Slakterier och KRAV-certifiering
I UG:s repris 11 augusti nämndes att ett KRAV-certifierat slakteri har förmedlat kor från en gård i Hälsingland till andra gårdar, där djuren sedan vanvårdades. Vilket ansvar har KRAV för det?
Vi beklagar djupt det lidande som djuren har fått utstå. Men KRAV har inget ansvar för slakteriets förmedling av djuren. KRAVs regler för slakterier omfattar endast slakt, inte inköp eller försäljning av levande djur. Reglerna gäller dessutom endast KRAV-certifierade gårdar, och gården i Hälsingland var inte KRAV-certifierad vilket innebär att djuren som förmedlades var konventionella.
Vad är skillnaden mellan ett ”Kravslakteri” och ett ”vanligt” slakteri?
Alla slakterier är ”vanliga” slakterier. Men ett slakteri kan ha olika certifieringar, exempelvis FSSC 22000 för livsmedelssäkerhet eller en certifiering för att få hantera ekologiska eller KRAV-märkta djur och livsmedel. För att kött ska få KRAV-märkas ska slakten ha skett på ett slakteri som har KRAV-certifiering. Majoriteten av slakterier med KRAV-certifiering slaktar djur både från KRAV-certifierade gårdar och övriga. KRAV har inga egna slakterier.
Varför granskar UG slakterier med KRAV-certifiering?
För att en produkt ska kunna KRAV-märkas, behöver alla företag i livsmedelskedjan vara KRAV-certifierade. För att kött ska få KRAV-märkas ska slakten ha skett på ett slakteri som har KRAV-certifiering. En tredjedel av Sveriges slakterier har en KRAV-certifiering.
I programmet som sändes 20 januari ställdes KRAV felaktigt till svars för problem kring slakteriernas livsmedelssäkerhet, fastän detta inte omfattas av KRAVs regler. Allt ansvar för kontroll av hygien och livsmedelssäkerhet i slakterier – oavsett om det gäller slakt av KRAV-certifierade eller konventionellt uppfödda djur – ligger på Livsmedelsverket. Därutöver har flera av de större och mellanstora slakterierna specifika certifieringar för livsmedelssäkerhet, som exempelvis FSSC 22000.
KRAV-certifierade slakterier har enligt UG fler förelägganden än andra slakterier, stämmer det?
KRAVs regler omfattar inte livsmedelssäkerhet, därför har KRAV inga uppgifter om detta. Allt ansvar för kontroll av hygien och livsmedelssäkerhet i slakterier ligger på Livsmedelsverket – oavsett om det gäller slakt av KRAV-certifierade eller konventionellt uppfödda djur. Därför är detta en fråga för Livsmedelsverket att besvara, liksom vad skillnaden i så fall beror på.
Alla slakterier ska följa svensk lagstiftning vad gäller hygien och livsmedelssäkerhet. De flesta större slakterier i Sverige har en KRAV-certifiering. Slakterierna slaktar djur både från KRAV-certifierade gårdar och andra, ofta är en mindre andel av slakteriernas omsättning kopplat till KRAV-slakt. Det handlar om drygt 30 slakterier av sammanlagt cirka 100 slakterier i Sverige.
Flera slakterier som har en KRAV-certifiering har återkommande anmärkningar och förelägganden gällande livsmedelsäkerhet. Varför kände inte KRAV till detta?
Det stämmer att KRAV inte haft kännedom om problemen på alla slakterier, vilket beror på att livsmedelssäkerhetsfrågor inte omfattas i KRAVs regler.
KRAVs regler för slakterier omfattar de regler som går utöver svensk lagstiftning, exempelvis regler om särhållning, spårbarhet och djurhantering. Kontroll av hygien och livsmedelssäkerhet är Livsmedelsverket ansvar. Livsmedelsverket gör omfattande kontroller av slakterier, och KRAV utgår från att de slakterier som är godkända att bedriva slakt har Livsmedelsverkets förtroende.
Hur kan KRAV förlita sig på livsmedelverkets kontroller av livsmedelssäkerhet på slakterierna med KRAV-certifiering, en kontroll som de själva beskriver som stickprov?
Livsmedelsverket gör omfattande dagliga kontroller på slakterierna där de besiktigar djuren, köttet och annat som ingår i deras kontroll. Varför det i programmet beskrivs som stickprov är en fråga som Livsmedelsverket får besvara.
Livsmedelssäkerhet, som föreläggandena i Uppdrag gransknings program handlar om, omfattas inte av KRAVs regler. Det är Livsmedelsverket som har ansvar för kontrollen av hygien och livsmedelssäkerhet på alla slakterier och de gör omfattande kontroller av slakterierna. Dessutom har flera av de större och mellanstora slakterierna specifika certifieringar för livsmedelssäkerhet, som exempelvis FSSC 22000.
