Reportage

Mjölnaren som vill att vi ska äta som på forntiden

2 apr, 2019

Mitt i livet bytte Thomas och Kerstin Björklund bana och blev mjölnare med egen KRAV-märkt kvarn. Deras passion är gamla kulturgrödor, som dinkel och enkornsvete, och nu upptäcker allt fler de gamla spannmålen med ursprung från forntiden.

Warbro Kvarn ligger naturskönt på den sörmländska landsbygden, ett par mil från Flen. Thomas Björklund är uppvuxen här i trakten och tillsammans med sin fru Kerstin flyttade de hem och tog över gården i början av 1990-talet. Då var de agronomer och drev ett litet lantbruk, men kände efter några år att de ville göra något nytt, något mer speciellt. En dag kom Thomas mamma hem och hade med sig lite dinkel. Där och då väcktes intresset för äldre spannmålssorter, kulturgrödor, och de bestämde sig för att testa att odla egen dinkel.

– När vi startade visste knappt någon vad dinkel var, men det tog några år och sedan upptäckte fler och fler det, berättar Thomas.

På släktens fastighet vid Varbro, fanns en gammal kvarn och i liten skala började de att mala eget mjöl. Tack vare mycket tålamod, nyfikenhet och ett bra nätverk så lärde de sig hantverket och de bestämde sig tidigt för att odla KRAV-märkt.

– Jag tror att det är bättre för miljön att odla ekologiskt och det är bra att odla de här gamla sorterna, de anpassar sig bättre efter klimatet och det känns mer hållbart. Det såg vi inte minst i somras under torkan, då flera av våra kulturgrödor klarade sig bättre än de vanliga sorterna, säger Kerstin.

Framtagna för att ge maximal skörd

Idag odlas en del spannmål på den egna gården och resten köps in från ett femtontal anslutna lantbrukare, alla självklart KRAV-certifierade. Det odlas dinkel, enkornsvete, nakenhavre och gamla vete-och rågsorter.

– Det är kultursorter som går tusentals år tillbaka i tiden. De har hittat enkorn i gamla gravar och konstaterat att det skiljer sig inte från den som odlas idag, förklarar Thomas.

Det är kultursorter som går tusentals år tillbaka i tiden. De har hittat enkorn i gamla gravar och konstaterat att det skiljer sig inte från den som odlas idag.

Thomas Björklund, mjölnare och KRAV-certifierad odlare

De moderna grödorna är framtagna för att ge maximal skörd och hålla en jämn kvalitet, de är lite som klonade soldater. De är förutsägbara, men blir också sårbara när till exempel klimatet förändras. De gamla sorterna är överlevare, och tack vare sitt växtsystem kan de konkurrera ut ogräs och klara torka bättre.

Dessutom menar Thomas att kulturgrödorna har ett större näringsinnehåll än de moderna sorterna, till exempel innehåller en gammal vetesort runt tre procent mineraler, mot en procent i moderna sorter.

– De gamla spannmålen är fantastiska, de innehåller mer mineraler, viktiga fetter och antioxidanter än moderna sorter. Dessutom har de ett vekare gluten, som är mer lättsmält för magen, säger Thomas.

Får besök från Asien och USA

Warbro Kvarn får numera ta emot studiebesök från hela Sverige, och faktiskt från stora delar av världen. De har haft så långväga besökare som från Japan och Australien och en av USA:s främsta bagare har varit här. I Sverige används deras produkter av toppskiktet av svenska bagare, och självklart av många vanliga hemmabagare, som upptäckt fördelarna med att baka med kulturgrödor.

– Vi vill ju gärna hävda att de har mer smak. Vi mal allt vårt mjöl i stenkvarn och får in smak från hela kärnan. Våra bröd smakar mycket och doftar mycket, berättar han.

– Vi är väldigt stolta över kulturgrödorna och vill även använda äldre lantvetesorter. Det finns så många, som Dala-lantvete, Ölandsvete, Hallandsvete… Det är sorter som har odlats under en mycket lång tid, och nu får en renässans. Det är kul att vi fått vara med och driva den här utvecklingen, det känns häftigt, säger Thomas Björklund.

Se filmen om Warbro kvarn

Baka med kulturgrödor

Kulturgrödor har ett vekare gluten, vilket innebär att degen flyter ut lättare. När man bakar bröd ska man därför låta brödet jäsa i en form eller korg, för att det ska behålla sin form.

Warbro Kvarns mjöl är dessutom stenmalet, vilket gör mjölet mer näringsrikt och ger det mer smak, men det suger också mer vätska. Man kan därför säga att dessa mjöler är drygare och man kan ta 50-75% mindre mjöl jämfört med vanligt mjöl. Ett annat alternativ är att öka mängden degvätska.

– Jag får ibland höra att det blir torrt bröd när man bakar med dinkel, men då bakar man tyvärr fel. Man behöver ta mer vätska eller mindre mjöl, då går det hur bra som helst, förklarar Kerstin Björklund.

Kan kulturspannmålen bidra till ett mer hållbart jordbruk?

Den frågan vill Centrum för biologisk mångfald nu undersöka och därför startades projektet ”Kulturspannmålens roll för ekologisk spannmålsproduktion och konsumtion” förra året.

I en ekologisk testodling ska kultursorter och moderna, förädlade spannmål jämföras. Man kommer även att testa sensoriska faktorer, som smak, doft och tuggmotstånd.

Några mindre studier har gjorts, men den faktiska kunskapen om kultursorternas näringsinnehåll, hälsoaspekter och lämplighet för bakning är fortfarande begränsad, enligt forskarna. Projektet kommer att pågå i fyra år.

Dela sidan