Utmaningarna för att skapa en hållbar värld är oerhörda. Klimatkrisen eskalerar så länge vi fortsätter att öka mängden växthusgaser i atmosfären. De senaste fem åren har hungern i världen ökat och situationen förvärrats av den globala pandemin.
FN:s globala mål för hållbar utveckling slår fast att vi ska skapa en hållbar värld till år 2030. Riksdagen pekade vid årsskiftet ut offentlig upphandling som ett viktigt område för att lyckas med det: ”Att ställa krav som främjar miljöhänsyn och sociala hänsyn gör skillnad och innebär att den offentliga sektorn utnyttjar skattemedel på ett effektivt sätt.”
Skälen till att den offentliga konsumtionen får stort fokus är två: För det första handlar det om stora volymer, 782 miljarder kronor (2018), skattemedel som ska användas för samhällets bästa. För det andra visar en internationell granskning att Sveriges största utmaningar med Agenda 2030 handlar om klimatåtgärder samt en hållbar konsumtion och produktion.
Riksdagen hänvisar till de grundlagsfästa skyldigheterna att främja hållbar utveckling och slår fast att: ”Kommuner och regioner har en stor del av ansvaret för att genomföra Agenda 2030” och det är ”angeläget att kommuner och regioner fullt ut använder den potential för hållbar utveckling som finns inom ramen för offentlig upphandling”.
Upphandlingsmyndigheten visar dessutom i en ny analys att livsmedel inköpta med hållbarhetskrav inte nödvändigtvis är dyrare. Strategiskt inköps- och hållbarhetsarbete har en positiv effekt även på priset.
För att främja en hållbar utveckling bör:
- Såväl politiker i kommuner och regioner som rikspolitiker ge landets inköpare tydliga mandat och resurser att upphandla hållbart i form av tydliga upphandlingspolicyer. Det vi köper för våra gemensamma skattepengar ska användas för att stimulera den hållbara utveckling som vi alla är beroende av.
- Upphandlare använda oberoende tredjepartscertifieringar. Då blir det tidseffektivt och lätt att ställa relevanta krav på miljö och social hållbarhet, samtidigt som det säkrar kvalitet i uppföljningen.
Våra sju oberoende hållbarhetsmärkningar står bakom nätverket ModUpp 2030 för att underlätta och påskynda arbetet med hållbara offentliga inköp. Våra certifieringar investerar årligen drygt 420 000 timmar på att utveckla och verifiera krav på nästan 50 000 produkter och tjänster.
Arbetet för att tillsammans skapa en ansvarsfull offentlig konsumtion till år 2030 behöver nu ta ny fart.
Hewan Temesghen, Fairtrade Sverige
Ragnar Unge, Miljömärkning Sverige (Svanen & EU-Ecolabel)
Sören Enholm, TCO Certified
Linnéa Engström, Marine Stewardship Council
Anita Falkenek, KRAV
Eva Eiderström, Bra Miljöval
Debatten har hittills publicerats i Gefle Dagblad, Barometern, Länstidningen i Östersund och Mariestads-Tidningen