Visionära målbilder

KRAV har tagit fram visionära målbilder för att beskriva hur livsmedelsproduktionen bör utvecklas för att bli mer hållbar. Målbilderna rör områdena Klimat, Djurvälfärd, Biologisk mångfald och Bättre arbetsvillkor.

Arbetet med de visionära målbilderna har skett utifrån KRAVs vision, att all produktion av livsmedel är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar och tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det sker också utifrån KRAVs strategi, att KRAV ska driva utvecklingen av ekologiska och hållbara livsmedel.

KRAVs regler baseras på ekologiska principer, med särskilt höga krav på djuromsorg, klimat och bättre arbetsvillkor – områden där KRAV går längre än EU:s regler för ekologisk produktion. Utöver dessa områden har KRAVs styrelse beslutat att biologisk mångfald ska vara ett område med högre ambitioner än EU:s regler för ekologisk produktion.

Läs mer om KRAVs visionära målbilder:

Eftersom ekologiskt jordbruk bygger på en rad insatser som sammantaget är positiva för en hållbar matproduktion, anser KRAV att det är angeläget att öka andelarna av ekologisk konsumtion och produktion i Sverige. Det skulle bidra till mindre klimatpåverkan, ökad djurvälfärd och biologisk mångfald, bättre arbetsvillkor samt andra positiva effekter som exempelvis minskad spridning av naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel i naturen. Vi vill också understryka vikten av djurhållning för en hållbar jordbruksproduktion.

Syftet med de visionära målbilderna:

  • Att tydligt kunna opinionsbilda om KRAVs ställningstaganden på områden som är viktiga för en mer hållbar planet och för de svenska konsumenterna
  • Att målbilderna kan utgöra verktyg för successiv regelutveckling
  • Att utgöra grund för samverkan med andra organisationer, inspel till forskning samt påverkansarbete när det gäller EU-förordningen.

Klimat

Visionär målbild

Livsmedelsproduktionen ger hållbart producerade livsmedel utan att bidra till den globala uppvärmningen.

Fördjupning och bakgrund

Livsmedelsproduktionen orsakar idag upp till 30 procent av de globala växthusgasutsläppen. För att säkerhetsställa en mer hållbar livsmedelsproduktion som räcker till en växande befolkning behöver livsmedelsproduktionens klimatpåverkan minska i hela livsmedelskedjan.

Koldioxid, lustgas och metan är de största källorna till växthusgaser inom livsmedelsproduktion. För att förhindra att jordens medeltemperatur stiger mer än två grader över förindustriell nivå har FN:s klimatpanel IPCC slagit fast att nettoutsläppen av koldioxid måste minska till nära noll, medan utsläppen av lustgas och metan från idisslande djur behöver reduceras.

Det ekologiska och KRAV-certifierade lantbruket, med ett produktionssystem där växtodling och djurhållning hänger samman i ett kretslopp, spelar en viktig roll i omställningen. Här skapas viktiga ekosystemtjänster och klimatnyttor som bland annat främjar kolinlagring. Med en ökad produktion av förnybar energi, som exempelvis biomassa, har lantbruket potential att leverera hållbara alternativ till fossila energikällor.

KRAV har identifierat ett antal klimatmål som ett steg på vägen mot en mer hållbar livsmedelsproduktion.

Mål

  • År 2030 använder svenska KRAV-certifierade verksamheter förnybara drivmedel, och även uppvärmning, torkning och industriella processer kommer från förnybara energikällor.
  • År 2040 använder alla KRAV-certifierade verksamheter utanför Sverige förnybara drivmedel, och även uppvärmning, torkning och industriella processer kommer från förnybara energikällor.
  • År 2045 har det svenska KRAV-certifierade lantbrukets utsläpp av koldioxid och lustgas minskat så långt det är möjligt, och utsläpp som uppstår kompenseras genom kolinlagring.
  • År 2045 har det svenska KRAV-certifierade lantbruket minskat utsläppen av metan från idisslande djur och hantering av stallgödsel med minst tio procent, så att det inte leder till ytterligare global uppvärmning.

Djurvälfärd

Visionär målbild

Samtliga djurslag får utlopp för sina naturliga beteenden och behov genom hela livet, och lantbrukets raser är sunda och robusta.

Fördjupning och bakgrund

Djurs naturliga beteenden och behov är svåra att tillgodose i system som begränsar deras rörelsefrihet, eller i system som berövar dem en naturlig miljö. Djur har många behov som de behöver få utlopp för, till exempel sociala behov och behov som rör intag av föda. Därför är exempelvis utevistelse och bete för samtliga djurslag en central regel vid KRAV-certifierad djurhållning.

Raser som i dag används för mjölk-, kött- och äggproduktion är avlade för hög avkastning. De har därför mycket högt näringsbehov, och behöver proteinfoder som i dag inte endast kan produceras i Sverige. Mer sunda och robusta raser eller inkorsningar behövs för en förbättrad djurvälfärd.

Nya och mindre stressande bedövningsmetoder vid slakt är under utveckling, och KRAV vill verka för att de utvärderas och om möjligt börjar användas i praktiken. Transporter kan innebära stress för djur, och ibland kan det vara långt till slakteriet. Därför vill KRAV också att transporter till slakt blir kortare och se utökade möjligheter för och utveckling av gårdsslakt, eller att djuren avlivas på gården före transport till slakteri.

KRAV har identifierat ett antal mål för djurvälfärd som ett steg på vägen mot en mer hållbar livsmedelsproduktion.

