SVT:s program om KRAV

KRAVs Kontroll och den OFFENTLIGA KONTROLLEN

Vad innebär det att vara KRAV-certifierad? 

Alla KRAV-certifierade företag i hela livsmedelskedjan måste följa KRAVs regler – både de som odlar och de som förädlar KRAV-märkt mat. De kontrolleras av fristående certifieringsorgan (kontrollföretag) som kontrollerar utifrån KRAVs regler. 

Tre grundläggande saker kontrolleras i genomsnitt 1-2 gånger per år på KRAVs djurgårdar: 

• Att reglerna för produktionen följs 
• Spårbarhet – att de kan visa varifrån livsmedlen kommer 
• Särhållning – att det KRAV-märkta hålls åtskilt från konventionellt 

Det görs noggranna kontroller innan någon kan bli KRAV-certifierad. KRAVs regler spänner över hela livsmedelskedjan och över alla typer av matproduktion. Meningen med reglerna är att de ska bidra till att driva utvecklingen av ekologisk och hållbar produktion framåt.  

När det gäller lantbruk med eller utan djurhållning är det vanliga en omställningstid på 2 år. Det innebär att inga produkter säljs som KRAV-godkända innan omställningstiden är passerad. Sedan görs kontroller minst en gång varje år utifrån KRAVs regler. Utöver anmälda kontroller, görs också oanmälda kontrollbesök, flest på djurgårdar och fler i början av en certifiering. Under de första åren som certifierad så får gården minst två besök per år. Vid kontrollerna görs både en fysisk besiktning och en kontroll av all relevant skriftlig dokumentation (bokföring, intyg, stalljournal, miljöhusesyn).  

Hur fungerar KRAVs kontroll? 

Kontrollerna utförs av kontrollföretag, så kallade certifieringsorgan, som är ackrediterade av Sveriges nationella ackrediteringsorgan Swedac. Kontrollföretagen utför kontrollerna självständigt, utifrån KRAVs regler. Om KRAV-certifierade företag avviker från KRAVs regler, får de avvikelser eller kan bli underkända (certifikat dras in) eller helt avstängda av kontrollföretagen.   

Vad är kontrollföretagens uppgift? 

Kontrollföretagen ska självständigt utföra kontroller av alla KRAV-certifierade företag, minst en gång per år i hela produktionskedjan. Djurgårdar kontrolleras oftare – minst en till två gånger per år. Kontrollerna utförs mot KRAVs gällande regler. 

Är kontrollföretagen helt oberoende? 

Ja, kontrollföretagen är oberoende. De är ackrediterade certifieringsbolag och granskas därför avseende rutiner, kvalitet, kompetens och oberoende av den svenska myndigheten Swedac. Som KRAV-certifierad är man fri att välja certifieringsbolag. Däremot kan man inte välja revisor. 

Hur mycket betalar kunder som är anslutna till KRAV?  

KRAV-anslutna företag betalar en licensavgift till KRAV, storleken på avgiften beror på verksamhetens inriktning och verksamhetens omfattning. Sedan betalar de också en kontrollavgift till det kontrollföretag de har valt. 

Vad händer när KRAVs regelverk inte uppfylls? 

Ibland kan något gå fel hos ett KRAV-certifierat företag. Det beror oftast på missförstånd och kan lätt rättas till.  

Om ett fel upptäcks, får det KRAV-certifierade företaget en avvikelse. Det är inte helt ovanligt att företag får mindre avvikelser. När det händer ska företaget dels rätta till felet, dels upprätta en plan för hur de ska undvika att det händer igen. Revisorn följer sedan upp detta. Det finns tre grader av avvikelser: mindre, större och avstängningsgrundande. Det är certifieringsföretaget som bedömer avvikelser och beslutar om åtgärder och eventuell avstängning.  

Större avvikelser som leder till tillbakadraget certifikat och avstängningsgrundande avvikelser är mindre förekommande. Vi rapporterar årligen i KRAVs hållbarhetsrapport om antalet avvikelser och tillbakadragna certifikat. 

Vad krävs för att en lantbrukare ska bli av med sin KRAV-certifiering? 

En avstängningsgrundande avvikelse får man om lantbrukaren gjort något som strider mot principerna för ekologisk produktion – det kan handla om återkommande och systematiska problem eller allvarliga avsteg från djuromsorgsreglerna. Det är kontrollföretaget som bedömer avvikelser och beslutar om åtgärder och eventuell avstängning.  

Många gånger handlar det om en lantbrukare som har hamnat i en svår livssituation, skilsmässa, psykisk ohälsa, ekonomiska problem. Det är ingen ursäkt men en förklaring. 

Hur många certifikat dras tillbaka? 