Här hittar du Livsmedelsverkets frågor och svar om kontrollen vid slakt
Vad innebär det att ett slakteri har en KRAV-certifiering?
För att en produkt ska kunna KRAV-märkas, behöver alla företag i livsmedelskedjan ha en KRAV-certifiering. För att kött ska få KRAV-märkas ska slakten ha skett på ett slakteri som har KRAV-certifiering.
Majoriteten av slakterierna slaktar djur både från KRAV-certifierade gårdar och övriga. Ofta är en mindre andel av slakteriernas omsättning kopplat till den KRAV-märkta produktionen.
Slakterier med KRAV-certifiering ska uppfylla regler om särhållning, spårbarhet och djurhanteringen. Som alla anslutna företag ska de dessutom följa KRAVs allmänna verksamhetsregler för ökad hållbarhet och minskad miljöpåverkan, exempelvis miljömärkta rengöringsmedel, förpackningsmaterial och förnybar el.
Här hittar du KRAVs regler för slakterier och Allmänna verksamhetsregler.
Hur många slakterier med KRAV-certifiering finns det?
Det finns idag drygt ett 30-tal slakterier av alla storlekar med KRAV-certifiering, från små gårdsslakterier till stora anläggningar. Samtliga får minst ett årligt kontrollbesök av ett kontrollföretag. Kontrollföretaget ska dessutom göra ett oanmält extra kontrollbesök varje år på varje slakteri (utom på de minsta slakterierna) då levandedjurshantering och djuromsorg är i fokus.
Vad innebär att ett slakteri har en KRAV-certifiering för förädling?
I slakterier där styckning och vidareförädling sker, ska slakteriet vara certifierat både för styckning och livsmedelsförädling. Det innebär bland annat krav på spårbarhet, särhållning och vilka tillåtna livsmedelstillsatser samt processer som får användas i produktionen.
Här hittar du KRAVs regler för Livsmedelsförädling.
Hur ser kontrollen av KRAVs regler ut längs hela livsmedelskedjan?
Alla företag som hanterar och förädlar en KRAV-certifierad råvara fram till konsument ska ha ett KRAV-certifikat. Det innebär att alla företag i livsmedelskedjan får minst en årlig kontroll av ett kontrollföretag för de regelområden som verksamheten är certifierad för. Kontrollföretagen, så kallade certifieringsorgan, är ackrediterade av Sveriges nationella ackrediteringsorgan Swedac.
Här hittar du KRAVs regler för kontroller.
UG säger att det inte är någon skillnad vid slakt för KRAV-certifierade djur, stämmer det?
Nej det stämmer inte. KRAV har många regler för levandedjurshantering och djuromsorg på ett KRAV-certifierat slakteri. Dessa regler handlar om att det ska vara lugnt och stressfritt för djuren. Därför finns exempelvis regler som begränsar övernattning och att djuren ska drivas varsamt. KRAV har även regler för att hålla isär KRAV-märkta djur från andra, och kunna spåra det KRAV-märkta köttet från bonden hela vägen till livsmedelsbutiken.
Här hittar du KRAVs regler för slakterier.
Ingår hygien och livsmedelssäkerhet i kontrollen av KRAVs regler?
Nej, det är Livsmedelsverket som har ansvar för kontroll av livsmedelssäkerhet och hygien i Sverige och som har ansvar att kontrollera alla slakterier – både KRAV-certifierade och andra.
Varför kontrollerar ni inte livsmedelssäkerhet när KRAV säger sig kontrollera hela livsmedelskedjan?
Att vi kontrollerar hela livsmedelskedjan är inte samma sak som att vi kontrollerar allt i hela kedjan.
KRAV är en certifiering för hållbara och ekologiska livsmedel, detta är fokus i kontrollen. KRAV vill inte öka kontrollbelastningen i livsmedelskedjan med att kontrollera sådant som redan kontrolleras omfattande av offentlig kontroll och andra privata certifieringar.
Det är Livsmedelsverket som har ansvar för kontroll av livsmedelssäkerhet och hygien i Sverige.
Tv4 lyfter i ett reportage grava missförhållanden på ett slakteri. Varför har kontrollföretagen inte sett detta?
TV4 har från Djurrättsalliansen fått smygfilmat material som visar att djur behandlas mycket illa på ett sätt som strider mot djurskyddslagen. Direkt när vi fick informationen blev slakteriet av med sitt certifikat och stängdes av från KRAV. Det är ett litet slakteri och väldigt få KRAV-djur slaktas där årligen. Men det som visades i TV är helt oacceptabelt oavsett vilka djur det handlar om. Inga djur ska hanteras på detta sätt. Djurvälfärd är mycket viktigt för KRAV.
