Reportage

KRAV-certifierad gård satsar på regenerativt jordbruk

17 nov, 2021

Att odla grödor tillsammans med klöver är grunden för jordbruket på Hasta gård. Klövern växer där hela tiden tillsammans med olika grödor som avlöser varandra. Här är jordbruket regenerativt.

Hasta gård är KRAV-certifierad vilket innebär att odlingen sker utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel och med många åtgärder som både gynnar livet i marken och inlagringen av kol från luftens koldioxid. Men här på Hasta gård vill de utveckla nya metoder för att ytterligare stärka jordhälsan och lagra in ännu mer kol i marken. Det ökar jordens produktionsförmåga, och när man gör det på det här sättet kallas det för regenerativt jordbruk. Det recept som Hasta gård följer är att hålla marken ständigt beväxt, samodla grödor, återföra växtrester och att tillsätta biokol.

Stefan Schörling.

– Vi stöttar marklivet och foto­syntesen, med naturen som läro­mästare, säger Stefan Schörling, ägare till denna växtodlingsgård som ligger mellan Arboga och Örebro.

Gården har 450 hektar åker och 2018 påbörjades det regenerativa konceptet. På de åkrar som har lerjord växer det ständigt vitklöver i botten, och på de mullhaltiga leriga jordarna provas alsikeklöver. Klövern tufsas till eller plöjs ned grunt innan andra grödor sås. Klövern överlever, men huvud­grödan får ett försprång.

– Konceptet är i sin linda, och för varje år lär vi oss mer, säger Stefan Schörling.

Centralt red­skap i odlingen är en ombyggd Cameleon, ett redskap som kan utföra flera olika moment i odlingen. Den ska utvecklas ytterligare för att undvika att klövern släpar med vid höst­sådd. Men hur blir det med ogräset?

– Det blir inte så mycket ogräs, säger Stefan Schörling. Klövern konkurrerar med ogräset och slås någon gång efter tröskningen, då får den ett övertag över tistlar och baldersbrå.

Svampar samarbetar med grödorna

De grödor som odlas för att säljas är havre, hampa, lin, bovete, raps, rybs och gråärter, allt glutenfritt. Skörden har hittills sålts till Tysk­land, men nu är även försäljning till svenska konsumenter på gång. Genom att marken är ständigt beväxt blir läckaget av växtnäring minimalt, och rester från rensningen av grödorna vid skörd fermenteras och sprids på åkern som gödsel, vilket sluter kretsloppet ännu mer. För att hjälpa grödan att ta upp näring tillförs dessutom myckorr­hizasvampar vid sådd. Dessa svampar samarbetar med grödan, och hjälper den att få tillgång till näring i marken.

Nästa steg på Hasta gård blir att biokol ska tillverkas av material från skogen i en nyinstallerad panna. När kolet tillförs marken binds det på ett stabilt sätt, och dessutom innehåller det fosfor och kalium som växterna behöver. Hur är det med skörden?  Jo, den är god, särskilt 2020 då havren i snitt gav 6,7 ton per hektar och var uppe i 10 ton på de bästa ställena. På frågan vilket råd Stefan Schör­ling har till den som vill pröva på regenerativt jordbruk säger han:

– Häng med på våra sociala medier, och är du intresserad och tycker det är roligt kommer du att lyckas.

Läs mer på www.hastaeco.se. Via YouTube hittar du också filmer som visar vad de gör.

Dela sidan