Under 2019 drogs totalt 40 certifikat tillbaka eller verksamheten blev avstängd. Flera fall gällde då samma företag, så antalet företag var totalt 30. Av dessa gällde 17 djuromsorg.  

Under 2018 blev två företag eller verksamheter avstängda, varav en på grund av bristande djuromsorg. Tjugofem fick certifikatet helt tillbakadraget och lika många delvis tillbakadraget. Av alla 52 ärenden är vissa samma företag, så antalet företag var totalt 45. Av de 45 ärendena berörde 27 st djurhållning.  

Tillbakadragna certifikat kan också handla om exempelvis obetalda fakturor, att kunderna inte gått att nå, upprepade avvikelser, användning av otillåtna växtskyddsmedel. 

Avstängningar och tillbakadragna certifikat redovisas årligen i KRAVs hållbarhetsrapport och är ett kvitto på att kontrollen fungerar.  

Finns det något som kan bli bättre i kontrollen av gårdar med djurhållning? 

Meningen med KRAVs täta kontroller är att verifiera att reglerna uppfylls, att KRAV-certifierade gårdar hela tiden ska bli bättre, och att avvikelser ska fångas upp och korrigeras tidigt och inte upprepas. Det vi skulle önska är att vi fick löpande information från länsstyrelserna om brister de hittar på KRAV-certifierade gårdar. Det skulle göra kontrollarbetet ännu mer effektivt. Som det är idag får inte kontrollföretagen den informationen per automatik. Däremot är det rutin att kontrollföretagen ber att få se rapporter från offentliga kontrollen om sådana finns. I de fall kontrollföretagen själva ser systematiska brister i djuromsorgen begär de ut dokument från länsstyrelserna. 

Hur fungerar den offentliga kontrollen? 

Lagstiftningen för hela livsmedelskedjan innehåller kontroller av olika slag för att tillförsäkra säkra livsmedel och ett bra djurskydd. Dessa sköts av länsstyrelserna och livsmedelsverket. Båda är delar av ett system som syftar till att djur ska skötas i enlighet med lagstiftningen.  

Hur skiljer sig KRAVs kontroll från den offentliga kontrollen? 

KRAVs regelverk går längre än lagstiftningen. KRAV omfattar djurskyddslagarna, men går dessutom längre på flera områden. Länsstyrelsen utför planerade kontroller ungefär vart tionde år, medan KRAV-certifierade gårdarnas djur kontrolleras minst en till två gånger per år. Meningen med KRAVs täta kontroller är att jobba för att verifiera att reglerna uppfylls, att KRAV-certifierade gårdar hela tiden ska bli bättre, och att avvikelser ska fångas upp och korrigeras tidigt och förebyggas. 

Uppfyller inte alla KRAV-certifierade djurhållare svensk lagstiftning avseende djurskydd? 

KRAVs regler omfattar djurskyddslagarna i svensk lagstiftning, och går dessutom längre på flera områden. De allra flesta uppfyller både svensk lagstiftning och KRAVs regler. Vår egen analys visar att det är endast en halv procent av alla aktiva 2 300 KRAV-certifierade djurgårdar som fått förelägganden från offentlig kontroll under de senaste tre åren. Det finns inga aktiva KRAV-certifierade gårdar med djurhållning som fått djurförbud. 

Varför granskas KRAV?

SVT:s samhällsmagasin Uppdrag Granskning har sänt två program med fokus på djuromsorg och kontrollen av svensk livsmedelsproduktion. Som en del av det arbetet har Uppdrag Granskning besökt KRAV-certifierade lantbrukare och slakterier och intervjuat KRAV. Frågorna i intervjun hade bland annat anknytning till tidigare program under 2020, då vi gick ut med följande information: Utpekad gård har sålt sina djur. Det underlag som Uppdrag Granskning hänvisar till i sitt program har KRAV flertalet gånger bett om att få ta del av, men de delar det inte med oss i sin helhet än idag. Det gör att vi endast kan gå tillbaka till vår egen analys och svara på vad vi själva ser i våra egna genomgångar. 

Har KRAV missat allvarliga brister som påstås i programmet? 

