God djurvälfärd

Djurvälfärd är mycket viktigt för KRAV. Det är ett av de områden där KRAVs regler går längre än EU:s regler för ekologisk produktion. KRAVs regler omfattar också mer än svensk djurskyddslag kräver.

hero_grisbokar

Utgångspunkten för KRAV-märkt djurhållning är respekten för djurens naturliga behov när det gäller beteende, foder och den miljö de vistas i. De ska ges möjlighet att leva så naturligt som möjligt.

På en KRAV-certifierad gård ska alla djur ha fri tillgång till grovfoder som hö och ensilage. Fodret ska vara KRAV-märkt – odlat utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel – och till stor del vara odlat på gården. För fjäderfä och gris tillåts dock en liten andel konventionellt proteinfoder för att djuren ska må bra. För att kunna ha KRAV-certifierad djurhållning, måste man därför också ha KRAV-certifierad växtodling.

Stallarna ska ha tillräckligt med utrymme för djurens rörelsebehov, och alla stallar ska ha fönster som ger dagsljus i hela byggnaden. Under större delen av tiden ska djuren kunna vistas i grupp, för att få utlopp för sina normala sociala beteenden, men när moderdjur ska föda är det naturligt att de drar sig undan flocken. KRAV har dessutom regler utöver EU:s förordning för att kor, tackor och suggor ska ha möjlighet till avskildhet i samband med förlossning.

Vi ställer krav på bete

KRAV har regler för att djuren på en KRAV-certifierad gård ska få vara ute och beta mycket. Det ger foder, naturlig sysselsättning och bidrar till starka och friska djur. Det gäller inte bara mjölk- och köttdjur utan även grisar, höns, kycklingar, får och getter.

På ekologiska gårdar finns det i genomsnitt 50 procent fler arter av bin, humlor, fjärilar och andra pollinerande insekter än på konventionella gårdar. Och 70 procent fler arter av vilda växter. De betande djuren är en viktig del i att skapa denna artrikedom.

  • Kor
    För mjölkkor och köttdjur på KRAV-certifierade gårdar är betessäsongen årets höjdpunkt. De får vara ute minst 12 timmar om dygnet för att beta under betesperioden och får en stor del av sitt foderbehov tillgodosett genom betet. Utevistelsen ger djuren motion, frisk luft och utlopp för sina naturliga beteenden.
    Ungtjurar får gå på bete, till skillnad mot konventionella gårdar där tjurarna ofta varit inomhus hela eller större delen av sitt liv. 
  • Grisar
    På KRAV-certifierade gårdar får grisarna vara ute större delen av dygnet på bevuxen mark, i minst 4 sammanhängande månader under betesperioden. Betet ger både foder och sysselsättning, de får böka i jorden och svalka sig i gyttjebad på sommaren. Endast 1% av svenska grisar får vara ute och beta under sommaren.
  • Kycklingar
    Kycklingar på KRAV-certifierade gårdar lever ett aktivt liv med mycket utevistelse. De ska ha tillgång till rastgårdar under minst en tredjedel av sina liv, och från tidig vår till sen höst vistas de utomhus så snart vädret tillåter. Rastgårdarna är utrustade med träd och buskar som ger skydd, samtidigt som den beväxta marken erbjuder både naturligt bete och sysselsättning.
  • Höns
    Värphöns på KRAV-certifierade gårdar får vara ute minst en tredjedel av sina liv. De ska kunna vara ute större delen av dygnet under minst fyra sammanhängande månader mellan maj och september. Utevistelsen ger hönsen utlopp för sina naturliga beteenden, som att leta mat i jorden, sprätta, picka och sandbada.
  • Får och getter
    Får och getter på KRAV-certifierade gårdar ska under betesperioden få minst 50 % av sitt dagliga foderintag från betet. Djuren ska få vara ute dygnet runt under betesperioden.

Strategiskt arbete för god djurhälsa

Djuren ska skötas så att de håller sig friska. KRAV-bonden ska ha en strategisk plan grundad på förebyggande arbete för att skapa god hälsa hos sina djur. Rutiner för smittskydd, plan för vaccinationer och för parasitprovtagningar är några delar som ska ingå. 
Om djuren blir sjuka, ska de behandlas så snabbt som möjligt. Efter medicinering ska det gå en viss tid innan mjölk, ägg eller djur får levereras som KRAV-märkta. Denna karenstid är dubbelt så lång som för djur i konventionell produktion.

KRAV har även regler för hur djuren ska hanteras i samband med slakt. Djuren ska slaktas i en miljö som är så lugn som möjligt och på KRAV-certifierade slakterier som arbetar systematiskt med att förbättra djurhanteringen. För att minska djurtransporterna tillåter KRAVs regler slakt på gård.