Bördigare jord

I KRAV-certifierade odlingar är det viktigt att bevara markens bördighet. Därför använder KRAV-bonden inte naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel, och i stället för konstgödsel används stallgödsel, kompost eller gröngödsling (odling av växter som kan tillföra näring till jorden och som sedan plöjs ner).

För att motverka utarmning av jorden tillämpar KRAV-bonden också varierad växtföljd, som även fungerar som en förebyggande åtgärd mot ogräs, skadegörare och växtsjukdomar. Varierad växtföljd betyder att man växlar grödor utifrån gårdens förutsättningar och ogräsflora till exempel genom att växla mellan höst- och vårsådda grödor, och blanda ett- och fleråriga grödor. På en KRAV-märkt gård ingår dessutom alltid vall (gräs och klöver) eller gröngödsling i växtföljden.

Jordar på KRAV-certifierade gårdar får därmed hög mullhalt, vilket gör dem bördigare och mer hållbara för framtida odling. Mullen kan också finnas ned till ett större djup, och växterna i ekologiska odlingar kan därmed hämta näring och vatten även djupare ner. Mullen gör att jordarna kan hålla kvar vattnet bättre och bli mindre känsliga för exempelvis torka, något som kan bli ännu viktigare när klimatet blir varmare.

ETT LEVANDE EKOSYSTEM GER JORDHÄLSA

När det gäller jordens kvalitet, används ibland begreppet jordhälsa. Med det menas en frisk jord med hög biologisk aktivitet. En hälsosam jord är ett levande ekosystem som kan leverera ekosystemtjänster och funktioner som främjar växter, djur och människor utan att påverka miljön negativt. God jordhälsa är mycket viktigt i KRAV-certifierad odling.

Regenerativt jordbruk

Jordhälsa är också fokus i en typ av jordbruk som har blivit mycket omtalad de senaste åren, det som kallas regenerativt jordbruk. Framför allt i USA har många stora livsmedelsföretag börjat satsa på detta, för bättre jordhälsa men också för att försöka skapa möjligheter för kolinlagring i marken. Metoden kommer ursprungligen från USA, där Robert Rodale på 1980-talet lanserade begreppet ”regenerativt jordbruk” för att han ville återskapa (regenerera) matjorden, som han ansåg hade slitits ner genom det konventionella jordbruket.

Robert Rodale var anhängare av ekologiska metoder, men i USA drivs det regenerativa jordbruket i dag ofta konventionellt, med konstgödsel och naturfrämmande bekämpningsmedel. Begreppet regenerativt jordbruk används på olika sätt; det saknas en gemensam definition för vad det står för. Det saknas även ett regelverk lika omfattande som de som finns för ekologiskt och KRAV.

I Sverige finns KRAV-certifierade lantbrukare som tillämpar vissa av de metoder som är vanliga inom regenerativt jordbruk: att plöja jorden så lite som möjligt, försöka hålla marken bevuxen året om och öka antalet arter i växtföljden. Andra som arbetar regenerativt fokuserar på anpassad betesdrift och djurhälsa.