Nyheter

SVT:s program om KRAV

8 jan, 2021

Uppdaterad 220505

Information med anledning av samhällsmagasinet Uppdrag gransknings program.

Djurgårdar i Uppdrag gransknings program.

Onsdagen 11 augusti 2021 sänder SVT:s samhällsmagasin Uppdrag granskning (UG) en repris av programmet från 13 januari 2021, om KRAV-certifierade lantbrukares djurhållning. KRAV har sedan januari både vidtagit en rad åtgärder (se nedan) och följt upp de 15 gårdar som omnämndes i programmet.

Sändningen 11 augusti är en repris från januari och inte en uppföljning av det tidigare programmet, som UG påstår. Det betyder att de flesta av reprisens påståenden om gårdarnas KRAV-certifiering är inaktuella, vilket är djupt beklagligt. Här redovisar vi lägesbilden i dag, och vad som faktiskt har skett sedan januari.

Av de 15 djurbönderna är 8 inte längre KRAV-certifierade. De övriga 7 har fått behålla sin KRAV-certifiering för hela eller delar av sin djurhållning sedan de har åtgärdat de problem som länsstyrelsen och de oberoende kontrollföretagen har påtalat.

Vi har också vidtagit en rad åtgärder sedan UG:s program sändes i januari 2021 för att ytterligare minska risken för brister i djuromsorgen på KRAV-certifierade djurgårdar:

Vi har inlett en utredning om vi ska ändra vårt regelverk när det gäller hur avvikelser särskilt för djurhållning ska bedömas. Detta kan bli ett omfattande arbete, och KRAVs regelkommitté och styrelse kommer i början av hösten ta beslut om hur vi går vidare.
I mars 2021 hade vi ett möte med alla kontrollföretag, en så kallad kalibrering, med särskilt fokus på djuromsorg och sanktioner vid brister på djurgårdar. Regelverket kalibreras minst två gånger per år för att alla kontrollföretag ska tillämpa reglerna på samma sätt, och för att bedömningar av och sanktioner mot KRAV-certifierade företag som bryter mot KRAVs regler ska vara likvärdiga.
Vi utvecklar för närvarande våra digitala verktyg för att ytterligare minska risken för brister i kontrollföretagens kontroller.
Vi har tydliggjort på hitta.krav.se att det är certifikaten som är det juridiska dokumentet som anger om och under vilken period ett företag är godkänt och KRAV-certifierat.
Vi försöker tillsammans med andra aktörer i branschen finna ett praktiskt och frekvent sätt att få information från den offentliga kontrollen per automatik. Det gör vi för att vi har sett att det ibland har brustit i kommunikationen mellan offentlig kontroll (länsstyrelser eller Livsmedelsverket) och certifieringsorganen när ett problem har uppstått på en djurgård.

KRAV-certifiering det bästa vi har

För KRAV är varje misskött djur ett misslyckande. Djurvälfärd är ett av de områden där KRAV går längre än både svensk lagstiftning och EU:s ekologiska regler. KRAV-certifierade djur får större möjlighet att ge utlopp för sina naturliga beteenden. De får vara ute mycket, har större stallutrymmen, har sommartid möjlighet att böka & picka i sand och jord, och de får KRAV-märkt foder som huvudsakligen är odlat på gården. Trots det kan det ibland av olika skäl uppstå problem – inte minst när det i en verksamhet som KRAVs handlar om tusentals djur och människor. Då är det viktigt att som KRAV ha ett väl fungerande kontrollsystem som kan fånga upp problemen och åtgärda dem.

Vi anser att KRAV-certifieringen är det bästa vi har i Sverige för att bidra till att djur får utlopp för sina naturliga beteenden och för att motverka bristande djurvälfärd. Men vi fortsätter att jobba med förbättringar, se ovan.

Trovärdigt kontrollsystem

Vid intervjun till programmen i januari hänvisade UG till en lista med ett 30-tal KRAV-certifierade djurgårdar. Vi fick inte se listan före intervjun, och har ännu inte fått ta del av hela listan. Enligt UG bestod listan av aktiva KRAV-certifierade djurgårdar som hade fått förelägganden enligt djurskyddslagen av en länsstyrelse och/eller blivit åtalsanmälda eller dömda för djurplågeri eller annat brott mot djurskyddslagen.

Men vi kan se att de aktiva KRAV-certifierade lantbrukare som hade fått offentliga förelägganden även återfanns i kontrollföretagens kontrollrapporter. Dessa har då funnit avvikelser och genomfört extra kontroller för att säkerställa att bristerna har korrigerats och förebyggts, allt enligt certifieringssystemets förfarande och KRAVs regelverk. Då gårdarna har vidtagit åtgärder har de fått behålla sitt certifikat eller återfått det om det varit tillbakadraget, ifall kontrollföretaget har godkänt de vidtagna åtgärderna.

KRAV-märkningen bygger på så kallad tredjepartscertifiering, som innebär att kontrollerna sköts självständigt av oberoende kontrollföretag, certifieringsbolag som är ackrediterade av Swedac. Kontrollerna görs i hela livsmedelskedjan – ibland oanmälda – minst en gång per år. Djurgårdar kontrolleras 1-2 gånger per år. Därutöver kontrolleras KRAV-certifierade verksamheter av kommuner, länsstyrelser och av Livsmedelsverket mot gällande lagstiftning.

Felaktiga påståenden – även i reprisen

I samband med Uppdrag gransknings program i januari och i efterhand har KRAV tagit del av länsstyrelsernas förelägganden, domstolsbeslut och annat material utöver de oberoende kontrollföretagens rapporter. Vi konstaterar att endast en halv procent av alla aktiva 2 300 KRAV-certifierade djurgårdar hade fått förelägganden från länsstyrelser under de senaste tre åren, och att inte någon aktiv KRAV-certifierad djurgård hade fått djurförbud.

Att lyfta fram gamla åtgärdade problem som om de fortfarande vore aktuella, var en av många felaktigheter om KRAV i UG:s program i januari. Annat som blev fel var att UG blandade ihop en fars och sons verksamheter så att sonen beskylldes för sin fars misstag, och att UG hade filmat konventionella nedsmutsade djur men påstod att de tillhörde en KRAV-certifierad verksamhet.

Vi hade hoppats att UG skulle ta chansen att korrigera tidigare brister i programmet vid uppföljningen 11 augusti, men så skedde tyvärr inte.

I programmet – och reprisen – ifrågasatte UG att den som en gång blivit avstängd skulle få möjlighet att åter bli KRAV-certifierad. Men KRAV tror inte på livstidsstraff. På samma sätt som rättssystemet i Sverige fungerar, kan man när avstängningstiden är förbi ansöka om att bli KRAV-certifierad igen och blir då noga kontrollerad av ett kontrollföretag. Om kontrollerna visar att alla anmärkningar är åtgärdade och allt fungerar som det ska får man ett nytt certifikat. Om inte kan man bli nekad ny certifiering. Den som återansluts, blir mer noga kontrollerad under en tid framåt.

