Ekologisk matglädje på väg in i skolorna

I Södertälje är hälften av maten ekologisk i skolor och förskolor utan att några pengar har öronmärkts för detta. Hur är det möjligt?
Jo, kommunen tog ett helhetsgrepp och resultatet blev såväl ekologisk mat som elevinflytande över menyn. Dessutom blev det fler maträtter att välja på, mer matglädje och måltider som kan fungera som pedagogiska verktyg.

Köken i Södertälje kommun är KRAV-certifierade.  2001 satte kommunen ett politiskt mål för hur stor andel ekologisk mat de ville ha och har ända sedan dess arbetat för att höja andelen.


 

– Vi började med att byta ett visst antal råvaror som skulle vara ekologiska, säger Sara Jervfors, kommunens kostchef.

Ett annat viktigt redskap har varit att hela tiden satsa på utbildning av personalen. I början fanns det få utbildade kockar och få tillagningskök.

Huvudrätten lagades i regel i centralköken och värmdes sedan i skolornas mottagningskök. En nackdel med detta var att resterna inte kunde värmas en gång till utan måste slängas.

– Nu har vi personal som kan laga mat och vi har succesivt gjort om mottagningsköken så att vi har tillagning i många kök, säger Sara.

På Soldalaskolan lagas maten från grunden och varje vecka bakar George Methak Putras morotsbröd till 500 elever och lärare. Det blir en deg på 30 kilo som förbereds dagen innan. Av den bakas 35 limpor. Till brödet serveras soppa och ibland får eleverna färskost som pålägg. Färskost från det egna köket förstås! Då silas filmjölk i tre dagar för att tjockna varefter den kryddas med vitlök, basilika, salt och peppar.

– Barnen äter mycket bra och de kan fråga flera dagar i förväg om de ska få bröd på fredagen. Jag blir glad av att se dem bli mätta och nöjda. Jag älskar att laga mat, säger George.

När maten lagas på skolan kan eleverna också påverka vad de får. På Soldalaskolan provade George till exempel att ha äpple i brödet, men märkte strax att det inte var lika populärt.

Mat som smakar gott och kostar mindre än hel- och halvfabrikat är en vinst, men att ha personal som lagar från grunden, blir inte det dyrare?

– Nej, det har inte varit så stor skillnad, säger Sara Jervfors.

Hon nämner andra kostnader som de nu slipper.

– Förut hade vi central matsedel och det blev dyrt. Med bara en maträtt kunde vi inte ta hand om rester. Nu har vi tre rätter varje dag och vi lagar dem allt eftersom de går åt. Där kan man spara mycket. Soppan är den perfekta rätten för att ta tillvara rester. Blir det över potatis kan man göra potatis- och löksoppa.

Kommunen jobbar också på att göra måltiden till ett pedagogiskt verktyg. När mottagningsköket i en skola gjordes om till tillagningskök valde de att lägga hemkunskapslokalerna i anslutning till köket. Nu kan eleverna vara med i vissa moment av matlagningen.

I en annan skola, där hemkunskapen ligger i en byggnad bredvid, jobbar eleverna istället fram recept.

Kanske är det så att matglädjen håller på att återupptäckas i skolorna. Det tror i varje fall Annika Unt Widell på Skolmatens vänner. Hon berättar att det finns en trend mot att fler kök blir tillagningskök.

– Att ha ett tillagningskök är helt avgörande för att barnen ska våga smaka på nya rätter, säger Annika.

Hon förklarar att kocken kan göra en kikärtsröra, uppmuntra barnen att smaka och föreslå att den kan användas till tacos. Det blir stor skillnad mot att bara hälla upp kikärtor från burk.

– Ett tillagningskök ger kontakt med kocken, matglädje och trygghet.

På sajten Mer eko i skolan hittar du både lektionsförslag och tips om hur ni kan öka mängden ekologisk mat i skolan. Där finns också mängder av fakta om vad ekologisk mat är. Läs mer på: www.merekoiskolan.se 

Solweig Wall Ellström 2012-10-04 18:47:00

Senast uppdaterad: 2017-04-21