Så här säger forskningen

Ekologisk produktion av mat får stöd av internationell forskning, som bekräftar att KRAVs regler vilar på vetenskaplig grund. 

Den biologiska mångfalden, djurvälfärdenjordens bördighet, luftens och vattnets kvalitet, människors hälsa, jordbruksproduktionen i utvecklingsländer och även klimatet – allt detta gynnas enligt forskningen av det ekologiska produktionssätt som KRAV tillämpar.   

Biologisk mångfald

Ungefär en tredjedel av det vi äter är beroende av pollinerande insekter som bin, humlor och fjärilar. Enligt forskare från bland annat Australien hotas 40 procent av alla insektsarter av utrotning inom några få årtionden. Forskarna uppger att intensivt, storskaligt jordbruk som använder naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel bidrar till detta. Den biologiska mångfalden – antalet växt- och djurarter – gynnas däremot av ekologisk odling. På en ekologisk gård finns i genomsnitt 50 procent fler arter av växter och pollinerare än på andra gårdar.

Biologisk mångfald, som stor förekomst av fjärilar och andra insekter, gynnas av KRAV-märkt odling.

Djurvälfärd

Alla husdjur hos en KRAV-bonde ska vara utomhus så mycket som möjligt, eftersom det är naturligt för djuren, och bidrar till att de håller sig friska och starka. När KRAV-märkta mjölkkor är ute på vallarna, betar de mer gräs och klöver än andra kor. Forskning har visat att ekologiska mjölkkor gav lika mycket mjölk (sid 85-96) om de åt mest grovfoder (gräs, klöver, hö och ensilage) och endast lite kraftfoder, som när de åt mer kraftfoder . Det är bra, eftersom kraftfoder består av spannmål och baljväxter som människor istället kan äta.  

Det är mer sällan som länsstyrelsens kontrollanter upptäcker brister i djurvälfärden på KRAV-certifierade mjölkgårdar än på konventionella, enligt en doktorsavhandling på Sveriges Lantbruksuniversitet.

En undersökning om antibiotikaresistens hos grisar visade att svenska ekogrisar hade ännu mindre förekomst av resistenta bakterier i sina tarmar än svenska konventionella grisar, trots att varken konventionella eller KRAV-märkta grisar i Sverige får ges antibiotika i förebyggande syfteEnligt forskarna kan det bero på att ekologiska grisar har större yta att röra sig på och möjlighet att gå ut, men också på storleken på besättningen och hur djuren har kontakt med varandra. 

Svenska ekogrisar har ännu mindre förekomst av resistenta bakterier i sina tarmar än svenska konventionella grisar, visar en avhandling.

Jordens bördighet

I en rapport från FN-organet Food and Agriculture Organisation (FAO) framgår att ekologiska jordar i allmänhet innehåller mer kol än jordar som odlas konventionellt. Det betyder att de har lagrat in mer av växthusgasen koldioxid från luften, och alltså fungerar som kolsänka. Ekologiska jordar blir bördiga och får ökad mullhalt eftersom de gödslas med stallgödsel och annan organisk gödsel, vilket leder till att de lagrar in mer koldioxid. Bördiga jordar är viktiga för den framtida försörjningen av jordens växande befolkning. 

Maskar trivs i KRAV-märkta jordar.

Luften och vattnets kvalitet

Genom att inte använda naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel, bidrar KRAV-bönder till att skydda sjöar och hav, grundvattnet (som används som dricksvatten) och luften från rester av kemikalier.  

När Institutionen för mark och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) på uppdrag av Naturvårdsverket inom ramen för Samordnad Svensk Miljöövervakning regelbundet samlar in data i närheten av jordbruksmark, hittar man bekämpningsmedelsrester både luft, vatten och nederbördEtt av de ämnen som man hittar rester av, i Sverige liksom i andra delar av världen, är glyfosatDet är det mest använda ogräsmedlet i världen, giftigt för vattenlevande organismer, dödar alla växter och kan skada insekter. Det är fortfarande tillåtet inom EU, även om man länge har diskuterat användningen av det, och det används i Sverige inom konventionell produktion. I en undersökning som SLU gjorde 2015 av yt- och grundvatten i Sverige, innehöll alla prover bekämpningsmedelsrester, och glyfosat var ett av de vanligaste preparaten. 

Människors hälsa

En grupp forskare som fick i uppdrag av EU-parlamentet att gå igenom den forskning som finns om ekologisk livsmedelsproduktion, konstaterade att den innebär fördelar för människors hälsaEn av hälsofördelarna som forskarna lyfte fram med ekologisk mat var att den i minskad omfattning utsätter konsumenter för naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel. En annan var att risken minskar för antibiotikaresistens, eftersom ekologisk djuruppfödning jobbar med förebyggande djurhälsa och använder antibiotika mycket sparsamt.