Livsmedelssäkerhet är Livsmedelsverkets ansvar

Alla slakterier i Sverige ska följa svensk lagstiftning vad gäller hygien och livsmedelssäkerhet. Men det är Livsmedelsverket som har ansvar för kontroll av hygien och livsmedelssäkerhet på slakterier i landet – oavsett om det gäller slakt av KRAV-certifierade eller konventionellt uppfödda djur. Därutöver har flera av de större och mellanstora slakterierna specifika certifieringar för livsmedelssäkerhet, som exempelvis FSSC 22000.

För att en produkt ska kunna KRAV-märkas, behöver alla företag i livsmedelskedjan ha en KRAV-certifiering. För att kött ska få KRAV-märkas ska slakten ha skett på ett KRAV-certifierat slakteri. En tredjedel av Sveriges slakterier har en KRAV-certifiering. I UG:s program 20 januari granskades KRAV-certifierade slakterier. KRAV ställdes då felaktigt till svars för problem kring slakteriernas livsmedelssäkerhet, något som inte omfattas av KRAVs regler.

Frågor och svar om KRAV och UG

Nedan följer frågor och svar med anledning av SVT:s samhällsmagasin Uppdrag gransknings program med fokus på djuromsorg och kontrollen av svensk livsmedelsproduktion.

Det här gör KRAV nu
Allmänt om KRAV
KRAVs kontroll och den offentliga kontrollen
Föreläggande, brott mot djurskyddslagen och åtal för djurplågeri
Varför granskas KRAV?
Djurgårdar i Uppdrag gransknings program
Slakterier och KRAV-certifiering

DET HÄR HAR KRAV GJORT SEDAN PROGRAMMEN SÄNDES

KRAV har tillsammans med kontrollföretagen, KRAV-certifierade företag och branschen gått vidare med åtgärder i det löpande förbättringsarbetet för att ytterligare minska risken för brister i djuromsorgen och annan produktion. Vi har genomfört en rad åtgärder:

KRAVs styrelse har beslutat att påbörja en översyn av våra allmänna certifieringsregler i kapitel 2 med följande inriktning:
- Hur man i KRAVs kontroll bättre kan använda uppgifter från den offentliga kontrollen, särskilt djurskyddskontrollregistret.
- Hur ansvaret mellan två företag med samma eller delvis samma ägare och likartad verksamhet, där det ena är KRAV-certifierat och det andra inte, ser ut.
- Sammanräkning och upprepning av avvikelser.
- Reglerna för avstängning.
Översynen har tagit fram förslag på regeländringar som remitterats i mars 2022. Förslagen ses nu över och kommer att föreslås till regelkommittén och styrelsen i slutet av våren. De ändringar som antas börjar tillämpas från 1 januari 2023.
KRAVs regler kalibreras minst två gånger per år, då alla kontrollföretag deltar i samma möte. Syftet är att alla kontrollföretag ska tillämpa reglerna på samma sätt, och att bedömningar av och sanktioner mot KRAV-certifierade företag som inte följer KRAVs regler ska vara likvärdiga.
Vi har följt upp med att ta del av länsstyrelsernas förelägganden och domstolsbeslut från andra halvåret 2020. Det bekräftar den tidigare analysen (2018-första halvåret 2020) att endast en halv procent av alla 2 300 aktiva KRAV-certifierade djurgårdar fått förelägganden från länsstyrelser, och att det inte fanns någon aktiv KRAV-certifierad djurgård som hade fått djurförbud.Från 1 januari 2022 tar vi löpande in alla avvikelser som kontrollföretagen hittar hos KRAV-certifierade företag, i första hand för att stödja vår regelutveckling.
På webbplatsen hitta.krav.se där alla KRAV-anslutna företag går att hitta har tydliggjort att det är certifikaten som är det juridiska dokumentet som anger om och under vilken period ett företag är godkänt och KRAV-certifierat. Uppgifterna i Hitta KRAV-märkt kommer huvudsakligen från de KRAV-certifierade företagen själva, via kontrollföretagen. Certifikat går att få via de ackrediterade kontrollföretagen eller genom att du ber företaget skicka en kopia av sitt KRAV-certifikat. KRAV-certifierade primärproducenters certifikat finns hos något av dessa tre kontrollföretag: HS Certifiering, SMAK och KIWA.
Vi har sett att det ibland har brustit i kommunikationen mellan offentlig kontroll (framför allt länsstyrelser och Livsmedelsverket) och kontrollföretagen när ett problem har uppstått på en djurgård eller ett slakteri. Därför föreslår vi ändringar i reglerna så att:
- kravet på KRAV-anslutna att informera blir tydligare
- KRAV-anslutna godkänner att KRAV systematiskt tar in uppgifter från den offentliga kontrollen

KRAV arbetar löpande med långsiktigt förbättringsarbete. Djurvälfärd är mycket viktigt för KRAV.

ALLMÄNT Om KRAV

Vad är KRAV?

KRAV driver utvecklingen av ekologiska och hållbara livsmedel. Vi gör det utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet för miljöns, klimatet, den biologiska mångfaldens, människans och djurens skull. Nästan 4 000 gårdar är KRAV-certifierade i Sverige, varav cirka 2 300 har djur.

KRAV-märket är Sveriges mest kända hållbarhetsmärkning för mat och har funnits sedan 1985. Vi har mycket tuffa regler avseende djurvälfärd – exempelvis att djuren ska få komma ut i frisk luft och få beta. Vi vill att alla djur ska kunna utöva sina naturliga beteenden. KRAV omfattar de svenska djurskyddslagarna, men går också längre på flera områden.

KRAV-certifierade gårdar med djurhållning kontrolleras en till två gånger per år, vilket kan jämföras med de planerade kontroller av djurskyddet som länsstyrelserna genomför ungefär vart tionde år. De oberoende kontrollföretagens täta kontroller för KRAVs räkning säkerställer att reglerna följs, verkar för att gårdarna hela tiden ska bli bättre, att avvikelser ska fångas upp och korrigeras tidigt.

Hur ser KRAVs regelverk ut när det gäller djurvälfärd?

KRAV omfattar djurskyddslagarna i svensk lagstiftning, men går dessutom längre på flera områden. KRAVs regler går också utöver EU:s regler för ekologisk produktion.