Nej, vår egen analys visar att kontrollsystemet fungerar. I fall där lantbrukare inte levt upp till KRAVs regelverk, har KRAV-certifikaten dragits tillbaka eller lantbrukaren blivit avstängd. I de få fall där lantbrukaren har blivit dömd för djurplågeri och avtjänat sin avstängningstid, har lantbrukaren på nytt kunnat ansöka för KRAV-certifiering, antingen enbart med växtodling eller med djurhållning. Vårt system bygger, som andra rättssystem, på att den som har sonat sitt brott kan få en ny bedömning. När en lantbrukare ansöker på nytt görs nya kontroller för att säkerställa att reglerna följs. Vi kan också se att de aktiva KRAV-certifierade lantbrukare som fått offentliga förelägganden även återfinns i kontrollföretagens kontroller. Dessa har då funnit avvikelser och genomfört extra kontroller för att säkerställa att bristerna är korrigerade och förebyggs, allt enligt certifieringssystemets förfarande och KRAVs regelverk. Då gårdarna har vidtagit åtgärder har de fått behålla sitt certifikat eller återfått det om det varit tillbakadraget. Det finns även exempel på gårdar med avvikelser som upprepats och som därför fått sina certifikat helt eller delvis tillbakadragna.  

Vi kan dock konstatera att det finns enstaka fall där kontrollföretaget inte alltid fått kännedom om enskilda händelser kopplade till en gård. I vissa av dessa fall handlar det om ett enskilt djur och inte systematiska brister i djuromsorgen, och i några fall om brister som pågått under längre tid. Varje misskött djur är givetvis beklagligt och oacceptabelt, men KRAV-certifieringen är det bästa vi har för att motverka just detta. Ett kvitto på att kontrollsystemet fungerar är att de allvarligaste avstegen från djuromsorgsreglerna är väldigt få men att det årligen sker ett antal avstängningar och tillbakadraganden av certifikat. Dessa redovisas i KRAVs hållbarhetsrapporter.  

Garanterar KRAV att djuren ska ha det bra?

KRAV kan aldrig garantera att varje enskilt djur på en KRAV-certifierad djurgård har det bra, eftersom det är den enskilda djurägaren som ansvarar för sina djurs välbefinnande. Men KRAV har extra tuffa regler när det gäller djuromsorg, som alla certifierade bönder måste leva upp till. Om de inte gör det, kan de bli underkända (certifikat dras tillbaka) eller till och med helt avstängda från KRAV på 1–3 år. Lantbrukare är överlag väldigt måna om sina djur och de absolut flesta uppfyller våra mycket tuffa regler. Forskning från SLU visar också att brister i djurvälfärden är färre på KRAV-certifierade gårdar. Endast 0,5 procent av alla 2 300 aktiva KRAV-certifierade djurgårdar har de tre senaste åren fått ett föreläggande från den offentliga kontrollen.

Känner KRAV inget ansvar att ta reda på det Uppdrag Granskning gör? 

KRAV-certifierade gårdar med djur kontrolleras en till två gånger per år av kontrollföretagen. Vår egen analys visar att även kontrollföretagen har funnit avvikelser på gårdarna som visas i programmet och har därför genomfört extra kontroller för att säkerställa att bristerna korrigerats, allt enligt certifieringssystemets förfarande och KRAVs regelverk. Då gårdarna har vidtagit åtgärder har de fått behålla eller återfått sitt KRAV-certifikat. Det finns även exempel på gårdar med avvikelser som upprepats och som därför fått sina certifikat helt eller delvis tillbakadragna. Årligen tas beslut om upp till ett 40-tal företag som får sitt certifikat tillbakadraget eller stängs av, allt detta rapporteras årligen i Hållbarhetsrapporten.  

Vi kan konstatera att det finns enstaka fall där kontrollföretag inte alltid fått kännedom om händelser kopplade till en gård. I KRAVs löpande förbättringsarbete undersöker vi nu möjligheten att på något praktiskt och frekvent sätt få information från den offentliga kontrollen per automatik. 

Hur kan ni förlita er på att en bonde självmant ska berätta om eventuella brott mot djurskyddslagen eller förelägganden från den offentliga kontrollen?  

Programmet ger en väldigt förenklad och därmed felaktig bild av hur kontrollen går till och vad den omfattar. Att KRAVs regler ställer krav på bonden om att anmäla avvikelser är endast ett av flera verktyg som ska säkerställa att certifieringen fångar upp brister hos det KRAV-certifierade företaget. Kontrollföretagets besök är det viktigaste verktyget för bedömningen av tillståndet på den aktuella gården. Det är rutin i kontrollen att titta på all relevant dokumentation som finns, bland annat kontrollrapporter från offentlig kontroll och anmärkningar från slakten.  

Utgångspunkten för kontrollen bygger på ett förtroende och det åtagande som producenten har gjort genom att ansluta sig till KRAV-certifieringen. Däremot om kontrollföretaget ser att det finns stora brister till exempel i djuromsorgen så är det rutin att kontakta exempelvis Länsstyrelsen. Detta görs för att få in hela bilden och för att kunna fatta beslut om certifiering.  

Dessa olika verktyg tillsammans ger en helhetsbild av det KRAV-certifierade företaget och ska fånga eventuella brister.   