Mål

  • År 2025 är det möjligt att KRAV-certifiera slakt på jordbruksanläggningar.
  • År 2030 har tillgängligheten av slaktanläggningar ökat och djurtransporterna minskat.
  • År 2030 finns bedövningsmetoder som innebär minimal stress vid slakt.
  • År 2035 använder KRAV-certifierade lantbruk raser väl anpassade för ekologisk produktion.
  • År 2035 finns goda förutsättningar och system för mer omfattande samvaro mellan ko och kalv på KRAV-certifierade lantbruk.

Biologisk mångfald

Visionär målbild

Den biologiska mångfalden i lantbruket ökar. Den gynnas på gården såväl som i den omgivande miljön, både ovan och i jorden.

Fördjupning och bakgrund

Gränsen har redan överskridits för hur mycket den biologiska mångfalden kan minska utan att planetens stabilitet rubbas. Livsmedelsproduktionen bidrar till en stor del av mångfaldsförlusten, samtidigt som den är beroende av ekosystemtjänster som den biologiska mångfalden bidrar med. Det gäller exempelvis pollinering, rent vatten, kolinlagring, biologisk kontroll av skadegörare, kretslopp av näringsämnen och markstruktur. Den biologiska mångfalden fyller också en viktig funktion för stabiliteten i olika ekosystem, både i mark- och vatten, och är därför viktig för att hantera effekterna av klimatförändringarna. Jordbruksproduktion kan också gynna den biologiska mångfalden. Till exempel är Sveriges traditionella jordbrukslandskap med betande djur på naturbetesmark bland de artrikaste miljöerna i världen. En ökad odling av proteingrödor i Sverige skulle ha positiv inverkan på den biologiska mångfalden och bidra till minskat näringsläckage samt minska beroendet på import av proteinfoder till djur i KRAV-certifierad produktion.

Forskning visar att antalet arter av växter och pollinerare är 50 procent fler på ekologiska gårdar jämfört med de som inte bedriver ekologisk produktion. Genom att öka den KRAV-certifierade arealen bidrar KRAV till att ytterligare främja den biologiska mångfalden.

KRAV har identifierat ett antal mål för biologisk mångfald som ett steg på vägen mot en mer hållbar livsmedelsproduktion.

Mål

  • År 2030 har den KRAV certifierade arealen av naturbetesmark ökat jämfört med 2020.
  • År 2030 har alla KRAV-certifierade lantbrukare utifrån förutsättningarna på sin gård utvecklat sätt att ytterligare främja den biologiska mångfalden.
  • År 2030 odlas en större mångfald och volym av KRAV-certifierade proteingrödor i Sverige.
  • År 2030 består de KRAV-certifierade idisslarnas foder av högre andel grovfoder och proteinfodret är odlat i Sverige.
  • År 2035 är försörjningen av växtnäring kretsloppsanpassad i det KRAV-certifierade lantbruket, behovet av konventionell stallgödsel har minskat och växtnäringsläckaget är minimalt.
  • År 2040 får enkelmagade djur såsom grisar och höns i KRAV-certifierad produktion sitt proteinfoder från Sverige.

Bättre arbetsvillkor

Visionär målbild

Mänskliga rättigheter och bra arbetsvillkor gäller för alla som arbetar i hela livsmedelskedjan.

Fördjupning och bakgrund

Alla människor är lika mycket värda och har därför samma rätt till bra arbetsvillkor, oavsett var de arbetar. För KRAV innebär bra arbetsvillkor att verksamheter som producerar och förädlar KRAV-certifierade produkter ska följa Internationella arbetsorganisationen ILO:s kärnkonventioner, FN:s konvention om barns rättigheter och FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, vilket innebär att:

  • arbetslagstiftningen i landet efterlevs
  • det inte förekommer brott mot mänskliga rättigheter
  • ingen diskrimineras
  • det inte förekommer någon form av tvångsarbete, slavarbete eller ofrivilligt arbete
  • det inte förekommer barnarbete enligt ILOs konvention 138
  • alla har rätt till fackföreningsfrihet och att förhandla kollektivt om arbetsvillkor
  • det finns reglerad arbetstid
  • lönens storlek antingen är lagstadgad minimilön i respektive land eller branschstandard tillämpad genom kollektivavtal
  • arbetsmiljön är säker
  • alla har bindande anställningsavtal

I Europa är sociala certifieringar – av primärproduktion och förädling – inte lika vanliga. Detta innebär att det blir svårare att verifiera mänskliga rättigheter och bra arbetsvillkor i primärproduktion och förädling i dessa regioner och länder.

Därför är KRAVs regler olika beroende på produktens ursprungsland. I länder där sociala certifieringar är vanliga, krävs enligt KRAVs regler kontroll av en oberoende part (social certifiering). Däremot när primärproduktion sker i exempelvis Europa, ska (från januari 2022) det KRAV-certifierade företaget arbeta systematiskt för att identifiera och minimera risker avseende arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i leverantörsled.

Mål

  • 2030 kontrolleras arbetsvillkor och mänskliga rättigheter av en oberoende part i alla led i kedjan för KRAV-certifierade produkter, där produkten odlas och förädlas. Kontrollen ska utföras av en oberoende part, exempelvis en revisor med rätt kompetens kring arbetsvillkor och mänskliga rättigheter.
    Målet är således att verifieringen, oavsett ursprungsland, ska ske av en oberoende part. Genom att samverka med andra aktörer vill KRAV skapa förutsättningar för detta.