Exempel på regler där KRAV går längre eller har krav som ej finns i djurskyddslagen:

Krav på utevistelse och bete
Krav på (väsentligt) större utrymme i stallar än lagen föreskriver
Förbud mot att hålla djur på enbart spaltgolv
Krav på rikligt med halm/strö på liggytan
Krav på hög andel grovfoder för att det är naturligt för idisslare, magarna mår bra samt för att det ger sysselsättning
KRAV på strategiskt hälsoarbete, exempelvis i mjölkproduktionen ska nyckeltal för hälsa och djurvälfärd följas upp
Förbud mot djur som inte kan para sig naturligt
Förbud mot användning av hormoner för exempelvis brunstsynkronisering

Konsumenter betalar mer för KRAV-märkta produkter. Kan konsumenten lita på KRAV-märkningen?

Undersökningar visar att de allra flesta konsumenter har ett gott förtroende för KRAV-märket. Det beror bland annat på att det inte finns någon mat som är så välkontrollerad som den KRAV-märkta. Den analys som vi gjort kopplat till Uppdrag granskning bekräftar också att det är mycket få brister i djurvälfärden på de KRAV-certifierade gårdarna.

KRAVs Kontroll och den OFFENTLIGA KONTROLLEN

Vad innebär det att vara KRAV-certifierad?

Alla KRAV-certifierade företag i hela livsmedelskedjan måste följa KRAVs regler – både de som odlar, föder upp djur och producerar mjölk och de som förädlar KRAV-märkt mat. Alla kontrolleras av fristående certifieringsorgan (kontrollföretag) utifrån KRAVs regler.

På KRAVs djurgårdar kontrolleras i tre grundläggande saker genomsnitt 1-2 gånger per år:

Att reglerna för produktionen följs
Spårbarhet – att företaget kan visa varifrån livsmedlen kommer
Särhållning – att KRAV-märkt hålls åtskilt från konventionellt

Innan någon kan bli KRAV-certifierad gör ett kontrollföretag noggranna kontroller av verksamheten. För lantbruk med eller utan djurhållning är det dessutom vanligt med en omställningstid på 2 år, vilket innebär att inga produkter får säljas som KRAV-godkända innan omställningstiden har passerat. Efter KRAV-certifieringen sker kontroller minst en gång varje år utifrån KRAVs regler. Utöver anmälda kontroller, görs oanmälda kontrollbesök, flest på djurgårdar och fler i början av en certifiering. Under de första åren som certifierad får en djurgård minst två besök per år. Vid kontrollerna görs både en fysisk besiktning och en kontroll av all relevant skriftlig dokumentation (bokföring, intyg, stalljournal, miljöhusesyn).

Hur fungerar KRAVs kontroll?

Kontrollerna utförs av kontrollföretag, så kallade certifieringsorgan, som är ackrediterade av Sveriges nationella ackrediteringsorgan Swedac. Kontrollföretagen utför kontrollerna självständigt, utifrån KRAVs regler. Om KRAV-certifierade företag avviker från KRAVs regler, får de avvikelser eller kan bli underkända (certifikat dras in) eller helt avstängda av kontrollföretagen.

Vad är kontrollföretagens uppgift?

Kontrollföretagen ska självständigt utföra kontroller av alla KRAV-certifierade företag, minst en gång per år i hela produktionskedjan. Djurgårdar kontrolleras oftare – minst en till två gånger per år. Kontrollerna utförs mot KRAVs gällande regler.

Är kontrollföretagen helt oberoende?

Ja, kontrollföretagen är oberoende. De är ackrediterade certifieringsbolag och granskas därför avseende rutiner, kvalitet, kompetens och oberoende av den svenska myndigheten Swedac. Som KRAV-certifierad är man fri att välja certifieringsbolag. Däremot kan man inte välja vem av kontrollföretagets revisorer i kontrollföretaget som ska göra kontrollerna.

Hur mycket betalar kunder som är anslutna till KRAV? 

KRAV-anslutna företag betalar en licensavgift till KRAV, storleken på avgiften beror på verksamhetens inriktning och verksamhetens omfattning. Sedan betalar de också en kontrollavgift till det kontrollföretag de väljer.

Vad händer när KRAVs regelverk inte uppfylls?

Ibland kan något gå fel hos ett KRAV-certifierat företag. Det beror oftast på missförstånd och kan lätt rättas till.

Om ett fel upptäcks, får det KRAV-certifierade företaget en avvikelse. Det är inte helt ovanligt att företag får mindre avvikelser. När det händer ska företaget dels rätta till felet, dels upprätta en plan för hur de ska undvika att det händer igen. Kontrollföretagets revisor följer sedan upp detta. Det finns tre grader av avvikelser: mindre, större och avstängningsgrundande. Det är kontrollföretaget som bedömer avvikelser och beslutar om åtgärder och eventuell avstängning.

Större avvikelser som leder till tillbakadraget certifikat är mindre vanliga, liksom avstängningsgrundande avvikelser. KRAV rapporterar antal avvikelser och tillbakadragna certifikat varje år i KRAVs hållbarhetsrapport.

Vad krävs för att en lantbrukare med djur ska bli av med sin KRAV-certifiering?

Om lantbrukaren har gjort något som strider mot principerna för ekologisk produktion – det kan handla om återkommande och systematiska problem eller allvarliga avsteg från djuromsorgsreglerna – då ger kontrollföretaget en avstängningsgrundande avvikelse och beslutar om avstängning eller om andra åtgärder.

Många gånger är bakgrunden till problemen att lantbrukaren har hamnat i en svår livssituation, skilsmässa, psykisk ohälsa, ekonomiska problem. Det är ingen ursäkt men en förklaring.

Hur många certifikat dras tillbaka?

Under 2020 drogs 41 certifikat tillbaka. Av dessa gällde 34 djurhållning. Fem företag stängdes av.

Under 2019 drogs totalt 40 certifikat tillbaka, medan två stängdes av.

Tillbakadragna certifikat kan också handla om exempelvis obetalda fakturor, att kunderna inte gått att nå, upprepade avvikelser, användning av otillåtna växtskyddsmedel.

Avstängningar och tillbakadragna certifikat redovisas varje år i KRAVs hållbarhetsrapport och är ett kvitto på att kontrollerna fungerar.

Finns det något som kan bli bättre i kontrollen av gårdar med djurhållning?

Meningen med KRAVs täta kontroller är att bekräfta att reglerna uppfylls, att KRAV-certifierade gårdar hela tiden ska bli bättre, och att avvikelser ska fångas upp och korrigeras tidigt och inte upprepas. Det vi skulle önska är att vi fick löpande information från länsstyrelserna när de hittar brister på KRAV-certifierade gårdar. Det skulle göra kontrollarbetet ännu mer effektivt. Som det är idag får inte kontrollföretagen den informationen per automatik. Däremot är det rutin att kontrollföretagen ber att få se rapporter från offentliga kontrollen om sådana finns. I de fall kontrollföretagen själva ser systematiska brister i djuromsorgen begär de ut dokument från länsstyrelserna.