Även vi ser att det vore önskvärt att förbättra systemet ytterligare och i KRAVs löpande förbättringsarbete undersöker vi nu möjligheten att få informationen från den offentliga kontrollen per automatik.

Hur ser KRAV på djurplågeri och brott mot djurskyddslagen? 

Varje misskött djur är beklagligt och oacceptabelt. Det är alltid lantbrukarens ansvar att sköta sina djur på rätt sätt. Djurvälfärd är mycket viktigt för KRAV och självklart ska man som KRAV-certifierad både följa svensk lag och KRAVs regler. Gör lantbrukaren inte det kan KRAV-certifikatet dras tillbaka. Och det har vi också flera exempel på. Men vi ska komma ihåg att de allvarligaste avstegen från djuromsorgsreglerna är väldigt få. Vår egen analys visar att det är endast en halv procent av alla aktiva 2 300 KRAV-certifierade djurgårdar som fått förelägganden från offentlig kontroll under de senaste tre åren. Det handlar om några få fall. Lantbrukare är överlag väldigt måna om sina djur och de absolut flesta uppfyller våra mycket tuffa regler. Vi vet även av forskning från SLU och genomgångar av förelägganden att brister i djurvälfärden är relativt sett färre på KRAV-certifierade gårdar. 

När det gäller brister i djuromsorg beror dessa ofta på att bonden råkat ut för sjukdom eller annan personlig tragedi. Även lantbrukare kan drabbas av psykisk ohälsa och det kan drabba djuren. Det är ingen ursäkt men en förklaring. 

Finns det aktiva KRAV-certifierade gårdar med förelägganden? 

Vi kan se att de aktiva KRAV-certifierade lantbrukare som fått offentliga förelägganden även återfinns i kontrollföretagens kontroller. Dessa har då funnit avvikelser och genomfört extra kontroller för att säkerställa att bristerna är korrigerade och förebyggs, allt enligt certifieringssystemets förfarande och KRAVs regelverk. Då gårdarna har vidtagit åtgärder har de fått behålla sitt certifikat eller återfått det om det varit tillbakadraget. Det finns även exempel på gårdar med avvikelser som upprepats och som därför fått sina certifikat helt eller delvis tillbakadragna.  

Men vi ska komma ihåg att det handlar om några få undantag. Lantbrukare är överlag väldigt måna om sina djur och de absolut flesta uppfyller våra mycket tuffa regler. Vi vet även av forskning från SLU och genomgångar av förelägganden att brister i djurvälfärden är relativt sett färre på KRAV-certifierade gårdar. 

Finns det aktiva gårdar vars lantbrukare är dömda för djurplågeri eller djurskyddsbrott? 

KRAV fungerar på samma sätt som rättssystemet. Man kan ha händelser som skett tidigare och sedan ha åtgärdats. Om beslut har funnits om avstängning eller tillbakadraget certifikat kan aktören efter att sanktionstiden passerat på nytt ansöka om certifiering. Ny bedömning görs då baserat på riskbedömningen i historiken samt det som har ändrats och åtgärdats för att förebygga nya brister. 

Som reglerna är utformade idag kan även en person som har blivit av med certifikatet för djurhållning efter att sanktionstiden passerat ansöka för certifiering för växtodling. 

Finns det aktiva gårdar som har djurförbud? 

Nej, det finns inga aktiva KRAV-certifierade gårdar med djurhållning som har djurförbud. Men man kan ha fått djurförbud och fortfarande vara KRAV-certifierad för exempelvis växtodling.  

Kan en lantbrukare som blir dömd för djurplågeri samtidigt behålla sin KRAV-certifiering?  

Enligt KRAVs regelverk kan en bonde inte vara dömd för djurplågeri och samtidigt behålla sitt KRAV-certifikat. Om domen gäller ett enskilt fall så blir certifikatet oftast tillbakadraget eller lantbrukaren stängs av. Om det inte handlar om systematiska brister i djurhållningen så kan lantbrukaren återfå KRAV-certifieringen efter ny bedömning. 

Hur kan Uppdrag Granskning hitta så många KRAV-certifierade gårdar som har föreläggande, domar eller åtal för djurplågeri och KRAV har inte gjort det? 

KRAVs analys visar att även kontrollföretagen har funnit avvikelser på dessa gårdar som har åtgärdats, allt enligt certifieringssystemets förfarande och KRAVs regelverk. Gårdar med avvikelser som har upprepats kan också ha fått sina certifikat helt eller delvis tillbakadragna.  

