Forskningsrön

KRAV-märkt griskött mest socialt hållbart

2 nov, 2020

hero_flaskfile_gardssallskapet

Svenskt KRAV-märkt griskött är allra bäst ur ett socialt hållbarhetsperspektiv jämfört med svenskt konventionellt och genomsnittligt europeiskt. Det blev resultatet i en social livscykelanalys där forskare jämförde en mängd sociala aspekter såsom säker arbetsplats, skälig inkomst, rätt att organisera sig fackligt och djurens välfärd.

Forskare vid SLU har jämfört svenskt KRAV-märkt griskött, svenskt konventionellt och genomsnittligt europeiskt ur ett hållbarhetsperspektiv och funnit att KRAV-märkt griskött är mest socialt hållbart för såväl grisproducenterna, lantarbetarna, lokalsamhället, samhället i stort, konsumenterna och grisarna. Det KRAV-märkta produktionssättet hade störst positiv betydelse för grisarna och för lokalsamhället. Svenskt konventionellt griskött är i sin tur bättre än det genomsnittligt europeiska med undantag för resultat för grisproducenterna vilket framför allt handlar om inkomst och förslitningsskador.

Forskarna utvärderade grisköttet genom att göra en så kallad social livscykelanalys som visar följderna av att producera 1 000 kilo griskött. Det är den första sociala livscykelanalys som gjorts av ett livsmedel från det svenska lantbruket. Forskarna utgick från FN:s riktlinjer för sociala livscykelanalyser, och lade till grisproducenten och grisen som inte ingick i dem. I utvärderingen ingick sojaodling i Brasilien, Kina och Italien, rapsodling i Danmark och Sverige, odling av fodersäd på grisgårdar i Sverige, grisproduktion och slakt, samt konsumtion av griskött i Sverige. Forskarna studerade en mängd sociala aspekter, till exempel säkra och hälsosamma levnadsförhållanden, barnarbete, samhällets engagemang för hållbarhet och kulturarv samt arbetsglädje, livsmedelskvalitet och djurvälfärd.

Källor:

Det KRAV-märkta produktionssättet hade störst positiv betydelse för grisarna.

Dela sidan