Rester av kemiska bekämpningsmedel i mat

Många gillar KRAV-märkt mat för att den odlas utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel. Men finns det verkligen rester av bekämpningsmedel i maten om den kommer från besprutade odlingar? Ja, tyvärr. Har det betydelse? Läs och avgör själv.

Livsmedelsverket tar rutinmässiga stickprov på mat som ska säljas i Sverige. I normala fall hittar de bekämpningsmedel i hälften av proven och ännu oftare i frukt och grönt; två av tre prov. Många tror att medlen bara sitter på ytan och går att spola bort, men det är inte sant, de finns också inuti livsmedlet. Därför är det inte förvånande att en grupp forskare i Lund har upptäckt att de flesta har bekämpningsmedel i sin urin. Minst 90 procent av de personer som deltog i deras undersökning hade det.

Men är det då farligt att äta besprutad mat?

Livsmedelsverket menar att det inte är det, så länge mängderna som finns i den ligger under gränsvärdena. Men de varnar för att personer som äter stora mängder frukt och grönt vid enstaka tillfällen kan få akuta symtom som illamående, magsmärtor och huvudvärk.

Mängden bekämpningsmedel som blir kvar i maten brukar oftast hålla sig under gränsvärdena. Men det finns undantag. I minst fyra procent av Livsmedelsverkets stickprov på frukt och grönt är mängderna för stora, vilket lett till säljförbud. Ett av de värre exemplen från 2012 är ett parti salladslök från Kambodja som hade 198 gånger för stor mängd av ett visst bekämpningsmedel.

Oviss cocktaileffekt

Ett stort problem är att ämnena testas ett i taget. I verkligheten får vi i oss en hel cocktail av många ämnen som kan samverka och ge en helt annan effekt än de gör var för sig. Vad det innebär vet forskarna väldigt lite om. 2010 hittade Livsmedelsverket över hundra olika bekämpningsmedel i sina prov på frukt och ofta fler än ett i samma prov. Som mest hittade de 17 stycken i ett prov på bordsdruvor.

Att bekämpningsmedel kan vara farliga för lantarbetare och bönder råder det inget tvivel om. Sverige har därför hårda regler om utbildning och skyddsutrustning. Men i fattiga länder används ofta medel som är förbjudna inom EU och skyddsutrustning är inte alls lika vanlig. Det leder till att många blir sjuka. En ny FN-rapport lyfter till exempel fram att dödligheten för gravida kvinnor i Sudan som kommer i kontakt med bekämpningsmedel är tre gånger så hög.

Men också i-ländernas användare drabbas. Forskarna har till exempel funnit att de som utsätts för kemiska ogräs- och insektsmedel löper mer än dubbelt så stor risk att få Parkinsons sjukdom.

Hormonstörande ämnen

Man vet också att kemiska bekämpningsmedel kan vara hormonstörande. Men det är inte något man testar när ett medel ska godkännas. I Danmark har forskare upptäckt att brösten utvecklas tidigare hos flickor, och att könsorganen blir mindre hos pojkar, om modern arbetat i växthus och utsatts för kemiska bekämpningsmedel under graviditeten.

Bekämpningsmedel kan också påverka nervsystemet under känsliga perioder i ett barns utveckling. Amerikanska forskare har sett att barn får lägre IQ och visar sämre tankeförmåga i förskoleåldern om deras mödrar under graviditeten har utsatts för en sorts bekämpningsmedel som innehåller så kallade organiska fosforföreningar. Denna typ av bekämpningsmedel är inte godkända i Sverige, men kan finnas på importerade jordbruksprodukter.

Man har också börjat befara att vissa kemiska insektsmedel kanske ökar risken för ADHD hos barn. Nyligen tog forskare urinprov på barn och upptäckte då att ADHD var vanligare hos barn som hade högre halter av giftets nedbrytningsprodukter i urinen.

Bekämpningsmedlen finns överallt

De kemiska bekämpningsmedlen finns inte bara i maten. När bonden sprutar sina åkrar blåser en del iväg. Bekämpningsmedel följer också med vatten ut från åkern och hamnar i sjöar och vattendrag och även i grundvattnet. Till och med i regnvattnet finns de.

Många dör av bekämpningsmedel

Över en miljon människor dör varje år genom att de hanterar kemikalier i industri och jordbruk. Det gör att det rankas som en av de vanligaste dödsorsakerna i världen, enligt en ny rapport från FN:s miljöprogram UNEP.
Enligt rapporten ökar riskerna när produktion och avfallshantering flyttas från utvecklade länder till länder som inte har lika hårda regler för arbetarskydd och användning av bekämpningsmedel.

Så här godkänner myndigheterna kemiska bekämpningsmedel

Innan ett bekämpningsmedel får användas måste det testas. Med underlag från EU och i samråd med Livsmedelsverket kan det sedan godkännas av Kemikalieinspektionen.

Testerna ska bland annat visa hur stor mängd av bekämpningsmedlet som försöksdjur kan matas med varje dag utan att ta skada. Bedömarna försöker också ta reda på om medlet är cancerframkallande eller om det påverkar fortplantningen och arvet.

Nästa steg är att bestämma hur mycket vi människor kan äta av bekämpningsmedlet varje dag under hela vårt liv utan att ta skada. Det kallas för ADI-värdet (acceptabelt dagligt intag) och anges per kg kroppsvikt. Värdet är ofta 100 till 1000 gånger lägre än vad de känsligaste försöksdjuren tålde. Den försiktigheten beror bland annat på att nya upptäkter kan komma att ställa saken i ett annat ljus. Kanske har de inte letat efter rätt sjukdomar? Kanske reagerar människor annorlunda än försöksdjuren? Faktum är att många medel som tidigare varit godkända nu är förbjudna på grund av sin giftighet och några har dragits in på grund av cancerrisken.

Så här odlar ekologiska bönder utan kemiska bekämpningsmedel

KRAV-märkt mat odlas helt utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel. Det går alldeles utmärkt, men kräver kunskap och uppfinningsrikedom och många lantbrukare tycker att det är en spännande utmaning.

Det gäller att samarbeta med naturen och se till att ogräs, löss och andra skadegörare inte får möjlighet att föröka upp sig. Nyckeln är en variation av grödor, för de ogräs och skadegörare som trivs i en gröda trivs oftast inte lika bra i en annan. Det finns också nya moderna maskiner som tar bort ogräs mekaniskt.

Odlaren behöver också se till att en mångfald av spindlar, rovinsekter och fåglar trivs i landskapet. De hjälper då till att hålla sjukdomar och skadeinsekter i schack genom att äta upp skadegörarnas larver.
I en äppelodling kan också kycklingar och höns hjälpa till och även vilda fåglar om man sätter upp fågelholkar. Vissa medel som såpa och rapsolja går också bra att använda mot skadeinsekter.

Text: Solweig Wall-Ellström

Senast uppdaterad: 2017-04-21