Hur fungerar de offentliga livsmedels- och djurskyddskontrollerna?

Kommuner, länsstyrelser och Livsmedelsverket ansvarar för livsmedelskontrollen som syftar till att konsumenter ska få säkra livsmedel, inte blir lurade om vad maten innehåller och att informationen om maten är enkel att förstå. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats.

Jordbruksverket är den centrala myndigheten för djurskydd, medan länsstyrelserna på regional nivå kontrollerar att lagstiftningen följs. Livsmedelsverket utför djurskyddsinspektioner på slakterier.

Hur skiljer sig KRAVs kontroll från den offentliga livsmedels- och djurskyddskontrollen?

KRAVs kontroll sker oftare och mot mer långtgående regler. Att följa KRAVs regler är frivilligt, medan lagstiftningen förstås gäller alla. Länsstyrelsen utför planerade djurskyddskontroller i genomsnitt ungefär vart tionde år medan KRAV-certifierade gårdar kontrolleras minst en till två gånger per år av ett kontrollföretag. Meningen med KRAVs täta kontroller är att jobba för att bekräfta att reglerna uppfylls, att KRAV-certifierade gårdar hela tiden ska bli bättre, och att avvikelser ska fångas upp och korrigeras tidigt och förebyggas. KRAV-certifierade verksamheter kontrolleras BÅDE av de oberoende kontrollföretagen /certifieringsorganen och av kommunen, länsstyrelsen eller Livsmedelsverket beroende av vilken verksamhet som bedrivs.

Föreläggande, brott mot djurskyddslagen och åtal för djurplågeri

Vad betyder det att en djurbonde får ett föreläggande?

Ett föreläggande är ett tvingande beslut som länsstyrelsen fattar, om deras kontrollanter upptäcker brister i djurhållningen. Föreläggandet innebär att bristerna ska rättas till så att bestämmelserna följs, och kan kombineras med ett vite, som måste betalas om inte bristerna rättas till.

Vad betyder ”brott mot djurskyddslagen”?

Det innebär att djur exempelvis har utsatts för onödigt lidande. Brott mot djurskyddslagen hanteras i tingsrätten och kan ge böter eller fängelse i högst två år.

Vad innebär ett åtal för djurplågeri?

Om ett djur utsätts för vanskötsel eller blir plågat på ett sätt som strider mot djurskyddslagen, och detta anmäls till polismyndighet, gör polisen en förundersökning. Om polisen anser att det finns tillräckliga bevis som stöder ett brott, lämnas ärendet över till en åklagare vid tingsrätten. Denne bedömer i sin tur om bevisen räcker för att väcka åtal för djurplågeri, ett brott som kan ge böter eller fängelse i högst två år. Åtalet kan leda till fällande eller friande dom.

Varför granskas KRAV?

Uppdrag granskning (UG) sände två program i januari 2021 med fokus på djuromsorg och kontrollen av svensk livsmedelsproduktion. Som en del av det arbetet besökte de KRAV-certifierade lantbrukare och slakterier och intervjuade KRAV. Vi är öppna för granskning och transparenta med hur KRAV fungerar. UG har sagt att de utgick från ett tidigare program som de sände i maj 2020, Arlagården, då KRAV efter programmet gick ut med följande information: Utpekad gård har sålt sina djur.

Kan KRAV garantera att djuren hos en KRAV-certifierad bonde har det bra?

Nej, KRAV kan aldrig garantera att varje enskilt djur på en KRAV-certifierad djurgård har det bra, eftersom det är den enskilda djurägaren som ansvarar för sina djurs välbefinnande. Men KRAV har extra tuffa regler när det gäller djurvälfärd, som alla certifierade bönder måste leva upp till. Om de inte gör det, kan de bli underkända (certifikat dras tillbaka) eller till och med helt avstängda från KRAV på 1–3 år. Lantbrukare är överlag väldigt måna om sina djur och de absolut flesta uppfyller våra mycket tuffa regler. Endast en halv procent av alla 2 300 aktiva KRAV-certifierade djurgårdar har de tre senaste åren fått ett föreläggande från den offentliga kontrollen.

UG säger att KRAV förlitar sig på att en bonde självmant ska berätta för sitt kontrollföretag om hen begått brott mot djurskyddslagen eller fått förelägganden från offentlig kontroll. Stämmer det, och hur kan det i så fall vara så?

Kontrollföretagets besök är det viktigaste verktyget för bedömningen av tillståndet på den aktuella gården. Programmet i januari gav en väldigt förenklad och felaktig bild av hur KRAV-kontrollen går till och vad den omfattar. Att KRAVs regler ställer krav på bonden om att anmäla avvikelser är bara ett av flera verktyg som ska säkerställa att certifieringen fångar upp brister hos det KRAV-certifierade företaget. Det är rutin i KRAV-kontrollen att titta på all relevant dokumentation som finns, bland annat kontrollrapporter från offentlig kontroll och anmärkningar från slakten.

Utgångspunkten för kontrollen bygger på ett förtroende och det åtagande som producenten har gjort genom att ansluta sig till KRAV-certifieringen. Om kontrollföretaget skulle se att det finns stora brister till exempel i djuromsorgen så är det rutin att kontakta länsstyrelsen. Det görs för att få in hela bilden och för att kunna fatta beslut om certifiering.

Alla olika verktyg ger tillsammans en helhetsbild av det KRAV-certifierade företaget och ska fånga eventuella brister.

Vi tycker dock att det vore önskvärt att förbättra systemet ytterligare och undersöker därför möjligheten att få information från den offentliga kontrollen per automatik.

Vad betyder det att en djurbonde får ett föreläggande?

Ett föreläggande är ett tvingande beslut som länsstyrelsen fattar, om deras kontrollanter upptäcker brister i djurhållningen. Föreläggandet innebär att bristerna ska rättas till så att bestämmelserna följs, och kan kombineras med ett vite, som måste betalas om inte bristerna rättas till.

Vad betyder ”brott mot djurskyddslagen”?

Det innebär att djur exempelvis har utsatts för onödigt lidande. Brott mot djurskyddslagen hanteras i tingsrätten och kan ge böter eller fängelse i högst två år.

Vad innebär ett åtal för djurplågeri?

Om ett djur utsätts för vanskötsel eller blir plågat på ett sätt som strider mot djurskyddslagen, och detta anmäls till polismyndighet, gör polisen en förundersökning. Om polisen anser att det finns tillräckliga bevis som stöder ett brott, lämnas ärendet över till en åklagare vid tingsrätten. Denne bedömer i sin tur om bevisen räcker för att väcka åtal för djurplågeri, ett brott som kan ge böter eller fängelse i högst två år. Åtalet kan leda till fällande eller friande dom.

Hur ser KRAV på djurplågeri och brott mot djurskyddslagen?

