Många bönder inriktar sig på en enda typ av produktion – men KRAV-bonden Lars Johnson är en “mångfaldsbonde”. Tillsammans med sin hustru Elisabeth har han förutom produktion av lamm, nötkött och på senare år även ägg, odlat ”allt som går att odla”. Vid 66 års ålder fortsätter han att utveckla nya koncept och nya samarbeten på gården.
– Man får göra det man är bra på. Jag är bra på att hantera mycket samtidigt. Mångfald är utmanande och kul, det som driver mig, säger Lars Johnson på Rö’grinna gård.
Mångfalden av aktiviteter bidrar till biologisk mångfald, bland annat genom omfattande betesdrift. Liksom de flesta KRAV-bönder med betande djur har de naturbetesmarker, marker som blir mycket artrika när de betas. På bara en enda kvadratmeter kan det finnas 40 olika växtarter.
– Även gödseln har betydelse för biologisk mångfald, påpekar Lars Johnson, som är utbildad mark- och växtagronom vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
– Vi har fastgödsel, och i den skapas en livsmiljö för insekter som inte flytgödsel kan ge. Det ger fler insekter som i sin tur blir föda till fler fåglar.
Växt- och djurliv gynnas
Att det dessutom aldrig någonsin har använts naturfrämmade kemiska bekämpningsmedel på deras mark, gynnar förstås också växt- och djurlivet.
– Min största ångest på sommaren är att jag ska råka köra över någon av de storspovar som häckar i vallarna, i samband med den tidiga vallskörden. Det gäller att kolla var de håller till. Det är det häftigaste vårtecknet när de kommer, i maj när vårbruket börjar, säger Lars Johnson.
Men nu är det vinter. Odlingssäsongen är förbi, djuren är installade men kan gå ut i snön när de vill. Snödrivorna ligger höga på Rö’grinna Gård i Hammarstrand, 10 mil öster om Östersund i Jämtland, och temperaturen har varit nere på -25 grader. Att flytta dit från Helsingborg, blev en stor kontrast för honom. Nu sitter Lars Johnson inomhus och njuter av det snöklädda landskapet utanför fönstret, och berättar på telefon.
“KRAV var rätt för oss”
Gården brukades tidigare av Elisabeths far och anslöts redan 1989 till KRAV. När Lars och Elisabeth tog över gården i början av 90-talet var det självklart att för dem att fortsätta bruka den ekologiskt.
– Vi ville vara anslutna till KRAV, det var rätt för oss. Jag har jobbat med miljöfrågor i hela mitt liv. Kom från en anställning som “konsulent för alternativ odling” på lantbruksnämnden i Östersund. Senare jobbade jag med miljöfrågor för Svenska kyrkan vid sidan om jordbruket, där jag försökte få in KRAV-märkt kaffe och andra KRAV-märkta produkter till kyrkkaffet i Härnösands stift, säger han.
På Rö’grinna Gård hade makarna snart 250 tackor, 100 ungdjur och 25 dikor. Som mest brukade de 200 hektar, varav merparten var vallodling och beten.
– Våra djur betade i närliggande byar, upp till 2 mil bort. Vi hade vallhundar som drev djuren på allmän väg och tog ibland också hjälp av hästar. Det var en fantastisk tid, säger Lars Johnson.
Sedan dess har gårdens arealer minskat. I dag brukas 80 hektar, varav 5 hektar gamla ängsmarker som aldrig har varit under en plog.
Med många lantbruksdjur, blev inte grönsaksodlingen så omfattande. Men med tiden har djuren blivit färre, nu har de 10 dikor, 30 tackor och 200 höns. Och de odlar “allt som går att odla”, som Lars Johnson uttrycker det. Potatis, alla sorters kål, morötter, ärter, bönor, fänkål, purjo, sparris, persilja, jordgubbar, vinbär, krusbär, hallon och så vidare.
Blomsterodling lockar bin och humlor
De odlar också 20-25 olika sorters snittblommor, som lockar till sig bin, humlor och fjärilar. I en mindre fruktträdgård finns äpplen, päron och plommon.
– Sedan har vi planterat ett hektar äpplen i samarbete med Brännland Cider i Umeå. De gör en söt cider som säljs på Systembolaget, men har saknat norrländsk frukt. Om 3-4 år hoppas vi få skörda.
Utöver allt detta har de alltid odlat korn, dels till fåren, nu även till kornmjöl och matkorn. Likaså gör de matvete och mjöl av vårvete som de odlar sedan några år tillbaka. Och sedan fem år tillbaka odlar de rybs, som efter kallpressning till rybsolja ger en proteinrik presskaka som de ger till tackorna och hönsen.
Lars Johnson jobbar heltid i företaget, med hjälp av en anställd. Elisabeth och dottern Towe hjälper också till, men har båda två anställningar utanför gården. Hur hinner de med allt?
– Allt sker i små kvantiteter och i liten skala. Malning och pressning lejer vi ut och vi tar hjälp av andra bönder med sådant som vallskörd och tröskning, säger Lars Johnson.
Uppfödda på gräs och örter
Försäljningen av det mesta som odlas sker direkt till konsument. De har en gårdsbutik med självbetjäning, säljer via reko-ringar samt en del på självplock. Nötdjur och lamm slaktas på KRAV-certifierade slakteriet Jämtlandsgården i Hammerdal. Köttet säljs sedan i lådor på gården, och marknadsförs som kött från djur uppfödda enbart på gräs och örter.
– Alla köttlådor är redan tingade när de kommer tillbaka från slakteriet, säger Lars Johnson.
Sedan en tid tillbaka har dottern Towe börjat samarbeta med mathantverkaren Maria Elf på Siljemyra gård. Det har resulterat i en 5-rättersmiddag som de bjuder in till i slutet av odlingssäsongen. Idén är att utgå från gårdens råvaror tillredda på olika sätt. I år var det fokus på korn och vinbär.
– Vi håller till i vår lada på gården. Det är något vi skulle vilja utveckla och göra mer av, säger Lars Johnson.
Fakta
- Rö´grinna, är jämtska för Röda grinden. För länge sedan fanns en grind vid vägskälet nära gården. Den hindrade korna att ta fel väg när de gick hem från skogsbetet till kvällsmjölkningen, och öppnades för en grindslant när någon behövde passera. Rö’grinna fick bli gårdens namn när Lars och Elisabeth Johnson flyttade in, eftersom gårdsnamn saknades.
- Det finns 36 KRAV-bönder i Jämtland som har växtodling. Av dessa har 24 stycken även djurhållning.
