EU är på väg att fatta beslut om ett Green Claims-direktiv som ska sätta stopp för oseriösa miljöpåståenden. Det är önskvärt och nödvändigt. Men efter EU-parlamentets omröstning i mitten av mars, är det oklart vilka regler som ska gälla för tredjepartscertifieringar som KRAV och tyska Bioland. Eftersom de följer EU:s regler för ekologisk produktion, måste de ges samma villkor som den EU-ekologiska certifieringen, annars snedvrids konkurrensen mot privata aktörer på ett oacceptabelt sätt. Vi uppmanar därför Sveriges regering och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari att föreslå lika villkor när EU:s ministerråd nu tar del i de fortsatta förhandlingarna.
Direktivet ska förhindra ogrundade miljöpåståenden och märkningar som framställer produkter som mer miljövänliga än de är. Avsikten är att minska risken för ”grönmålning” och ge konsumenter tillförlitlig information, så att de ska kunna göra mer välgrundade val och därmed medverka aktivt i den gröna omställningen.
Förslagen från EU-kommissionen innebär att företag och organisationer ska beräkna och bevisa gröna påståenden i kommersiell kommunikation eller miljömärkningar som riktas till konsumenter. Det ska ställas krav på hur de gröna påståendena kommuniceras. Företag och organisationer ska dessutom kunna visa att de uppfyller kraven i reglerna genom att låta sig kontrolleras av en oberoende tredje part, så kallad tredjepartscertifiering.
OTYDLIGT FÖRSLAG
KRAV välkomnar kommissionens förslag – det är viktigt att sätta stopp för den allt vanligare förekomsten av grönmålning som vilseleder konsumenter – men förslaget har vissa svagheter. Kommissionen anger att EU-ekologisk livsmedelsproduktion inte ska omfattas av kraven i förslaget. Det är naturligt att företag och organisationer som redan uppfyller EU:s lagstiftning för ekologisk produktion av livsmedel inte ska krävas på ytterligare prövning om miljöpåståenden av EU.
Men det är inte tydligt uttryckt i kommissionens förslag om privata ekologiska certifieringar som efterlever EU:s förordning för ekologisk produktion ska ges samma villkor. Och detta är fortfarande otydligt efter EU-parlamentets omröstning i mitten av mars.
KRAV är liksom Bioland i Tyskland och Bio Cohérence i Frankrike tredjepartscertifieringar. De grundar sig på kraven i EU:s ekologiska lagstiftning, och går sedan ännu längre, med strängare regler inom olika områden inom sina respektive certifieringar.
RISK FÖR SNEDVRIDEN KONKURRENS
Det vore allvarligt om den EU-ekologiska märkningen undantas från kraven i direktivet, samtidigt som kraven ska ställas på privata certifieringar som bygger på samma regler som den EU-ekologiska. Det skulle innebära en påtaglig risk för att företag anslutna till de privata certifieringarna går över till EU-certifieringen för att slippa kraven i direktivet – vilket skulle diskriminera privata aktörer, snedvrida konkurrensen på ett oacceptabelt sätt och bromsa in företag som vill gå längst.
För Sveriges del skulle det kraftigt missgynna den ekologiska tredjepartscertifieringen KRAV, som svenska konsumenter har stort förtroende för, och som enligt Kantar Sifo 2023 är Sveriges mest kända hållmarhetsmärkning av livsmedel med 99 procents konsumentkännedom.
KRAV anser därför att Green Claims-direktivet om otillbörliga affärsmetoder tydligt ska ange att privata miljömärkningar med tredjepartscertifiering som bygger på EU:s förordning för ekologisk produktion av livsmedel, ska ges samma förutsättningar som den EU-ekologiska märkningen.
Jonas Carlberg, näringspolitiskt ansvarig på KRAV