Somliga forskare riktar in sig på fördelar med ekologiskt producerad mat. Så till exempel en norsk studie som visade att KRAV-märkt lax innehöll mer av nyttig omega-3-fettsyra än konventionell lax. Likaså en internationell studie som visade att mjölk från ekologiska kor som äter mer gräs har en bättre sammansättning av näringsämnen och innehåller mer protein än kor som äter mer spannmål (kraftfoder). 

I en studie fann forskare betydligt färre salmonellabakterier i ekologiska kycklingar jämfört med konventionellt uppfödda. I en annan dansk studie, fann man större förekomst av salmonella hos konventionella slaktsvin än hos ekologiska. 

Andra forskare varnar för de kemikalier som används i konventionell livsmedelsproduktion. I en rapport från Världshälsoorganisationen WHO (2012) finns belägg för en koppling mellan hormonstörande kemikalier som finns i kemiska bekämpningsmedel och flera folksjukdomar.  

En studie från Göteborgs universitet visar att risken att få Parkinsons sjukdom är fördubblad om man har ett arbete där man utsätts för kemiska bekämpningsmedel. 

Ett ämne som forskare har varnat för i flera år, klorpyrifos, förbjöds i december 2019 inom EU, sedan det slogs fast att medlet kan ge utvecklingsskador hos foster och orsaka lägre IQ hos barn.  

Jordbruksproduktion i utvecklingsländer

I Sverige kan vissa ekologiska grödor ge mindre skörd än konventionella, men en sammanställning av studier i USA visar att ekologisk odling kan föda en växande population på ett hållbart sätt. När man går över till ekologisk produktion i utvecklingsländer som Kina, Etiopien och Mali kan man få skördeökningar på ända uppåt 500 procent. Allra helst om det rör sig om områden med utarmade jordar och vid hård torka, då ekologisk odling kan ge högre avkastning eftersom ekologiska jordar kan hålla kvar vatten och näring bättre. Dessutom – eftersom användning av insatsmedel (naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel) är lägre i ekologiskt jordbruk – blir avkastningen räknat per insats högre för ekologiskt lantbruk än för konventionellt, högintensivt lantbruk. 

Klimat

Ekologisk produktion kan ge både positiva och negativa bidrag till klimatet. Positivt är till exempel att ekologisk produktion genom stallgödsling och hög andel vallodling ökar mullhalten i marken, så att den kan binda koldioxid från luften. Positivt är också att inte konstgödselkväve används. KRAV har dessutom 37 regler som bygger på forskning, för att minska utsläpp av växthusgaser. Ett exempel är regler för att fodret ska utnyttjas väl, vilket ger bra tillväxt i djuruppfödningen som därmed gynnar klimatet. Men när det gäller jämförelser i stort mellan hur ekologiskt kontra konventionellt jordbruk påverkar klimatet, så har forskarna ofta svårt att peka ut något av systemen som det bästa i alla avseenden. Vad som är bra respektive dåligt för klimatet beror bland annat på hur mycket som produceras och om det gäller djurproduktion eller växtodling.

I en rapport från juni 2020, Lantbruket och klimatet. Ett helhetsgrepp, hävdas dock att Sverige kan halvera sin klimatpåverkan genom att använda kvävesnåla och kolinlagrande metoder som tillämpas i det ekologiska jordbruket, bland annat vallodling. Rapporten fokuserar på behovet av att minska tillförseln av kväve, framförallt nytt kväve som förs in i systemet via konstgödsel. Den kraftiga ökningen av tillförsel av kväve bidrar nämligen till ökade utsläpp av den mycket starka växthusgasen lustgas.

Rapporten Ekologisk produktion och klimatpåverkan – En sammanställning av kunskapsläge och framtida forskningsbehov, publicerad 2013, redogör för vad forskningen säger om de båda odlingssystemen. Författarna anser att det är mycket svårt att dra generella slutsatser av jämförelser mellan ekologisk och konventionell produktion. De sammanfattar det så här:

  1. När det gäller klimatpåverkan per hektar – fördel ekologiskt
  2. När det gäller klimatpåverkan per kg produkt – mycket stor variation för olika produkter men i stort sett oavgjort. (Orsaken till det är att ekologisk odling kan ge lägre avkastning per ytenhet.)
  3. Klimatpåverkan per kg produkt med kolinlagring beaktad under förutsättning att kolet stannar i marken – fördel ekologiskt för animalieprodukter, oklart för vegetabilier.
  4. Klimatpåverkan per kg produkt med hänsyn tagen till hur mycket mark som används och att bioenergi som ersätter fossila bränslen produceras på mark som blir över – fördel konventionellt.

I rapportens slutsatser skriver författarna:

Men ekologisk produktion bygger på ett antal principer som tar sig uttryck i ett regelverk, vilket skapar specifika förutsättningar för det ekologiska jordbrukets möjligheter att minska sina växthusgasutsläpp.