Varje misskött djur är ett misslyckande, men det är lantbrukarens ansvar att sköta sina djur på rätt sätt. Djurvälfärd är mycket viktigt för KRAV och självklart ska man som KRAV-certifierad både följa svensk lag och KRAVs regler. Gör lantbrukaren inte det kan KRAV-certifikatet dras tillbaka. Men omfattande avsteg från djuromsorgsreglerna är väldigt få. Vår analys visar att endast en halv procent av alla aktiva 2 300 KRAV-certifierade djurgårdar som fått förelägganden från offentlig kontroll under de senaste tre åren. Lantbrukare är rent allmänt väldigt måna om sina djur och de absolut flesta uppfyller våra mycket tuffa regler.

När det gäller brister i djuromsorg beror dessa ofta på att bonden råkat ut för sjukdom eller annan personlig tragedi. Även lantbrukare kan drabbas av psykisk ohälsa och det kan drabba djuren. Det är ingen ursäkt men en förklaring.

Finns det aktiva KRAV-certifierade gårdar som har fått förelägganden?

Det finns aktiva KRAV-certifierade lantbrukare som har fått förelägganden från länsstyrelsen, men de återfinns även i kontrollföretagens kontrollrapporter. Kontrollföretagen har då de funnit avvikelser genomfört extra kontroller för att säkerställa att bristerna är korrigerade och förebyggs, allt enligt KRAVs regler. Då gårdarna med brister har vidtagit åtgärder, har de fått behålla sitt certifikat eller återfått det om det varit tillbakadraget. Det finns även exempel på gårdar med avvikelser som har upprepats eller som inte har åtgärdats, och som därför har fått sina certifikat helt eller delvis tillbakadragna.

Men dessa är undantag. Lantbrukare är oftast väldigt måna om sina djur, och de absolut flesta uppfyller våra tuffa regler.

Finns det aktiva gårdar som har djurförbud?

Nej, det finns inga aktiva KRAV-certifierade gårdar med djurhållning som har djurförbud. Men man kan ha fått djurförbud och fortfarande vara KRAV-certifierad för exempelvis växtodling.

Kan en lantbrukare som blir dömd för djurplågeri samtidigt behålla sin KRAV-certifiering?

Enligt KRAVs regelverk får en bonde som är dömd för djurplågeri inte samtidigt ha ett KRAV-certifikat. Om domen gäller ett enskilt fall och systematiska brister i djurhållningen inte förekommer, finns det två möjligheter:

om certifikatet blivit tillbakadraget, kan lantbrukaren senare återfå KRAV-certifieringen efter att ha genomfört förebyggande åtgärder så att avvikelsen inte ska upprepas, och efter att djuren har genomgått en ny omställningstid.
om lantbrukaren har stängts av från KRAV för en kortare tid, och sedan anmäler att hen vill återansluta till KRAV, måste lantbrukaren börja om som vid en ny certifiering

När det handlar om systematiska brister blir lantbrukaren avstängd en längre tid. Då krävs en ny ansökan från lantbrukaren och certifieringsförfarandet kan börja om från början efter avstängningstidens slut. Oavsett om det handlar om ett enskilt fall eller systematiska brister, måste kontrollföretaget efter noggranna kontroller godkänna de förebyggande åtgärderna för att avvikelser ska upprepas eller en ny ansökan, för att lantbrukaren ska återfå sitt KRAV-certifikat.

Hur kan UG hitta så många KRAV-certifierade gårdar med förelägganden, domar eller åtal för djurplågeri utan att KRAV har gjort det?

KRAVs analys visar att även kontrollföretagen har funnit avvikelser på de gårdar som har förelägganden eller andra anmärkningar från den offentliga djurskyddskontrollen. Dessa avvikelser har åtgärdats, enligt certifieringssystemets förfarande och KRAVs regelverk. Gårdar med avvikelser som har upprepats kan då ha fått sina certifikat helt eller delvis tillbakadragna.  Några gårdar har lämnat KRAV-certifieringen.

Vi kan konstatera att det finns enstaka fall där kontrollföretag inte alltid fått kännedom om problem på en gård som den offentliga djurskyddskontrollen hittat.

Varje misskött djur är allvarligt och KRAV, kontrollföretagen och myndigheterna arbetar för att dessa fall ska upptäckas så tidigt som möjligt och åtgärdas. Vår analys visar att gårdar med systematiska brister i djurvälfärden fångas upp av kontrollföretagen.

Var Arlagården en KRAV-certifierad gård?

Nej, gården som lyftes fram i Uppdrag gransknings program som ”Arlagården” var inte en KRAV-certifierad gård.

Djurgårdar i Uppdrag Gransknings program

Gård i Västsverige – tjurar i en maskinhall

Djur ska hållas rena och liggplatser ska vara torra enligt svensk lag och KRAVs regler. Men djuren som UG har filmat och som visas i programmet tillhör inte det KRAV-certifierade företaget på gården. De tillhör ett konventionellt företag och står därför inte under kontroll från kontrollföretaget.

Varken kontrollföretaget, mejeriet eller länsstyrelsen har haft några större anmärkningar på den KRAV-godkända mjölkproduktionen som bedrivs på samma plats, men som tillhör ett annat företag och bedrivs i ett annat stall.

Gård i Uppsala län – brister under många år

Djurverksamheten är nedlagd och certifieringen avslutad. KRAV gick ut med information om gården efter UG:s program våren 2020. Utpekad gård har sålt sina djur.

Gård i Sörmland – tjur med inväxt horn

Ett slakteri upptäckte att en ungtjur har ett inväxt horn. Händelsen hade inneburit stort lidande för det enskilda djuret, men ord stod mot ord om hur skadan hade uppkommit. Lantbrukaren sa att han inte hade sett att tjuren var skadad, och att skadan kan ha skett på annat sätt, till exempel genom stångning. I domstolen ändrade Livsmedelsverkets veterinär sin tidigare uppgift om att tjuren hade lidit av detta ett och ett halvt år, och sa i stället att det hade pågått i minst ett halvt år. Bonden dömdes 2018 för underlåtenhet (inte för djurplågeri eller grov oaktsamhet), för att inte ha haft tillräcklig uppsikt över ett enskilt djur. Uppföljande kontroller visade att det inte finns systematiska brister i djuromsorgen på gården, som därför får behålla sitt KRAV-certifikat. UG väljer att citera polisförhören istället för domslut och domskäl. Bonden avslutade 2021 sin KRAV-certifiering för djurhållning.