Mjölkgården som upptäcktes i maj borde blivit av med certifikatet tidigare. Vi kan konstatera att det finns enstaka fall där kontrollföretag inte alltid fått kännedom om händelser kopplade till en gård.  I vissa av dessa fall handlar det om ett enskilt djur och inte systematiska brister i djuromsorgen, och i några fall om brister som pågått under längre tid.  

Varje misskött djur är allvarligt och något vi ständigt strävar efter att kunna fånga i så tidigt skede som möjligt. Det här arbetar KRAV, kontrollföretagen och myndigheterna med löpande för att de ska upptäckas så snabbt som möjligt. 

Uppdrag Granskning har inte delat alla sina uppgifter med KRAV så att vi på ett samlat sätt kan kommentera de enskilda fallen. Däremot visar vår egen analys att gårdar med systematiska brister i djurvälfärden har fångats upp av kontrollföretagen.  

Uppdrag Granskning lyfter även fall där en lantbrukare har blivit åtalad för djurplågeri men friad i tingsrätten. De väljer ändå att i programmet utgå från förundersökningsunderlaget som tingsrätten inte har dömt efter. Det gäller även liknande fall där domsluten inte används utan förundersökningsunderlaget.  

Var Arlagården en KRAV-certifierad gård? 

Nej, gården som lyftes fram i Uppdrag Gransknings program Arlagården var inte en KRAV-certifierad gård. 

Slakterier och KRAV-certifiering

Vad är skillnaden mellan ett ”Kravslakteri” och ett ”vanligt” slakteri? 

Alla slakterier är ”vanliga” slakterier. Ett slakteri kan även ha olika certifieringar, exempelvis FSSC 22000 för livsmedelssäkerhet eller certifiering för att få hantera ekologiska och KRAV-märkta djur och livsmedel. För att köttet ska få KRAV-märkas vidare i livsmedelskedjan ska slakten ha skett på ett slakteri som har KRAV-certifiering. Majoriteten av slakterierna slaktar djur både från KRAV-certifierade gårdar och övriga. KRAV har inga egna slakterier.  

Varför granskar Uppdrag Granskning slakterier med KRAV-certifiering? 

För att en produkt ska kunna vara certifierad från ”jord till bord” så behöver hela ledet av involverade företag ha en KRAV-certifiering. För att köttet ska få KRAV–märkas vidare i livsmedelskedjan ska slakten ha skett på ett slakteri som har KRAV-certifiering. En tredjedel av Sveriges slakterier har en KRAV-certifiering. 

Livsmedelssäkerhet, som föreläggandena i Uppdrag Gransknings program handlar om, omfattas inte av kontrollen av KRAVs regler. Det är Livsmedelsverket som har ansvar för kontrollen av hygien och livsmedelssäkerhet på alla slakterier och gör omfattande kontroller av slakterierna. Dessutom har flera av de större och mellanstora slakterierna specifika certifieringar för livsmedelssäkerhet, som exempelvis FSSC 22000. Därför ställer vi oss också frågande till varför det är KRAV-certifieringen som granskas i de här fallen. 

KRAV är en certifiering för hållbara och ekologiska livsmedel, detta är fokus i kontrollen. KRAV vill inte öka kontrollbelastningen i livsmedelskedjan med att kontrollera sådant som redan kontrolleras omfattande av offentlig kontroll och andra privata certifieringar.  

KRAV-certifierade slakterier har enligt Uppdrag Granskning fler förelägganden än övriga slakterier, stämmer det? 

De flesta av de större slakterierna i Sverige har en KRAV-certifiering. Slakterierna slaktar djur både från KRAV-certifierade gårdar och övriga, ofta är en mindre andel av slakteriernas omsättning kopplat till KRAV-slakt. Det handlar om drygt 30 slakterier av sammanlagt cirka 100 slakterier i Sverige. Alla slakterier ska oavsett följa svensk lagstiftning vad gäller hygien och livsmedelssäkerhet. 

Eftersom livsmedelssäkerhet, som föreläggandena i Uppdrag Gransknings program handlar om, inte omfattas av kontroll av KRAVs regler är det inget som KRAV har uppgifter om. Livsmedelverket genomför omfattande kontroll av slakterierna som innefattar bland annat livsmedelssäkerhet och hygien. Dessutom har flera av de större och mellanstora slakterierna specifika certifieringar för livsmedelssäkerhet, som exempelvis FSSC 22000. 

Flera slakterier som har en KRAV-certifiering har återkommande anmärkningar och förelägganden gällande livsmedelsäkerhet. Varför kände inte KRAV till detta?  

