Nu i mitten av juni råder torka i Sverige från Dalarna och söderut. Årets första vallskörd är betydligt mindre än normalt. Här presenterar vi vad som gäller för dig som KRAV-certifierad vid foderbrist till följd av torka samt vad det finns för möjligheter och hinder för bete eller skörd på mark som inte är KRAV-certifierad. Vi uppdaterar texten löpande om det kommer förändringar. Kontakta oss på lantbruk@krav.se om du har frågor!
Reglerna är inte komplett utformade i det här dokumentet. För fullständiga regler se KRAVs regler Utgåva 2023.
Sedan 2018 års torka har EU-förordningen för ekologisk produktion och KRAVs regler uppdaterats. Från 2022 gäller förordning (EU) 2018/848 för ekologisk produktion. Vilka undantag som kan ges från de ekologiska produktionsreglerna vid katastrofsituationer anges i förordning (EU) 2020/2146.
Beten
Utevistelse och möjlighet att beta är en viktig faktor för djurs välfärd. Att beta möjliggör att djur får utlopp för sina naturliga beteenden och sitt rörelsebehov. Flera av KRAVs regler handlar därför om bete.
Tid på bete
Hur mycket tid som djur ska hållas på bete varierar mellan olika djurslag. Nötkreatur, grisar och fjäderfän ska hållas på bete minst 12 timmar per dygn under betesperioden, och det kan ske på dygnets alla timmar. Det innebär att djuren kan hållas ute på natten och inne på dagen, eller tvärtom. Får och getter ska hållas på bete dygnet runt under betesperioden.
Vid varm väderlek är det viktigt att djuren har tillgång till skugga på betet för att undvika värmestress. Även fri tillgång till friskt vatten och salt är viktigt.
Betesintag under betesperioden
Under betesperioden ska nötkreatur vistas på bete från sex månaders ålder. För får och getter gäller beteskravet för samtliga individer. Det finns inga möjligheter till undantag att inte hålla ekologiska djur på bete enligt EU-förordningen för ekologisk produktion.
För nötkreatur (utom mjölkkor och ungtjurar) samt för får och getter finns krav på att betet ska utgöra minst 50 procent av det dagliga foderintaget. Mjölkkor ska beta motsvarande minst sex kg torrsubstans per dag och för ungtjurar gäller att betesintaget ska utgöra minst 50 procent av grovfoderintaget. Är det torka och djuren inte har möjlighet att få i sig dessa mängder bete är det tillåtet att stödutfodra djuren ute på betet. Vad som gäller för naturbeten presenteras i nästa stycke. Stödutfodringen ska dokumenteras.
Åtgärder för natur-och kulturskydd
Om du behöver stödutfodra dina djur på betet anger KRAVs regel 4.5.2 att du ska undvika att tillskottfodra på naturbetesmark. Det innebär att KRAVs regler inte är ett absolut hinder för att göra det. Stödutfodring på dessa marker kan dock komma att påverka dina stöd och du behöver därför kontrollera stödreglerna. Även bete i till exempel naturreservat kan hindra stödutfodring.
Gröngödsling kan skördas som foder i vissa fall
Jordbruksverket tillåter att gröngödsling skördas som foder om du inte tidigare har anmält marken som miljöyta. Jordbruksverket kan komma att besluta om ett undantag för att skörda gröngödsling som har anmälts som miljöyta. KRAV har kalibrerat med Certifieringsorganen så att den som skördar gröngödsling till foder på grund av torkan kan göra det utan att få någon avvikelse.
Vad räknas som grovfoder?
Bete, hö, ensilage, helsädesensilage, grönfoder, halm, löv, bark, kvistar, betmassa och rotfrukter (dock inte potatis) räknas som grovfoder. Grovfoderpellets räknas inte som grovfoder, men det gör grovfoderbriketter som är långstråiga om de kompletteras med minst 20 % annat grovfoder.
Ta in ny mark (omställningsmark)
För att öka tillgången på bete kan du samarbeta med andra KRAV-certifierade producenter. Om du har möjlighet kan du också ta in ny betesmark och ställa om den till KRAV-certifierad produktion genom att anmäla marken till ditt certifieringsorgan. Det kan till exempel vara våtmarksbeten, skogsbeten eller vassbeten. Maximalt får 20 procent av foderintaget, beräknat på den årliga fodergivan för hela besättningen, komma från bete, fleråriga fodergrödor eller proteingrödor från första årets omställning. Proteingrödorna ska dock ha såtts efter omställningstiden påbörjats. Detta anges i regel 5.1.9.12.
Foder
En foderinventering med beräknade foderstater efter dina förutsättningar kan underlätta planeringen vid en eventuell foderbrist. Att prioritera näringsrikt och KRAV-certifierat foder till mjölkande djur minskar risken att djuren tappar i produktion och att KRAV-certifieringen av djuren och mjölken bibehålls.
