Att KRAV-kor betar mycket ger dem friskare klövar och kan därmed också spara pengar för lantbrukaren.
Ett hot som ökat de senaste åren är att kor kan få klövarna angripna av den smittsamma spirochetebakterien som tillhör Treponema och därmed släkt till de bakterier som orsakar syfilis. Drabbade kor får ömmande eksem med jordgubbsliknande sår som kallas digital dermatit. De blir halta vilket kostar svenska bönder tiotals miljoner kronor om året i minskad mjölkproduktion och akuta behandlingar.
Men KRAV-bönder har en fördel eftersom deras kor betar mycket. Gödsel, fukt och värme på stallgolv med dålig hygien är nämligen en förutsättning för att smittan ska spridas, medan bete motverkar den. Christer Bergsten, veterinär och forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och Svensk Mjölk undersöker just nu betets inverkan på klövsjukdomar och säger så här:
– Mycket talar för att bete förbättrar klövhälsan. Danska studier har klart visat att med mer bete minskar dödligheten i besättningarna som ofta orsakas av klövsjukdomar. Under stallperioden är dock golvhygienen helt avgörande.
När kor är ute och betar sprids gödseln som innehåller bakterierna över större yta och det fuktiga gräset rengör klövarna och korna. Att kor på KRAV-gårdar har friskare klövar visar klövvårdarnas årliga registreringar av cirka 300 000 verkningar.
– Om KRAV-gårdar driver djuren mindre produktionsmässigt och har fastare gödsel skulle även detta kunna vara en orsak till deras friskare klövar, säger Christer.
Digital dermatit som varit en farsot i de flesta länder i Europa och Nordamerika kom till Sverige först 2004 men har sedan ökat i takt med att lösdrift blivit vanligare och smittan lättare sprids mellan djuren. Idag är tre procent av Sveriges kor drabbade men de flesta besättningar är friska till skillnad från i Danmark där det finns få friska besättningar.
– I första hand gäller det att inte köpa in smittade kor till friska besättningar, säger Christer.
Också detta visar att KRAVs målsättning som säger att djuren så långt det är möjligt ska hållas i sin ursprungliga miljö är helt rätt. Att KRAV-djur inte köps in från många olika ställen minskar risken för smitta.