KRAVs regler på slakterier omfattar de regler som går utöver svensk lagstiftning, exempelvis KRAVs regler om särhållning, spårbarhet och djurhantering. Det är Livsmedelsverket som har ansvar för kontrollen av hygien och livsmedelssäkerhet. Kontrollen av KRAVs regler omfattar inte livsmedelssäkerhet. Livsmedelsverket gör omfattande kontroller av slakterier och KRAV utgår från att slakterier som har fortsatt godkännande att bedriva slakt också har myndighetens förtroende för att brister kommer att åtgärdas. Dessutom har flera av de större och mellanstora slakterierna specifika certifieringar för livsmedelssäkerhet, som exempelvis FSSC 22000. 

Det stämmer att KRAV inte haft kännedom om detta hos alla slakterier, och det beror på att livsmedelssäkerhetsfrågor inte omfattas av kontrollen av KRAVs regler. 

Hur kan KRAV förlita sig på Livsmedelverkets kontroller av livsmedelssäkerhet på slakterierna med KRAV-certifiering, en kontroll som de själva beskriver som stickprov? 

Livsmedelsverket gör omfattande dagliga kontroller på slakterierna där man besiktigar djuren, köttet och annat som ingår i deras kontroll. Varför det i programmet beskrivs som stickprov är en fråga som Livsmedelsverket själva måste svara på. Möjligen menas att de fekala testerna inte görs på varenda djurkropp, utan är ett urval baserat på det antal djur som slakteriet har.  

Livsmedelssäkerhet, som föreläggandena i Uppdrag Gransknings program handlar om, omfattas inte av kontrollen av KRAVs regler. Det är Livsmedelsverket som har ansvar för kontrollen av hygien och livsmedelssäkerhet på alla slakterier och gör omfattande kontroller av slakterierna. Dessutom har flera av de större och mellanstora slakterierna specifika certifieringar för livsmedelssäkerhet, som exempelvis FSSC 22000.  

KRAV är en certifiering för hållbara och ekologiska livsmedel, detta är fokus i kontrollen. KRAV vill inte öka kontrollbelastningen i livsmedelskedjan med att kontrollera sådant som redan kontrolleras omfattande av offentlig kontroll och andra privata certifieringar.  

Så här beskriver Livsmedelsverket själva frågan Hur kontrolleras slakterier i Sverige?  

”Varje djur som slaktas i Sverige kontrolleras, med vissa få undantag. Livsmedelsverkets veterinärer besiktigar det levande djuret före slakt och besiktigar köttet efter slakt. På stora slakterier finns Livsmedelsverkets veterinärer på plats hela tiden som slakt pågår. 

Vi kontrollerar även att djuren hanteras enligt djurskyddslagstiftningen i samband med slakten och under den tid djuren är på slakteriet. Det kan till exempel gälla att djuren ska bedövas och slaktas på rätt sätt. På mindre slakterier kontrolleras djuren och köttet på samma sätt men där finns inte Livsmedelsverket på plats under hela tiden som slakt pågår.” 

Här hittar du Livsmedelsverkets frågor och svar om kontrollen vid slakt  

Vad innebär det att ett slakteri har en KRAV-certifiering? 

För att en produkt ska kunna vara certifierad från ”jord till bord” så behöver hela ledet av involverade företag ha en KRAV-certifiering. För att köttet ska få KRAV–märkas vidare i livsmedelskedjan ska slakten ha skett på ett slakteri som har KRAV-certifiering.  

Majoriteten av slakterierna slaktar djur både från KRAV-certifierade gårdar och övriga. Ofta är en mindre andel av slakteriernas omsättning kopplat till den KRAV-märkta produktionen.  

Slakterier med KRAV-certifiering ska uppfylla regler om särhållning, spårbarhet och djurhanteringen och som alla anslutna företag följa KRAVs allmänna verksamhetsregler för ökad hållbarhet och minskad miljöpåverkan, exempelvis miljömärkta rengöringsmedel, förpackningsmaterial och förnybar el.  

Här hittar du KRAVs regler för slakterier och Allmänna verksamhetsregler.  

Hur många slakterier med KRAV-certifiering finns det? 

Det finns idag drygt ett 30-tal slakterier med KRAV-certifiering av alla storlekar, från små gårdsslakterier till stora anläggningar. Gemensamt för dessa är att samtliga får minst ett årligt kontrollbesök av kontrollföretaget. Med undantag för de minsta anläggningarna, ska kontrollföretagen dessutom göra ett oanmält extra kontrollbesök där levandedjurshanteringen och djuromsorgen är i fokus.  

Vad innebär att ett slakteri har en KRAV-certifiering för förädling? 

På de anläggningar där styckning och vidareförädling sker, ska slakteriet även vara certifierat för livsmedelsförädling. Det innebär bland annat krav på spårbarhet, särhållning och vilka tillåtna livsmedelstillsatser samt processer som får användas i produktionen. 