Gård i Dalarna – dömd bonde

En bonde fick sitt certifikat för djurhållning indraget 2015 när han dömdes för djurplågeri, men händelserna han dömdes för inträffade 2012, då han ännu inte var certifierad, och gården slutade med djur i samma veva som händelserna skedde. Först under 2017 blev bonden åter KRAV-certifierad för djurhållning, efter förnyad bedömning av kontrollföretaget. Tyvärr fick gården åter ett föreläggande 2019 (på grund av historiken blev det direkt ett föreläggande). De bristerna åtgärdades. Flera kontroller från kontrollföretaget och länsstyrelser 2020 har genomförts utan anmärkningar. Inga anmärkningar på djurhållningen vid revision 2021.

Mjölkgård i Hälsingland som var med i tidigare program från Uppdrag granskning om Arlagården

Detta är ingen KRAV-certifierad gård.

Gård i Småland – dömd bonde

En bonde dömdes 2016 för djurplågeri, och blev då av med sitt KRAV-certifikat. Sonen tog över hans verksamhet, sålde pappans gård och fortsatte som KRAV-certifierad med annan produktion på annan adress. Detta berättade KRAV för UG, som trots detta i programmet påstod att pappan fortfarande var KRAV-certifierad.

Gård i Skåne – misskötsel av får och kor     

Djurägaren fick allvarlig kritik från länsstyrelsen 2013-2015, och efter liknande problem 2019 och 2020 fick de förelägganden. Kontrollföretaget har tidigare gett mindre avvikelser och vid kontroll, men i november 2020 ansåg kontrollföretaget att gården uppfyllde KRAVs regler för djurhållning. Dock har kontrollföretaget inte fått information om länsstyrelsens förelägganden. KRAV har tillsammans med kontrollföretaget följt upp den här gården, och bondens certifikat för djurhållning drogs tillbaka 2021.

Meningen med KRAVs täta kontroller är att verifiera att reglerna uppfylls, att KRAV-certifierade gårdar hela tiden ska bli bättre, och att avvikelser ska fångas upp och korrigeras tidigt och inte upprepas. Det vi skulle önska är att vi fick löpande information från länsstyrelserna om brister de hittar på KRAV-certifierade gårdar. Det skulle göra kontrollarbetet ännu mer effektivt. I dag får inte kontrollföretagen den informationen per automatik.

Gård i Jönköpings län – brister i köttproduktion

Länsstyrelsen hittar brister på 23 punkter vid en kontroll 2017. Kontrollföretaget såg samma allvarliga brister och drog in KRAV-certifikatet. Gården blev åter certifierad 2018 efter ansökan sedan nya kontroller visat att bristerna åtgärdats. Alla kontroller därefter visar att djuren är rena och i gott hull. UG hänvisar till historiska förhållanden som inte längre är aktuella.

Gård i Västra Götaland – ungtjurar otillåtet kastrerade

Kontrollföretaget upptäckte vid en kontroll att en bonde använde otillåtna metoder för att kastrera sina ungtjurar. Kontrollföretaget gjorde en anmälan till länsstyrelsen och drog tillbaka certifikatet för de aktuella djuren i väntan på utredning. När bonden hösten 2020 dömdes för djurplågeri stängdes han av från KRAV. Djuren på gården är inte längre KRAV-certifierade.

Gård med halt sugga

En bonde med i övrigt god djurhållning enligt kontrollföretaget blev friad på alla punkter i tingsrätten i ett ärende om en halt gris som hade lämnats till slakt. Det gick enligt domstolen inte att visa när skadan hade skett. UG valde att använda vittnesmål i stället för domslut och domskäl.

Gård i Värmland – gödselförorenade djur

Veterinären på ett slakteri anmäler en gård till länsstyrelsen för förorenade djur. Länsstyrelsen vidareanmäler till polisen, som lägger ner ärendet. Enligt tjänsteman på länsstyrelsen och enligt kontrollföretaget finns inte något systematiskt problem på gården, utan det hela berodde på långa slaktköer och fodersammansättningen på grund av torkan 2018.

Gård på Gotland – magra och sjuka djur (ej med i reprisen)

Kontrollföretaget hade uppmärksammat samma brister som länsstyrelsen och utfärdat avvikelse som har korrigerats. Bonden har slutat med får och gårdens nötkreatur har kontrollerats två gånger under 2020 utan anmärkningar. Revision 2021 utan anmärkningar.

Gård på Gotland – brister i tillsyn av får (ej med i reprisen)

Kontrollföretaget har uppmärksammat samma brister som länsstyrelsen och utfärdat avvikelse som har korrigerats. Vid två kontroller under 2020, varav en oanmäld, ser kontrollföretaget inget avvikande. Upphörde med djurhållning 2021.

Gård i Skåne – trånga utrymmen (ej med i reprisen)

Kontrollföretaget har uppmärksammat samma brister som länsstyrelsen och utfärdat avvikelse som har korrigerats. Djurägaren har ordnat större ytor i stallen och kontroll på gården i oktober 2020 kunde konstatera att bristerna var åtgärdade. Certifikatet för nötkreatur tillbakadraget efter kontroll i juli 2021, men bonden får behålla certifikat för fårtackor och lamm.

Gård i Skåne – magra djur och dåligt foder (ej med i reprisen)

Kontrollföretaget drog tillbaka certifikatet 2019 på grund av skadade, sjuka och magra djur med dåligt foder. Gården korrigerade bristerna och sökte certifiering igen hos annat kontrollföretag, men produktionen är under omställning och ännu inte KRAV-godkänd.

Gård i Västra Götaland – gård med över 400 lamm

KRAV ser allvarligt på händelserna och de omfattande djuromsorgsbristerna på den här gården. Kontrollföretaget i dialog med KRAV agerade direkt i samband med en länsstyrelsekontroll, och drog tillbaka KRAV-certifikatet för djurhållning i mars 2019. Senare stängdes lantbrukaren av helt från KRAV i ett år. När året hade gått ansökte lantbrukaren på nytt och blev KRAV-certifierad enbart för växtodling.

En kommunikationsmiss mellan kontrollföretagets och KRAVs databaser gjorde att det på KRAVs hemsida såg ut som om djurhållningen var certifierad. Det har dock inte funnits KRAV-certifierad djurhållning på gården sedan mars 2019. Bonden avslutar helt sin djurhållning under våren 2020.

Gård i Västsverige – tjurar i en maskinhall

Se första gården i listan.

Slakterier och KRAV-certifiering

I UG:s repris 11 augusti nämndes att ett KRAV-certifierat slakteri har förmedlat kor från en gård i Hälsingland till andra gårdar, där djuren sedan vanvårdades. Vilket ansvar har KRAV för det?

Vi beklagar djupt det lidande som djuren har fått utstå. Men KRAV har inget ansvar för slakteriets förmedling av djuren. KRAVs regler för slakterier omfattar endast slakt, inte inköp eller försäljning av levande djur. Reglerna gäller dessutom endast KRAV-certifierade gårdar, och gården i Hälsingland var inte KRAV-certifierad vilket innebär att djuren som förmedlades var konventionella.