Foder från mark under omställning
Om du har mark att tillgå som inte är KRAV-certifierad kan du ta in den marken i din produktion genom att anmäla marken till ditt certifieringsorgan. Marken hamnar då i omställning. Maximalt får 20 procent av foderintaget, beräknat på den årliga fodergivan för hela besättningen, komma från bete, fleråriga fodergrödor eller proteingrödor från första årets omställning. Proteingrödorna ska dock ha såtts efter omställningstiden påbörjats, se regel 5.1.9.12.
Det finns också möjlighet att ansöka om retroaktiv omställning av mark som haft miljöersättning (regel 4.1.11) eller för obehandlade skiften (regel 4.1.12). Ansökan görs då till Jordbruksverket. Om ansökan blir beviljad kan du skörda KRAV-märkt foder utan omställningstid.
Halm som foder
Om du använder halm som foder ska halmen vara KRAV-certifierad. Du får inte använda halm som är behandlad med ammoniak eller andra foderkonserveringsmedel enligt regel 5.1.10.6.
Tillsatser och substrat vid ensilering
Du får använda följande tillsatser vid ensilering och det gäller även för helsädesensilering (regel 5.1.10.7):
- Enzymer och mikroorganismer får användas endast om väderförhållanden inte tillåter tillräcklig fermentering
- Myrsyra, natriumformiat, propionsyra, sorbinsyra, natriumpropionat samt ättiksyra
- Melass i den mängd som behövs för ensilering
Undantag i katastrofsituationer
Om foder eller bete inte räcker till på grund av torkan finns det möjlighet att söka individuellt undantag för katastrofsituationer från Jordbruksverket. KRAV undersöker om det kan bli områdesspecifika generella undantag för att underlätta för lantbrukare i drabbade områden.
Om du fått ett undantag från Jordbruksverket gäller följande för KRAV:
- Du får ge dina nötkreatur, får och getter en högre andel kraftfoder, alltså mer än 30 procent till ungdjur och slaktdjur, och mer än 50 procent till mjölkande djur, se regel 5.1.1.3.
- Du får inte ge dina djur konventionellt grovfoder. Gör du det är djuren inte längre KRAV-certifierade. På grund av katastrofsituationen får du en kortare omställningstid från det att djuren åter får KRAV-certifierat foder. Omställningstiden är en månad både för kött och mjölk oavsett djurslag, se regel 5.1.2.5.
- Du får ge dina djur obegränsat med grovfoder från mark under omställning, se regel 5.1.1.5.
Konventionellt foder utan beviljat undantag av Jordbruksverket
Om du ger dina djur konventionellt foder utan att ha ett undantag beviljat av Jordbruksverket tappar dina djur sin KRAV-certifiering. När du återigen börjar ge djuren enbart KRAV-certifierat foder påbörjas en ny omställningstid. Hur lång omställningstiden blir är olika för olika djurslag och produktionsinriktningar, vilket framgår av KRAVs regler. Meddela ditt certifieringsorgan vilka djur som du utfodrar med konventionellt foder samt när du återigen ger dem enbart KRAV-certifierat foder.
Tänk på att du ska kunna visa hur du särhåller konventionellt foder med KRAV-certifierat foder, både vid lagring och hantering. Om du utfodrar vissa grupper med konventionellt foder och vissa grupper med KRAV-certifierat foder är det viktigt att du dokumenterar vilka djur som fått vilket foder.
Slakt
En annan viktig åtgärd vid brist på foder är att anpassa djurantalet efter tillgången på foder. Om du vet att du kommer få brist på foder inför stallsäsongen kan det vara värt att tänka över vilka djur som kan skickas på slakt för att undvika foderbrist. Ta kontakt med ditt slakteri i god tid för att undvika eventuella slaktköer.
Länkar om torka
Jordbruksverket
- Information om torka från Jordbruksverket
Jordbruksverkets webbplats - Undantag från kravet på ekologiskt foder eller andelen grovfoder efter exceptionella händelser
Skulle fodret inte räcka till så finns det möjlighet att söka undantag. Mer information på Jordbruksverkets webbplats. - Jordbruksverkets EKObrev om torka
Torka och värme påverkar foder och djur - Jordbrukets EKObrev om trädgård och torka
Torrt väder: tillbakablick och åtgärder
Övriga
- Växas sida om foderbrist
Foderbrist | Samlade tips vid en kritisk fodersituation | Växa (vxa.se) - Rådgivning och åtgärder vid extrem torka – Lärdomar från sommaren 2018.
En broschyr från Växa Sverige med information och konkreta råd till lantbrukare vid torkår - Gård & Djurhälsans sida om nötköttsproduktion vid torka.
Planering och åtgärder vid torka – Gård & Djurhälsan (gardochdjurhalsan.se) - Ersättningsfoder till nötkreatur vid grovfoderbrist. Spörndly, m.fl. 2019. SLU Future Food Reports 6
pdf (slu.se) - Fodertipset
Fodertipset – handelsplatsen för fodergrödor
- Betesförmedling
Kontrollera med din länsstyrelse om de har denna tjänst. Sök på ”betesförmedling”.