Här hittar du KRAVs regler för Livsmedelsförädling. 

Hur ser kontrollen av KRAVs regler ut längs hela livsmedelskedjan? 

Alla företag som hanterar och förädlar en KRAV-certifierad råvara fram till konsument behöver i grunden ha ett eget KRAV-certifikat. Det innebär att alla steg i livsmedelskedjan har minst en årlig kontroll av ett kontrollföretag inom de regelområden som verksamheten är certifierad för. Kontrollföretagen, så kallade certifieringsorgan, är ackrediterade av Sveriges nationella ackrediteringsorgan Swedac. 

Här hittar du KRAVs regler för kontroller. 

Uppdrag Granskning säger att det inte är någon skillnad vid slakt för KRAV-certifierade djur, stämmer det? 

Det stämmer inte. KRAVs regelverk har ett omfattande antal regler gällande levandedjurshanteringen och djuromsorgen på slakteriet. Dessa regler syftar till att det ska vara lugnt och stressfritt för djuren. Därför finns exempelvis regler som begränsar övernattning och att djuren ska föras fram varsamt. KRAV har även regler för att hålla isär KRAV-märkta djur från andra, och kunna spåra det KRAV-märkta köttet från bonden hela vägen till livsmedelsbutiken. 

Här hittar du KRAVs regler för slakterier. 

Ingår hygien och livsmedelssäkerhet i kontrollen av KRAVs regler? 

Det är Livsmedelsverket som har ansvar för kontroll av livsmedelssäkerhet och hygien i Sverige.  Slakterier med KRAV-certifiering ska precis som alla andra livsmedelsanläggningar följa lagstiftningen gällande livsmedelssäkerhet och hygien  

Livsmedelverket genomför omfattande kontroll av slakterierna som innefattar bland annat livsmedelssäkerhet och hygien. Dessutom har flera av de större och mellanstora slakterier specifika certifieringar för livsmedelssäkerhet, som exempelvis FSSC 22000. KRAV är en certifiering för hållbara och ekologiska livsmedel, detta är fokus i kontrollen. KRAV vill inte öka kontrollbelastningen i livsmedelskedjan med att kontrollera sådant som redan kontrolleras omfattande av offentlig kontroll och andra privata certifieringar. 

Slakterier med KRAV-certifiering ska uppfylla regler om särhållning, spårbarhet och djurhanteringen och som alla anslutna företag följa KRAVs allmänna verksamhetsregler för ökad hållbarhet och minskad miljöpåverkan, exempelvis miljömärkta rengöringsmedel, förpackningsmaterial och förnybar el.  

Varför kontrollerar ni inte livsmedelssäkerhet när KRAV säger sig kontrollera hela kedjan? 

Att vi kontrollerar hela kedjan är inte samma sak som att vi kontrollerar allt i hela kedjan.  

KRAV är en certifiering för hållbara och ekologiska livsmedel, detta är fokus i kontrollen. KRAV vill inte öka kontrollbelastningen i livsmedelskedjan med att kontrollera sådant som redan kontrolleras omfattande av offentlig kontroll och andra privata certifieringar. 

Det är Livsmedelsverket som har ansvar för kontroll av livsmedelssäkerhet och hygien i Sverige. Dessutom har flera av de större och mellanstora slakterierna specifika certifieringar för livsmedelssäkerhet, som exempelvis FSSC 22000. 

Tv4 lyfter i ett reportage grava missförhållanden på ett slakteri. Varför har kontrollföretagen inte sett detta? 

TV4 har från Djurrättsalliansen fått smygfilmat material som visar att djur behandlas på ett sätt som är helt fruktansvärt och oacceptabelt och som strider mot djurskyddslagen. Direkt när vi fick informationen blev slakteriet av med certifikatet och stängdes av från KRAV. Det är ett litet slakteri och väldigt få KRAV-djur slaktas där årligen. Men det är helt oacceptabelt oavsett vilka djur det handlar om. Inga djur ska hanteras på detta sätt. Djurvälfärd är mycket viktigt för KRAV.   

Det är tydligt att slakteriföretaget har fört all kontroll bakom ljuset. Så sent som den 17 december 2020 gjorde kontrollföretaget kontroll på plats och inga brister noterades avseende reglerna för slakt. När kontrollanter fanns på plats hanterade de djuren enligt lagstiftningen och KRAVs regler, men när ingen kontrollperson fanns på plats så misshandlade de djuren. Detta framgår tydligt i filmen.  

De senaste åren har slakteriet fått några mindre avvikelser men inget kopplat till den misskötsel som ses på filmerna. Även Livsmedelsverkets veterinär på slakteriet eller djurskyddskontrollerna från länsstyrelsen har inte haft några större anmärkningar de senaste åren. 

