Reportage

”Det var en stor lättnad när regnet kom”

13 nov, 2018

hero_ahlgront

Torkan gjorde sommaren 2018 till en av de tuffaste någonsin för KRAV-bönderna Pär och Ebba. När regnet väl kom blev lättnaden stor – nu vågar de blicka framåt igen.

Som lantbrukare lever man med vädret som en ständig följeslagare, på gott och ont. Sommaren 2018 var vi många som fick uppleva vädrets makter och inte minst på gården i Ål utanför Uppsala märkte de tidigt att allt inte var som det skulle.

–  Det som var annorlunda var att det var så varmt i maj. Vi fick en enormt dålig första skörd och då kände jag verkligen att det här blir inte roligt, berättar Pär Lindqvist.

Han driver gården tillsammans med sin fru Ebba och de har tre barn Hedvig, Henning och Harald. Hit flyttade de för 11 år sedan när de tröttnade på det instängda livet i lägenheten i stan. Med ett litet barn och ett på väg kände de att det var dags för en förändring. Då hade de redan flera kolonilotter, där de odlade både för husbehov och även sålde på torget i Uppsala. När gården i Ål dök upp kändes det rätt på en gång – en lagom liten gård med tillräckligt med mark för att kunna ha djur. De började med sex kvigor och har idag 75 nötdjur och ett trettiotal tackor. Att bli KRAV-certifierade var något som kändes självklart för båda.

– Framförallt är det viktigt för oss att producera mat som är fri från kemiska bekämpningsmedel, säger Ebba af Petersens. Dessutom känns det bra att visa att det går att driva en ekologisk gård.

Framförallt är det viktigt för oss att producera mat som är fri från kemiska bekämpningsmedel

Ebba af Petersens, lantbrukare

Ebba är den som har huvudansvar för fåren och när sommaren bara blev torrare och torrare blev det kärvt att hitta bete till djuren.

– Vi hade 30 tackor och 50 lamm i sommar och de äter ju tills betet tar slut. Det var väldigt stressande, jag var rädd att de skulle rymma ut i skogen för att hitta mer bete. Men vi hade tur som fick använda grannens gamla hagar. Det innebär mycket extra arbeta att stängsla in nya marker, men i efterhand känns det roligt att vi återtog gamla beteshagar som nu har fått komma i bruk igen, säger Ebba.

Betesdjuren ger biologisk mångfald

Att upprätthålla kulturlandskapet med hjälp av betesdjur är något som både Ebba och Pär känner starkt för.

– Skulle vi sluta med djuren skulle strandängarna här bli värdelösa. De skulle varken kunna användas för produktiv skog eller åkermark, utan bli till sly och det förfular landskapet och minskar den biologiska mångfalden. Där tycker jag att betesdjuren har sin plats, de kan ju omvandla markerna till protein och högvärdigt livsmedel som vi människor kan äta. Jag tycker att man ska ha djur i möjligaste mån på naturbetesmarker, säger Pär och pekar ut över de öppna hagarna med fågeltornet i bakgrunden.

Här betar nötdjuren, alldeles nära en av Upplands bästa fågelskådarplatser vid Vendelsjön. Här kan man under året se bland annat tranor, gäss, vadarfåglar, rördrom och havsörn. Och fågelskådare, som vandrar genom gårdens marker för att komma ut till fågeltornet.

– För mig är det viktigt att vara en del av naturen, ekosystemet och även historien. Så här har vi hållit på i många hundra år och vi fortsätter med det arvet. Det är en drivkraft för mig, att förvalta jorden och marken, säger Pär.

I år har det krävts extra insatser för att hålla både gård och djur vid liv. Allt handlade om att hitta bete till djuren och foder inför vintern.

– Det har varit en tung sommar, väldigt torrt och varmt. Det var väldigt stressande när det bara fortsatte att vara varmt och torrt och det kändes som att det skulle gå åt skogen, beskriver Pär.

Räddades av regnet

Till slut kom ändå vändningen.

– Vi har räddats av att regnet kom och att det kom i tid. Det var en stor lättnad. Vi kommer att få foder och bete så att vi klarar oss. Andra som man pratat med har det betydligt tuffare och kommer inte att ha foder så att det räcker till alla djur, berättar Pär.

Tack vare samarbete i bygden har det gått att få fram extra betesmarker och foderarealer och Pär och Ebba är tacksamma över alla som har slutit upp. Nu blir andra och tredje skörden ganska bra och betena växer hyfsat. Därför vågar de blicka framåt och glädjas över den nya ladugården med solceller på taket. Här produceras hela gårdens behov av el sedan i våras.

Målet att vara klimatneutral räcker inte, jag tror att lantbruket måste vara bättre än så för att minska samhällets totala påverkan.

Pär Lindqvist. lantbrukare

– Jag ser trots allt hoppfullt på framtiden, jag tror vi är på rätt väg med ekologiskt lantbruk. Men vi måste gå före, och utveckla lantbruket hela tiden för att minska klimatpåverkan. Målet att vara klimatneutral räcker inte, jag tror att lantbruket måste vara bättre än så för att minska samhällets totala påverkan. För att klara det måste vi hjälpas åt, både producenter och konsumenter, säger Pär.

Se filmen om Pär och Ebba

Dela sidan