Vad är skillnaden mellan ett ”Kravslakteri” och ett ”vanligt” slakteri?

Alla slakterier är ”vanliga” slakterier. Men ett slakteri kan ha olika certifieringar, exempelvis FSSC 22000 för livsmedelssäkerhet eller en certifiering för att få hantera ekologiska eller KRAV-märkta djur och livsmedel. För att kött ska få KRAV-märkas ska slakten ha skett på ett slakteri som har KRAV-certifiering. Majoriteten av slakterier med KRAV-certifiering slaktar djur både från KRAV-certifierade gårdar och övriga. KRAV har inga egna slakterier.

Varför granskar UG slakterier med KRAV-certifiering?

För att en produkt ska kunna KRAV-märkas, behöver alla företag i livsmedelskedjan vara KRAV-certifierade. För att kött ska få KRAV-märkas ska slakten ha skett på ett slakteri som har KRAV-certifiering. En tredjedel av Sveriges slakterier har en KRAV-certifiering.

I programmet som sändes 20 januari ställdes KRAV felaktigt till svars för problem kring slakteriernas livsmedelssäkerhet, fastän detta inte omfattas av KRAVs regler. Allt ansvar för kontroll av hygien och livsmedelssäkerhet i slakterier – oavsett om det gäller slakt av KRAV-certifierade eller konventionellt uppfödda djur – ligger på Livsmedelsverket. Därutöver har flera av de större och mellanstora slakterierna specifika certifieringar för livsmedelssäkerhet, som exempelvis FSSC 22000.

KRAV-certifierade slakterier har enligt UG fler förelägganden än andra slakterier, stämmer det?

KRAVs regler omfattar inte livsmedelssäkerhet, därför har KRAV inga uppgifter om detta. Allt ansvar för kontroll av hygien och livsmedelssäkerhet i slakterier ligger på Livsmedelsverket – oavsett om det gäller slakt av KRAV-certifierade eller konventionellt uppfödda djur. Därför är detta en fråga för Livsmedelsverket att besvara, liksom vad skillnaden i så fall beror på.

Alla slakterier ska följa svensk lagstiftning vad gäller hygien och livsmedelssäkerhet. De flesta större slakterier i Sverige har en KRAV-certifiering. Slakterierna slaktar djur både från KRAV-certifierade gårdar och andra, ofta är en mindre andel av slakteriernas omsättning kopplat till KRAV-slakt. Det handlar om drygt 30 slakterier av sammanlagt cirka 100 slakterier i Sverige.

Flera slakterier som har en KRAV-certifiering har återkommande anmärkningar och förelägganden gällande livsmedelsäkerhet. Varför kände inte KRAV till detta?

Det stämmer att KRAV inte haft kännedom om problemen på alla slakterier, vilket beror på att livsmedelssäkerhetsfrågor inte omfattas i KRAVs regler.

KRAVs regler för slakterier omfattar de regler som går utöver svensk lagstiftning, exempelvis regler om särhållning, spårbarhet och djurhantering. Kontroll av hygien och livsmedelssäkerhet är Livsmedelsverket ansvar. Livsmedelsverket gör omfattande kontroller av slakterier, och KRAV utgår från att de slakterier som är godkända att bedriva slakt har Livsmedelsverkets förtroende.

Hur kan KRAV förlita sig på livsmedelverkets kontroller av livsmedelssäkerhet på slakterierna med KRAV-certifiering, en kontroll som de själva beskriver som stickprov?

Livsmedelsverket gör omfattande dagliga kontroller på slakterierna där de besiktigar djuren, köttet och annat som ingår i deras kontroll. Varför det i programmet beskrivs som stickprov är en fråga som Livsmedelsverket får besvara.

Livsmedelssäkerhet, som föreläggandena i Uppdrag gransknings program handlar om, omfattas inte av KRAVs regler. Det är Livsmedelsverket som har ansvar för kontrollen av hygien och livsmedelssäkerhet på alla slakterier och de gör omfattande kontroller av slakterierna. Dessutom har flera av de större och mellanstora slakterierna specifika certifieringar för livsmedelssäkerhet, som exempelvis FSSC 22000.

Här hittar du Livsmedelsverkets frågor och svar om kontrollen vid slakt

Vad innebär det att ett slakteri har en KRAV-certifiering?

För att en produkt ska kunna KRAV-märkas, behöver alla företag i livsmedelskedjan ha en KRAV-certifiering. För att kött ska få KRAV-märkas ska slakten ha skett på ett slakteri som har KRAV-certifiering.

Majoriteten av slakterierna slaktar djur både från KRAV-certifierade gårdar och övriga. Ofta är en mindre andel av slakteriernas omsättning kopplat till den KRAV-märkta produktionen.

Slakterier med KRAV-certifiering ska uppfylla regler om särhållning, spårbarhet och djurhanteringen. Som alla anslutna företag ska de dessutom följa KRAVs allmänna verksamhetsregler för ökad hållbarhet och minskad miljöpåverkan, exempelvis miljömärkta rengöringsmedel, förpackningsmaterial och förnybar el.

Här hittar du KRAVs regler för slakterier och Allmänna verksamhetsregler.

Hur många slakterier med KRAV-certifiering finns det?

Det finns idag drygt ett 30-tal slakterier av alla storlekar med KRAV-certifiering, från små gårdsslakterier till stora anläggningar. Samtliga får minst ett årligt kontrollbesök av ett kontrollföretag. Kontrollföretaget ska dessutom göra ett oanmält extra kontrollbesök varje år på varje slakteri (utom på de minsta slakterierna) då levandedjurshantering och djuromsorg är i fokus.

Vad innebär att ett slakteri har en KRAV-certifiering för förädling?

I slakterier där styckning och vidareförädling sker, ska slakteriet vara certifierat både för styckning och livsmedelsförädling. Det innebär bland annat krav på spårbarhet, särhållning och vilka tillåtna livsmedelstillsatser samt processer som får användas i produktionen.

Här hittar du KRAVs regler för Livsmedelsförädling.

Hur ser kontrollen av KRAVs regler ut längs hela livsmedelskedjan?

Alla företag som hanterar och förädlar en KRAV-certifierad råvara fram till konsument ska ha ett KRAV-certifikat. Det innebär att alla företag i livsmedelskedjan får minst en årlig kontroll av ett kontrollföretag för de regelområden som verksamheten är certifierad för. Kontrollföretagen, så kallade certifieringsorgan, är ackrediterade av Sveriges nationella ackrediteringsorgan Swedac.

Här hittar du KRAVs regler för kontroller.

UG säger att det inte är någon skillnad vid slakt för KRAV-certifierade djur, stämmer det?

