Debatt

Ekologisk mat i offentliga kök gynnar hållbar matproduktion

13 feb, 2019

hero_offentligsektor

Debattartikel införd i Göteborgs-Posten 13 februari 2019

Det hävdas i debatten att kommunernas arbete med att öka andelen ekologisk mat i skolorna är dåligt för klimatet. Det har också spekulerats i att ekologisk skolmat skulle vara dyrare och konkurrera med antalet lärare. Vi som arbetar med ekologiskt lantbruk och med mat i offentlig sektor vet att det inte stämmer.

Dessutom gör kommuner som kommit långt med sina ekosatsningar även andra insatser som är bra för klimatet, som att minska på köttet och servera en högre andel svenska grönsaker, spannmål och baljväxter i säsong. Med ekologisk mat i skolköken minimeras också risken för fusk då den är den mest kvalitetskontrollerade mat vi har.

Påståendet att ekologiskt skulle vara sämre för klimatet bygger på ett utspel som Chalmersforskaren Stefan Wirsenius gjorde i slutet av december. Sedan dess har det blivit allmänt känt att detta påstående saknar stöd i den vetenskapliga artikel forskaren hänvisar till. Det var också anledningen till att Ekot, DN, SVT med flera, som först publicerade denna ”nyhet”, gick ut med rättelser. Nu har debattens fokus flyttats till kommunernas satsningar på ekologisk skolmat – men bygger fortfarande på Wirsenius kritiserade utspel.

Det Wirsenius hävdade var att ekologisk mat skulle vara sämre för klimatet eftersom det tar mer land i anspråk. Han menar att det i förlängningen leder till skövling av skog som binder koldioxid. Denna långtgående slutsats har ingen förankring i verkligheten. Vi har ingen brist på åkermark i Sverige – tvärtom finns det stora arealer som inte brukas alls. Och i ett globalt perspektiv är de verkliga orsakerna bakom skövling av regnskog intensiv köttproduktion och odling av grödor som soja och palmolja.
Wirsenius propagerar för ett intensivt jordbruk baserat på konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Ett sådant jordbruk kan visserligen på kort sikt generera höga skördar, men det sker på bekostnad av biologisk mångfald, levande jordar och rent vatten. Dessutom är produktion av konstgödsel en stor klimatbelastning då det kräver stora mängder fossil energi.

Kostnaden inte högre

I debatten om den ekologiska skolmaten spekuleras det också i att den skulle vara betydligt dyrare. Men att ekologisk skolmat skulle konkurrera med lärarlöner är taget ur luften. Södertälje kommun hade en ekoandel på 60 procent 2018 och serverade skolmat för 11:50 kronor per portion. Det är exakt samma kostnad som snittet i Sverige ligger på. Det finns fler liknande exempel i Västra Götaland där Göteborg har en ekoandel 46 procent och serverar skolmat för tio kronor per portion.

Att kostnaden inte är högre handlar om att de kommuner som kommit långt med sina ekosatsningar även gör andra insatser som är bra för klimatet, som att minska på köttet och servera en högre andel svenska grönsaker, spannmål och baljväxter i säsong. Både Krav, som arbetar med att Kravcertifiera offentliga kök, och Livsmedelsverkets statistik bekräftar att skolmåltiderna inte alls behöver bli dyrare med en stor andel ekologiska råvaror.

Att ekologisk mat i skolköken även ökar andelen lokalproducerad mat intygas av organisationen Ekomatcentrum som följer upp inköpen i offentlig sektor. Ekomatcentrums statistik visar tydligt att när skolor och andra offentliga verksamheter ställer krav på ekologisk och Kravmärkt mat, så får de i större utsträckning mat producerad i Sverige jämfört med när samma aktörer köper in oekologisk mat. Dessutom är den ekologiska maten den mest kvalitetskontrollerade maten vi har, eftersom produktionen kontrolleras av oberoende certifieringsbolag. Detta innebär att risken för fusk med kvalitet och livsmedelssäkerhet – exempelvis med osäkert och felmärkt kött – minimeras.
De kommuner som arbetar för att öka andelen ekologisk mat på elevernas tallrikar kan göra det i trygg förvissning om att de även bidrar till andra viktiga värden – som att minska spridningen av kemikalier i naturen, öka kretsloppet av näringsämnen, förbättra villkoren för djuren på gårdarna samt till att främja jordarnas bördighet, öka den biologisk mångfald och bidra till hälsosamma ekosystem. Möjligheten till ökad lönsamhet i ekologiska lantbruksföretag bidrar även till ökad sysselsättning och levande landsbygd.

Ekologiskt lantbruk är alltså viktigt för såväl lokal ekonomi och landsbygdsutveckling som för att nå flera viktiga, politiskt satta, miljömål. Att landsbygdsministern nu står fast vid målsättningar för ekologiskt i offentlig sektor är därför inte konstigare än att stå fast vid mål om sysselsättning och hållbarhet.

I debatten om den ekologiska skolmaten spekuleras det om att den inte skulle vara bra för klimatet och att den skulle vara betydligt dyrare, men inget av detta överensstämmer med verkligheten, skriver debattörerna.

Niels Andresen
verksamhetsledare, Ekologiska Lantbrukarna

Charlotte Bladh André
vd, Organic Sweden

Anita Falkenek
vd, KRAV

Eva Fröman
verksamhetsledare, Ekomatcentrum

Debattartikeln i GP 13 februari 2019

Dela sidan