I intervjun säger KRAV att ni inte känner till att slakterier som är certifierade för livsmedelsförädling återkommande inte följer svensk livsmedelslagstiftning. Hur har ni agerat nu när ni har fått den informationen? 

Vi kommer tillsammans med andra i branschen arbeta för att skapa system för att på ett praktiskt, frekvent och rättssäkert sätt kunna ta del av offentlig kontroll, så att både kontrollföretagen och KRAV löpande kan få uppdaterad information om exempelvis förelägganden på slakterier.  

Det är Livsmedelsverket som har ansvar för kontroll av livsmedelssäkerhet och hygien i Sverige. Dessutom har flera av de större och mellanstora slakterierna specifika certifieringar för livsmedelssäkerhet, som exempelvis FSSC 22000. Med ett automatiserat informationsflöde från den offentliga kontrollen, kan KRAV framöver inleda en diskussion om eventuell förändring av regelverket, som exempelvis kräva att alla slakterier med KRAV-certifiering också ska vara certifierad för livsmedelssäkerhet.  

Vad kommer ni vidta för åtgärder? 

Vi kommer tillsammans med andra i branschen arbeta för att skapa system för att på ett praktiskt, frekvent och rättssäkert sätt kunna ta del av offentlig kontroll, så att både kontrollföretagen och KRAV löpande kan få uppdaterad information om exempelvis förelägganden på slakterier.  

Det är Livsmedelsverket som har ansvar för kontroll av livsmedelssäkerhet och hygien i Sverige. Dessutom har flera av de större och mellanstora slakterierna specifika certifieringar för livsmedelssäkerhet, som exempelvis FSSC 22000. Med ett automatiserat informationsflöde från den offentliga kontrollen, kan KRAV framöver inleda en diskussion om eventuell förändring av regelverket, som exempelvis kräva att alla slakterier med KRAV-certifiering också ska vara certifierad för livsmedelssäkerhet.  

Vi kommer även att ta upp diskussionen om kameraövervakning förutsatt att det är juridiskt möjligt.  

Garanterar KRAV att djuren ska ha det bra? 

KRAV kan aldrig garantera att varje enskilt djur på en KRAV-certifierad djurgård eller slakteri har det bra, eftersom det är den enskilda djurägaren eller företagaren som ansvarar för djurens välbefinnande. Men KRAV har extra tuffa regler när det gäller djurvälfärd, som alla certifierade bönder och slakterier måste leva upp till. Om de inte gör det, kan de bli underkända (certifikat dras tillbaka) eller till och med helt avstängda från KRAV på 1-3 år. 

I KRAVs regler står att den som är certifierad ska följa lagen, vad innebär det? 

Regeln innebär ett åtagande från den KRAV-certifierade att följa lagar och förordningar inom det regelområde som certifieringen gäller. KRAV har inga särskilda regler för livsmedelsäkerhet utan är en certifiering för hållbara och ekologiska livsmedel. 

Det är Livsmedelsverket som har ansvar för kontroll av livsmedelssäkerhet och hygien i Sverige. KRAV utgår från att slakterier som har fortsatt godkännande att bedriva slakt också har myndighetens förtroende.  

Vad innebär KRAVs regler för slakt? 

KRAVs regelverk för slakterier har ett omfattande antal regler gällande hantering av djuren och djuromsorgen på slakteriet. KRAVs regler för slakt är unika på så sätt att de går utöver djurskyddslagstiftningen för slakt vad gäller hur djuren ska hanteras. Exempelvis finns regler som begränsar övernattning och att djuren på slakteriet ska föras fram varsamt utan hård drivning eller elektrisk pådrivare. Alla slakterier med KRAV-certifiering ska med jämna mellanrum ta hjälp av extern rådgivare för att utvärdera och förbättra djurvälfärden och djurhanteringen. Djurskyddsanvariga på slakterierna ska även delta i det möte med fokus på djurvälfärd som KRAV anordnar årligen. 

På de anläggningar där styckning och vidareförädling sker, ska slakteriet även vara certifierat för livsmedelsförädling. Det innebär bland annat krav på spårbarhet, särhållning och vilka tillåtna livsmedelstillsatser samt processer som får användas i produktionen. 

Slakterier med KRAV-certifiering ska precis som alla anslutna företag följa KRAVs allmänna verksamhetsregler för ökad hållbarhet och minskad miljöpåverkan, exempelvis miljömärkta rengöringsmedel, förpackningsmaterial och förnybar el.  

Här hittar du KRAVs specifika regler för slakterier samt för Livsmedelsförädling och Allmänna verksamhetsregler.