Debatt

Välj midsommarmat som gynnar biologisk mångfald

23 jun, 2021

Vid midsommartid börjar efterlängtade primörer från jordbrukets odlingar dyka upp i svenska butiker – särskilt i de södra delarna av landet. Men för att säkra tillgången på grönsaker, frukter och bär i framtiden, måste vi värna om våra små medhjälpare som sköter pollineringen: bin, humlor, fjärilar och andra pollinerare. Forskare larmar om att upp emot en miljon växt- och djurarter hotas av utrotning inom de närmaste årtiondena, något som gäller bland annat bin och andra pollinerare. Denna förlust av biologisk mångfald kommer att få allvarliga konsekvenser för den framtida livsmedelsförsörjningen om inte tillräckligt görs för att hejda utvecklingen.

Biologisk mångfald är en förutsättning inte bara för midsommarens primörer, utan för allt liv på vår planet. Mångfalden gör också naturens ekosystem mer motståndskraftiga mot till exempel de klimatförändringar som vi tyvärr måste räkna med.

Hoten mot pollinatörerna handlar om att deras livsmiljöer av olika skäl minskar eller förstörs, till exempel när marker tas i bruk för bebyggelse, när pollinatörerna utsätts för klimatförändringar, eller när de blir offer för användningen av kemikalier inom jordbruket.

När man sprutar växtskyddskemikalier i odlingar för att bli av med skadegörande insekter, är det inte bara dessa som dör utan även de viktiga pollinatörerna. Och det är sorgligt att våra älskade ”midsommargubbar” potatisar och jordgubbar tillhör de mest besprutade grödorna i Sverige. Under en säsong kan potatis besprutas 3-12 gånger.

Enligt Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister finns över 70 godkända kemikalier för besprutning av potatis mot ogräs, insekter och svampangrepp. För motsvarande besprutning av jordgubbar finns 50 godkända kemikalier. Även om kemikalierna är godkända, kan de efter sprutning spridas vidare via vatten, jord, luft, orsaka skador i ekosystemen, och även innebära risker för människors hälsa.

I ekologiska odlingar används inga naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel. Bekämpning av ogräs och skadegörare sker i första hand med förebyggande metoder, till exempel genom varierad växtföljd då man växlar mellan odlingsgrödor och vallodling av vall eller gröngödsling. Rensning av ogräs görs också mekaniskt.

Ekologiska odlingar bidrar på så sätt till att öka den biologiska mångfalden. På ekologiska gårdar finns i genomsnitt 50 procent fler arter av växter och pollinerare än på konventionella.

Det är mycket som behöver göras för att stoppa det minskande antalet bin och andra pollinatörer. Mycket ligger på politiker och andra beslutsfattare som bör förbjuda kemiska bekämpningsmedel som påverkar den biologiska mångfalden och framhålla produktion som ger goda förutsättningar för pollinatörer. Men en sak kan vi alla göra: välja ekologisk och KRAV-märkt mat, odlad utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel.

Om du väljer ekologisk potatis och ekologiska jordgubbar till midsommarbuffén – och varför inte även KRAV-märkt sill från hållbart fiske, tårtbotten bakad på ekologiskt vetemjöl och grädde från kor som ätit ekologiskt foder – då gör du ett val som bidrar till ökad biologisk mångfald.

Anita Falkenek, vd på KRAV

Debatten publicerades i Aftonbladet

Dela sidan