Jordbrukets naturbetesmarker tillhör våra allra mest artrika marker, och är mycket viktiga för den biologiska mångfalden. Under 2022 hade hela 92 procent av alla KRAV-certifierade gårdar med kor och får någon typ av naturbetesmark där djuren går och betar.
– Naturbetesmarker som betas är mycket viktiga för den biologiska mångfalden. De KRAV-certifierade gårdarna som låter sina djur beta på naturbetesmarker ger ett stort bidrag till att bevara markerna och den biologiska mångfald de rymmer, säger Emma Rung, vd på hållbarhetsmärkningen KRAV.
Andelen KRAV-certifierade djurgårdar i Sverige med naturbetesmark var 92 procent under 2022, medan motsvarande andel på konventionella djurgårdar i landet låg på 78 procent. Allra högst andel KRAV-certifierade djurgårdar finns i södra och mellersta Sverige.
I det moderna jordbruket blir arealen naturbetesmarker allt mindre, en tredjedel av de naturbetesmarker som fanns i Sverige 1950 har försvunnit. För att behålla artrikedomen av växter och djur på de marker som finns kvar, och minska risken för att de växer igen, måste de fortsätta att betas.
–Forskare världen över larmar om att den biologiska mångfalden minskar, vilket kan få allvarliga konsekvenser för både natur och människor. När vi konsumenter vill köpa kött, kan vi bidra till ökad biologisk mångfald, god djurvälfärd och minskad klimatpåverkan genom att välja KRAV-märkt, säger Emma Rung.
Artrikedomen hos naturbetesmarker är ett resultat av att de inte besprutas med naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel, inte gödslas, odlas eller bearbetas – och av att de betas. På KRAV-certifierade ekologiska gårdar finns i genomsnitt 50 procent fler arter av växter, bin och andra pollinerare än på konventionella gårdar.
– Biologisk mångfald bidrar bland annat till bördiga jordar och större skördar, men hotas av både av klimatförändringarna och av intensiva jordbruksmetoder. KRAV-certifierad ekologisk produktion minskar klimatpåverkan samtidigt som de gynnar arter som har svårt att få plats i det konventionella jordbruket, säger Emma Rung.
KRAV-certifierad ekologisk produktion sker utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Den är extra kontrollerad av oberoende kontrollföretag, och har extra höga krav för mindre klimatpåverkan, god djurvälfärd och bättre arbetsvillkor.
Statistiken i pressmeddelandet är hämtad från KRAV och Jordbruksverket
Kontakt:
Carina Johansson, pressansvarig på KRAV, 070-607 30 78
Pressbilder:
Pressbild på Emma Rung och genrebilder på nötkreatur, får och pollinerare finns i KRAVs pressbildbank.
Fakta om naturbetesmark:
Det finns olika typer av naturbetesmarker, till exempel ekhagar, björkhagar, alvarmarker (på Öland och Gotland), skogsbeten och strandbeten.
Fakta: Så bidrar KRAV till biologisk mångfald
• Inga naturfrämmande bekämpningsmedel på KRAV-certifierade gårdar betyder fler blommor och växter som kan ge föda åt fler humlor, bin och andra pollinerande insekter, och fler insektsätande fåglar. Det finns i genomsnitt 50 procent fler arter av växter, bin och andra pollinerare i ekologiska odlingar än i konventionella.
• I stället för konstgödsel använder KRAV-bonden gödsel från djur och annan organisk gödsel. Det gynnar daggmaskar och mikroorganismer som bryter ner gödsel och växtrester i marken.
• Varierad växtföljd är viktigt på KRAV-certifierade gårdar, och gör att det blir fler olika växter som ger pollen och frö till insekter och fåglar.
• Av alla KRAV-certifierade gårdar med kor och får har 92 procent naturbetesmarker. Genom att djuren betar på markerna blir de mycket artrika, och bidrar till att bevara den hotade biologiska mångfalden.