Det är tydligt att slakteriföretaget har fört kontrollanterna bakom ljuset. Så sent som den 17 december 2020 gjorde kontrollföretaget en kontroll och inga brister avseende reglerna för slakt noterades då. När kontrollanter var där hanterades djuren enligt lagstiftningen och KRAVs regler, men när ingen kontrollperson fanns på plats så misshandlades djuren. Detta framgår tydligt i filmen.
De senaste åren har slakteriet fått några mindre avvikelser men inget kopplat till den misskötsel som ses på filmerna. Inte heller Livsmedelsverkets veterinär på slakteriet eller djurskyddskontrollerna från länsstyrelsen har haft några större anmärkningar på slakteriet de senaste åren.
I intervjun säger KRAV att ni inte känner till att slakterier som är certifierade för livsmedelsförädling återkommande inte följer svensk livsmedelslagstiftning. Hur har ni agerat nu när ni har fått den informationen?
Vi kommer tillsammans med andra i branschen arbeta för att skapa system för att på ett praktiskt, frekvent och rättssäkert sätt kunna ta del av offentlig kontroll, så att både kontrollföretagen och KRAV löpande kan få uppdaterad information om exempelvis förelägganden på slakterier.
Det är Livsmedelsverket som har ansvar för kontroll av livsmedelssäkerhet och hygien i Sverige. Men med ett automatiserat informationsflöde från den offentliga kontrollen, skulle KRAV framöver kunna inleda en diskussion om eventuell förändring av regelverket, som exempelvis kräva att alla slakterier med KRAV-certifiering också ska vara certifierade för livsmedelssäkerhet.
Vilka åtgärder kommer ni att vidta?
Vi kommer tillsammans med andra i branschen att arbeta för att skapa system för att på ett praktiskt, frekvent och rättssäkert sätt kunna ta del av offentlig kontroll, så att både kontrollföretagen och KRAV löpande kan få uppdaterad information om exempelvis förelägganden på slakterier.
Det är Livsmedelsverket som har ansvar för kontroll av livsmedelssäkerhet och hygien i Sverige. Men med ett automatiserat informationsflöde från den offentliga kontrollen, skulle KRAV framöver kunna inleda en diskussion om eventuell förändring av regelverket, som exempelvis kräva att alla slakterier med KRAV-certifiering också ska vara certifierade för livsmedelssäkerhet.
Vi kommer även att ta upp diskussionen om kameraövervakning förutsatt att det är juridiskt möjligt.
Kan KRAV garantera att djuren har det bra?
KRAV kan aldrig garantera att varje enskilt djur på en KRAV-certifierad djurgård eller slakteri har det bra, eftersom det är den enskilda djurägaren eller företagaren som ansvarar för djurens välbefinnande. Men KRAV har extra tuffa regler när det gäller djurvälfärd, som alla certifierade bönder och slakterier måste leva upp till. Om de inte gör det, kan de bli underkända (certifikat dras tillbaka) eller till och med helt avstängda från KRAV på 1-3 år.
I KRAVs regler står att den som är certifierad ska följa lagen, vad innebär det?
Regeln innebär att alla KRAV-certifierade ska följa lagar och förordningar inom det regelområde som certifieringen gäller. När det gäller slakt måste KRAV-certifierade företag följa svensk lagstiftning när det gäller hygien och livsmedelssäkerhet.
Sedan är det Livsmedelsverket som ansvarar för kontrollen av livsmedelssäkerhet och hygien i på alla slakterier.
Vad innebär KRAVs regler för slakt?
KRAV har ett stort antal regler för hantering av djuren och för djuromsorg på KRAV-certifierade slakterier. Reglerna är unika på så sätt att de går utöver djurskyddslagstiftningen för slakt när det gäller hur djuren ska hanteras. Exempelvis finns regler som begränsar övernattning och att djuren på slakteriet ska drivas varsamt utan elektrisk pådrivare. Alla slakterier med KRAV-certifiering ska med jämna mellanrum ta hjälp av extern rådgivare för att utvärdera och förbättra djurvälfärden och djurhanteringen. Djurskyddsanvariga på slakterierna ska även delta i ett möte med fokus på djurvälfärd som KRAV anordnar årligen.
På anläggningar där styckning och vidareförädling sker, ska slakteriet även vara certifierat för livsmedelsförädling. Det innebär bland annat krav på spårbarhet, särhållning och vilka tillåtna livsmedelstillsatser samt processer som får användas i produktionen.
Slakterier med KRAV-certifiering ska precis som alla anslutna företag följa KRAVs allmänna verksamhetsregler för ökad hållbarhet och minskad miljöpåverkan, exempelvis miljömärkta rengöringsmedel, förpackningsmaterial och förnybar el.
Här hittar du KRAVs specifika regler för slakterier samt för Livsmedelsförädling och Allmänna verksamhetsregler.