Foto: Karl Evesund
I år är det första gången som alla stora livsmedelskedjor – Coop, Ica och Axfood – säljer julskinka från KRAV-certifierade grisar. Här berättar Niklas Hermansson på Havor Gård om skillnaden mellan att ha KRAV-certifierad och konventionell grisuppfödning, varför KRAV-märkt griskött kanske smakar bäst och varför han önskar längre kontrakt med de stora livsmedelskedjorna.
Havor Gård ligger söder om Hemse på Gotland. Där har Niklas Hermansson, hans hustru Hanna och son Rasmus tillsammans med Niklas bror Håkan en KRAV-certifierad grisuppfödning. Gården tillhör Jord på Trynet, en förening med 30 KRAV-certifierade grisbönder som föder upp nästan alla KRAV-certifierade grisar i Sverige.
Ni var den första KRAV-certifierade grisproducenten på Gotland 2017. Varför valde ni att bli KRAV-certifierade?
– För mig handlade det först om lönsamhet, medan min hustru tänkte på djuren. Hon tyckte det skulle vara roligt för grisarna att bli utsläppta. Sedan blev utevistelsen det viktigaste även för mig, när jag fick se grisarnas naturliga beteenden då vi släppte ut dem. De började direkt böka och leta mat. Det hade jag inte sett tidigare på de 20 år jag hade konventionell grisproduktion.
Vad var största skillnaden för er när ni blev KRAV-certifierad grisproducent?
– Den stora skillnaden var att vi byggde om stallarna, från många små boxar till färre stora. Grisarna fick fyra gånger större yta inne, och tillgång till utevistelse och gyttjebad på sommaren.
Grisarna får vara ute på sommaren. Hur har era grisar det på vintern?
– Alla grisar går inne i stallar på vintern, med tillgång till utevistelse. Då har vi en betongplatta utanför stallet där det finns ensilage som de kan äta. Grisarna ser nakna ut, men fryser inte om de rör på sig fastän det är vinter.
Smakar KRAV-märkt griskött bättre än annat griskött?
– De som köper vårt griskött tycker det. Vi tycker det själva också, och kockar som har använt vårt griskött tycker det. Det är också lite fastare i texturen än annat griskött. En del av förklaringen kan vara att grisarna äter gräs på sommaren och hö på vintern. Att våra grisar växer långsammare och rör sig mycket mer påverkar säkert också köttet.
Hur säljer ni era KRAV-certifierade grisar?
– Jord på Trynet har ett kontrakt som gör att vi förhandlar gemensamt mot uppköpare, och säljer alla våra grisar gemensamt. Därför vet vi aldrig var grisköttet från just vår gård hamnar. Föreningens önskemål är att få en regional ursprungsmärkning. Men det kostar mer att hantera och packa om man ska hålla isär griskött från olika gårdar när de levereras åt olika håll. Det skulle göra vårt kött dyrare för konsumenterna. Men tror vi skulle sälja mer på det.
Hur har utvecklingen varit för er KRAV-certifierade grisbönder?
– När vi gick med i KRAV 2017 låg försäljningen av KRAV-märkt griskött på topp, och Jord på Trynet hade tillsammans 35 000 grisar. Nu är vi nere på knappt hälften. Efterfrågan har sjunkit, det har varit svårt att få lönsamhet. Dagligvaruhandeln (DVH) började backa när inflationen gjorde att priset på KRAV-märkt griskött steg. De har också lagt för lite pengar på att marknadsföra ekologiska livsmedel de senaste åren.
I år är första året som vi märker att det börjar vända, nu ökar efterfrågan på KRAV-märkt griskött igen. DVH vill ha fler grisar till nästa år. Vi tror att vi har ett antal bra år framför oss. Kanske kommer vi att utöka lite, men inte med fler grisar än som efterfrågas. ICA, Coop och Axfood måste vara villiga att köpa, vi skulle verkligen behöva längre kontrakt med dem, men eftersom de tyvärr inte skriver på 5-åriga kontrakt, tvingas vi satsa försiktigt. Att föda upp grisar är inte som att odla morötter. Det tar 1,5 år att öka produktionen av slaktsvin.
Hur går det med försäljningen av julskinkor i år?
– Vi har tre KRAV-märkta julskinkor, en kokt nitritfri, och två med låg halt av nitrit där en är rimmad och den andra färdigkokt. Vi kommer att sälja omkring 150 skinkor i vår gårdsbutik på Havor Gård. Resten levererar vi till livsmedelsföretaget Protos, som har sålt alla julskinkor vidare till DVH.
Var kan man köpa Havors julskinka?
– De finns att köpa i de flesta affärer på Gotland och i många Coop-, Ica- och Willys-butiker i Stockholmsområdet.
Fakta KRAV-certifierad grisuppfödning
KRAV-certifierade grisar får gå ut året om. På sommaren betar de gräs, bökar i jorden och badar gyttjebad. De får KRAV-märkt foder, som till minst hälften ska odlas på gården. Foder och bete odlas utan naturfrämmande bekämpningsmedel och utan konstgödsel. Knappt 1%, cirka 20 000, av de 2 600 000 grisar som slaktades 2023 var KRAV-certifierade.
Fakta Havor Gård
Areal: 400 hektar
Antal djur: 150 suggor
Produktion: 3 500 slaktsvin årligen
Antal anställda inkl delägare: 6 st
Växtodling: 400 hektar odlingsmark. Allt foder till grisarna odlas på gården, såsom spannmål, ärter, bönor och lite vall. På sommaren har grisarna tillgång till 15-20 hektar beten med insådd vall. 20 procent av marken används för vallodling, där det mesta går till 60 dikor med kalvar och ungdjur, resten till grisarna.
