Utgångspunkten för KRAV-märkt djurhållning är respekten för djurens naturliga behov när det gäller beteende, foder och den miljö de vistas i. De ska ges möjlighet att leva så naturligt som möjligt. Därför får djur på en KRAV-certifierad gård vara ute och beta mycket. Det ger foder, naturlig sysselsättning och bidrar till starka och friska djur. Det gäller inte bara mjölk- och köttdjur utan även grisar, höns, kycklingar, får och getter.
På en KRAV-certifierad gård har också alla djur fri tillgång till grovfoder som hö och ensilage. Fodret ska vara KRAV-märkt – odlat utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel – och till stor del vara odlat på gården. För fjäderfä och gris tillåts dock en liten andel konventionellt proteinfoder för att djuren ska må bra. För att kunna ha KRAV-certifierad djurhållning, måste man därför också ha KRAV-certifierad växtodling.
Stallarna ska ha tillräckligt utrymme för djurens rörelsebehov, och alla stallar ska ha fönster som ger dagsljus i hela byggnaden. Under större delen av tiden ska djuren kunna vistas i grupp, för att få utlopp för sitt normala sociala beteende, men när moderdjur ska föda är det naturligt att de drar sig undan flocken. Därför ska värphöns ha möjlighet till avskildhet när de värper. KRAV har dessutom regler utöver EU:s förordning för att kor, tackor och suggor ska ha möjlighet till avskildhet i samband med förlossning och under första tiden därefter Det är viktigt för att ungarna ska få dia sin mor och få råmjölk.
Bonden måste ha en strategisk plan för djurhälsa
Hos KRAV-bonden får djuren inte medicineras rutinmässigt (sådan medicinering leder till att bakterier blir resistenta mot mediciner). Djuren ska i stället skötas så att de håller sig friska. KRAV-bonden ska också ha en strategisk plan för att förebygga god hälsa hos sina djur. Om djuren blir sjuka, ska de behandlas så snabbt som möjligt. Efter medicinering ska det gå en viss tid innan mjölk, ägg eller djur får levereras som KRAV-märkta. Denna karenstid är dubbelt så lång som för djur i konventionell produktion.
Vid ingrepp som kastrering och avhorning ska djuren få både bedövning och smärtlindring. KRAV har även regler för hur djuren ska hanteras i samband med slakt. Djuren ska slaktas i en miljö som är så lugn som möjligt och på KRAV-certifierade slakterier som är anpassade efter djurens behov och beteende – gärna i gårdens närområde. För att minska djurtransporterna tillåter KRAVs regler slakt på gård.
För importerade köttprodukter som ska KRAV-märkas, finns regler för djurvälfärd som måste följas och intygas. Djuren ska ha haft möjlighet till ett så naturligt beteende som möjligt, till exempel kunnat föda avskilt, och deras ungar ska ha fått dia den första eller de första dagarna efter födseln. Alla djur ska ha haft tillgång till bete under vegetationsperioden.