åsa Domeij, hållbarhetschef Axfood
Bella Goldman, varumärkes-, CSR- och kommunikationsdirektör Lidl
Anita Falkenek, vd KRAV