Nej det stämmer inte. KRAV har många regler för levandedjurshantering och djuromsorg på ett KRAV-certifierat slakteri. Dessa regler handlar om att det ska vara lugnt och stressfritt för djuren. Därför finns exempelvis regler som begränsar övernattning och att djuren ska drivas varsamt. KRAV har även regler för att hålla isär KRAV-märkta djur från andra, och kunna spåra det KRAV-märkta köttet från bonden hela vägen till livsmedelsbutiken.

Här hittar du KRAVs regler för slakterier.

Ingår hygien och livsmedelssäkerhet i kontrollen av KRAVs regler?

Nej, det är Livsmedelsverket som har ansvar för kontroll av livsmedelssäkerhet och hygien i Sverige och som har ansvar att kontrollera alla slakterier – både KRAV-certifierade och andra.

Varför kontrollerar ni inte livsmedelssäkerhet när KRAV säger sig kontrollera hela livsmedelskedjan?

Att vi kontrollerar hela livsmedelskedjan är inte samma sak som att vi kontrollerar allt i hela kedjan.

KRAV är en certifiering för hållbara och ekologiska livsmedel, detta är fokus i kontrollen. KRAV vill inte öka kontrollbelastningen i livsmedelskedjan med att kontrollera sådant som redan kontrolleras omfattande av offentlig kontroll och andra privata certifieringar.

Det är Livsmedelsverket som har ansvar för kontroll av livsmedelssäkerhet och hygien i Sverige.

Tv4 lyfter i ett reportage grava missförhållanden på ett slakteri. Varför har kontrollföretagen inte sett detta?

TV4 har från Djurrättsalliansen fått smygfilmat material som visar att djur behandlas mycket illa på ett sätt som strider mot djurskyddslagen. Direkt när vi fick informationen blev slakteriet av med sitt certifikat och stängdes av från KRAV. Det är ett litet slakteri och väldigt få KRAV-djur slaktas där årligen. Men det som visades i TV är helt oacceptabelt oavsett vilka djur det handlar om. Inga djur ska hanteras på detta sätt. Djurvälfärd är mycket viktigt för KRAV.

Det är tydligt att slakteriföretaget har fört kontrollanterna bakom ljuset. Så sent som den 17 december 2020 gjorde kontrollföretaget en kontroll och inga brister avseende reglerna för slakt noterades då. När kontrollanter var där hanterades djuren enligt lagstiftningen och KRAVs regler, men när ingen kontrollperson fanns på plats så misshandlades djuren. Detta framgår tydligt i filmen.

De senaste åren har slakteriet fått några mindre avvikelser men inget kopplat till den misskötsel som ses på filmerna. Inte heller Livsmedelsverkets veterinär på slakteriet eller djurskyddskontrollerna från länsstyrelsen har haft några större anmärkningar på slakteriet de senaste åren.

I intervjun säger KRAV att ni inte känner till att slakterier som är certifierade för livsmedelsförädling återkommande inte följer svensk livsmedelslagstiftning. Hur har ni agerat nu när ni har fått den informationen?

Vi kommer tillsammans med andra i branschen arbeta för att skapa system för att på ett praktiskt, frekvent och rättssäkert sätt kunna ta del av offentlig kontroll, så att både kontrollföretagen och KRAV löpande kan få uppdaterad information om exempelvis förelägganden på slakterier.

Det är Livsmedelsverket som har ansvar för kontroll av livsmedelssäkerhet och hygien i Sverige. Men med ett automatiserat informationsflöde från den offentliga kontrollen, skulle KRAV framöver kunna inleda en diskussion om eventuell förändring av regelverket, som exempelvis kräva att alla slakterier med KRAV-certifiering också ska vara certifierade för livsmedelssäkerhet.

Vilka åtgärder kommer ni att vidta?

Vi kommer tillsammans med andra i branschen att arbeta för att skapa system för att på ett praktiskt, frekvent och rättssäkert sätt kunna ta del av offentlig kontroll, så att både kontrollföretagen och KRAV löpande kan få uppdaterad information om exempelvis förelägganden på slakterier.

Det är Livsmedelsverket som har ansvar för kontroll av livsmedelssäkerhet och hygien i Sverige. Men med ett automatiserat informationsflöde från den offentliga kontrollen, skulle KRAV framöver kunna inleda en diskussion om eventuell förändring av regelverket, som exempelvis kräva att alla slakterier med KRAV-certifiering också ska vara certifierade för livsmedelssäkerhet.

Vi kommer även att ta upp diskussionen om kameraövervakning förutsatt att det är juridiskt möjligt.

Kan KRAV garantera att djuren har det bra?

KRAV kan aldrig garantera att varje enskilt djur på en KRAV-certifierad djurgård eller slakteri har det bra, eftersom det är den enskilda djurägaren eller företagaren som ansvarar för djurens välbefinnande. Men KRAV har extra tuffa regler när det gäller djurvälfärd, som alla certifierade bönder och slakterier måste leva upp till. Om de inte gör det, kan de bli underkända (certifikat dras tillbaka) eller till och med helt avstängda från KRAV på 1-3 år.

I KRAVs regler står att den som är certifierad ska följa lagen, vad innebär det?

Regeln innebär att alla KRAV-certifierade ska följa lagar och förordningar inom det regelområde som certifieringen gäller. När det gäller slakt måste KRAV-certifierade företag följa svensk lagstiftning när det gäller hygien och livsmedelssäkerhet.

Sedan är det Livsmedelsverket som ansvarar för kontrollen av livsmedelssäkerhet och hygien i på alla slakterier.

Vad innebär KRAVs regler för slakt?

KRAV har ett stort antal regler för hantering av djuren och för djuromsorg på KRAV-certifierade slakterier. Reglerna är unika på så sätt att de går utöver djurskyddslagstiftningen för slakt när det gäller hur djuren ska hanteras. Exempelvis finns regler som begränsar övernattning och att djuren på slakteriet ska drivas varsamt utan elektrisk pådrivare. Alla slakterier med KRAV-certifiering ska med jämna mellanrum ta hjälp av extern rådgivare för att utvärdera och förbättra djurvälfärden och djurhanteringen. Djurskyddsanvariga på slakterierna ska även delta i ett möte med fokus på djurvälfärd som KRAV anordnar årligen.

På anläggningar där styckning och vidareförädling sker, ska slakteriet även vara certifierat för livsmedelsförädling. Det innebär bland annat krav på spårbarhet, särhållning och vilka tillåtna livsmedelstillsatser samt processer som får användas i produktionen.

Slakterier med KRAV-certifiering ska precis som alla anslutna företag följa KRAVs allmänna verksamhetsregler för ökad hållbarhet och minskad miljöpåverkan, exempelvis miljömärkta rengöringsmedel, förpackningsmaterial och förnybar el.

Här hittar du KRAVs specifika regler för slakterier samt för Livsmedelsförädling och Allmänna verksamhetsregler.