I södra kanten av sjön Åsnen i Kronobergs län har det odlats äpplen i hundratals år, av bönder som kallades ”äppelkungar”. En av dem sålde 2009 sin gård i Urshult till makarna Björn Idlinge och Charlotte Parsland. De för nu traditionen vidare med en KRAV-certifierad äppelodling på gården, som har fått namnet Malva Gård.
Det är osäkert om det fortfarande finns någon ”äppelkung” eller ”äppeldrottning” som driver ängsfruktsodling kring sjöarna Åsnen och Ivoösjön på gränsen mellan Småland, Blekinge och Skåne. Men på Malva Gård står i alla fall merparten av framlidne ”äppelkungen” Erik Håkanssons omkring 700 kronträd ännu kvar.
Vid sidan om de gamla träden har Björn Idlinge och Charlotte Parsland under 12 år planterat cirka 3 000 spaljéträd, sådana man har i moderna äppelodlingar. Gräset växer fritt mellan träden, och när det klipps med batteritrimmer får gräset ligga kvar och ge näring till träden. För som Charlotte Parsland säger: när man plockar äpplen tar man näring från träden, så de behöver få näring tillbaka.
– Vi odlar äpplen på naturens villkor, säger Björn Idlinge.
Utöver gräsklippet sprider de ett KRAV-märkt gödsel runt träden, med spridare kopplad till en fyrhjuling.
Det tog tid att få igång en ny stor äppelodling. Men 2015 kunde de gå in i en omställning inför KRAV-certifiering, och sedan 2018 kan de sätta KRAV-märket på sina äpplen, på äppelmusten och på alla andra produkter som de tillverkar och säljer på gården. För att skoja till det lite, har de dessutom egna slogans på hemsidan och ibland på etiketterna, som ”It´s a must” och ”Grön kärnkraft”.
”KRAV-certifiering är inte krångligt”
Det finns ett 20-tal äppelodlare i området där de bor, men Malva Gård är i september 2021 enda frukt- och bärodlingen i Kronobergs län som är KRAV-certifierad. Liksom många andra odlare av KRAV-märkta äpplen, har de anmält sig till KRAVs äppelodlarguide, där konsumenter letar efter äpplen som inte har besprutats med naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och som har odlats utan konstgödsel.
– När vi skulle KRAV-certifiera oss blev vi varnade av människor som sa att det var så krångligt och dyrt. Men det var det minsann inte alls! Tvärtom, säger Charlotte Parsland.
Hon uppmanar odlare som funderar på att KRAV-certifiera sig att höra av sig till henne, för att få lite ”pepp”.
– KRAV-certifieringen är bra för våra kunder. Den är ett kvitto på att vi odlar ekologiskt, och gör att många vill handla hos oss, även om vi odlade likadant redan innan vi blev certifierade, säger Björn Idlinge.
I sin gårdsbutik säljer de framför allt must gjord på gårdens äpplen – de har ett 100-tal sorter. Ibland blandar de päron från egna träd i musten och säljer den som Päpplonmust i 3-liters bag-in-boxar. I gårdsbutiken säljs också fruktdrycker, glögg, torkad frukt, gelé och marmelader från gårdens odling av blåbär, svarta vinbär, hallon, aronia, björnbär, havtorn, plommon och bigarråer. Allt KRAV-märkt.
Deras must vann i Must-SM 2020
Allra störst är efterfrågan på deras must, även från återförsäljare och restauranger i trakten. År 2020 utsågs deras must på äpplet Holsteiner Cox till Sveriges bästa must i Must-SM. Året därförinnan vann de bronsmedalj för sin must gjord på Aroma-äpplen. Omkring 90 procent av äpplena går till must. Största årsskörden hittills är 20 ton år 2018.
– En del av äpplena skulle vi säkert kunna sälja som lösfrukt, men vi har ingen riktigt upparbetad försäljningskanal. Vi säljer på gården och lite i reko-ringar. Men det ska ju hinnas med också, säger Björn Idlinge.
Både han och hans hustru har heltidsjobb vid sidan av äppelodlingen, men Björn Idlinge har i höst gått ner till 80 procents tjänst för att hinna med mustningen.
– Sedan är det tyvärr så att större uppköpare av äpplen vill ha stora volymer och perfekt utseende på frukten, säger Charlotte Parsland.
Det är synd, tycker hon, eftersom kvaliteten på KRAV-märkt frukt handlar om annat än dess utsida.
”Äppelkungens” släktingar hjälper till
Det mesta av arbetet med gårdens odlingar sköter de två själva, och det finns alltid något att göra. Under vinter och vår beskär de träd. På våren får de fram nya äppelsorter och träd, genom att ympa nya grenar på gamla grundstammar som de köper på en plantskola – 150 träd har planterats på detta sätt i år. På sommaren rensar de så mycket ogräs de hinner, och på hösten är det högsäsong med allt som ska skördas, förädlas och säljas.
– Sedan försöker vi planera och plantera sånt som lockar bin och andra pollinatörer, för att de ska ha mat även efter skörden. Kanske ska vi plantera mer hösthallon och även kryddor och andra växter som blommar senare på säsongen, säger Charlotte Parsland.
Som tur är brukar de få hjälp med skörden, av barnen och deras kompisar. Men även från ”Äppelkungen” Erik Håkanssons barn och barnbarn, som varje höst brukar komma till sitt gamla föräldrahem och plocka äpplen, ofta i sällskap med sina vänner och släktingar. Då blir det ”äppelsafari”, en tradition som Erik Håkansson startade, och som innebär att man går igenom hela odlingen och plockar frukt till must. Förr hade man också en tipstävling. Numera avslutar man arbetsdagen tillsammans med grillning och fest.
Mer om äppelodling och ”äppelkungar”
- Information från Jordbruksverket inför satsning på äppelodling: ”Ekonomi i fruktodling – Kalkyler för äpple”
- Dokumentärfilm från 2007: ”Urshults äppelkungar” av Anette Lykke Lundberg, info@lykkefilm.se
- Bok från 2008: ”Äppelkungar: de sista ängsfruktodlarna i vildapelns rike” av Lars-Olof Hallberg
