SVT:s program om KRAV

KRAVs Kontroll och den OFFENTLIGA KONTROLLEN

Vad innebär det att vara KRAV-certifierad? 

Alla KRAV-certifierade företag i hela livsmedelskedjan måste följa KRAVs regler – både de som odlar och de som förädlar KRAV-märkt mat. De kontrolleras av fristående certifieringsorgan (kontrollföretag) som kontrollerar utifrån KRAVs regler. 

Tre grundläggande saker kontrolleras i genomsnitt 1-2 gånger per år på KRAVs djurgårdar: 

• Att reglerna för produktionen följs 
• Spårbarhet – att de kan visa varifrån livsmedlen kommer 
• Särhållning – att det KRAV-märkta hålls åtskilt från konventionellt 

Det görs noggranna kontroller innan någon kan bli KRAV-certifierad. KRAVs regler spänner över hela livsmedelskedjan och över alla typer av matproduktion. Meningen med reglerna är att de ska bidra till att driva utvecklingen av ekologisk och hållbar produktion framåt.  

När det gäller lantbruk med eller utan djurhållning är det vanliga en omställningstid på 2 år. Det innebär att inga produkter säljs som KRAV-godkända innan omställningstiden är passerad. Sedan görs kontroller minst en gång varje år utifrån KRAVs regler. Utöver anmälda kontroller, görs också oanmälda kontrollbesök, flest på djurgårdar och fler i början av en certifiering. Under de första åren som certifierad så får gården minst två besök per år. Vid kontrollerna görs både en fysisk besiktning och en kontroll av all relevant skriftlig dokumentation (bokföring, intyg, stalljournal, miljöhusesyn).  

Hur fungerar KRAVs kontroll? 

Kontrollerna utförs av kontrollföretag, så kallade certifieringsorgan, som är ackrediterade av Sveriges nationella ackrediteringsorgan Swedac. Kontrollföretagen utför kontrollerna självständigt, utifrån KRAVs regler. Om KRAV-certifierade företag avviker från KRAVs regler, får de avvikelser eller kan bli underkända (certifikat dras in) eller helt avstängda av kontrollföretagen.   

Vad är kontrollföretagens uppgift? 

Kontrollföretagen ska självständigt utföra kontroller av alla KRAV-certifierade företag, minst en gång per år i hela produktionskedjan. Djurgårdar kontrolleras oftare – minst en till två gånger per år. Kontrollerna utförs mot KRAVs gällande regler. 

Är kontrollföretagen helt oberoende? 

Ja, kontrollföretagen är oberoende. De är ackrediterade certifieringsbolag och granskas därför avseende rutiner, kvalitet, kompetens och oberoende av den svenska myndigheten Swedac. Som KRAV-certifierad är man fri att välja certifieringsbolag. Däremot kan man inte välja revisor. 

Hur mycket betalar kunder som är anslutna till KRAV?  

KRAV-anslutna företag betalar en licensavgift till KRAV, storleken på avgiften beror på verksamhetens inriktning och verksamhetens omfattning. Sedan betalar de också en kontrollavgift till det kontrollföretag de har valt. 

Vad händer när KRAVs regelverk inte uppfylls? 

Ibland kan något gå fel hos ett KRAV-certifierat företag. Det beror oftast på missförstånd och kan lätt rättas till.  

Om ett fel upptäcks, får det KRAV-certifierade företaget en avvikelse. Det är inte helt ovanligt att företag får mindre avvikelser. När det händer ska företaget dels rätta till felet, dels upprätta en plan för hur de ska undvika att det händer igen. Revisorn följer sedan upp detta. Det finns tre grader av avvikelser: mindre, större och avstängningsgrundande. Det är certifieringsföretaget som bedömer avvikelser och beslutar om åtgärder och eventuell avstängning.  

Större avvikelser som leder till tillbakadraget certifikat och avstängningsgrundande avvikelser är mindre förekommande. Vi rapporterar årligen i KRAVs hållbarhetsrapport om antalet avvikelser och tillbakadragna certifikat. 

Vad krävs för att en lantbrukare ska bli av med sin KRAV-certifiering? 

En avstängningsgrundande avvikelse får man om lantbrukaren gjort något som strider mot principerna för ekologisk produktion – det kan handla om återkommande och systematiska problem eller allvarliga avsteg från djuromsorgsreglerna. Det är kontrollföretaget som bedömer avvikelser och beslutar om åtgärder och eventuell avstängning.  

Många gånger handlar det om en lantbrukare som har hamnat i en svår livssituation, skilsmässa, psykisk ohälsa, ekonomiska problem. Det är ingen ursäkt men en förklaring. 

Hur många certifikat dras tillbaka? 

Under 2019 drogs totalt 40 certifikat tillbaka eller verksamheten blev avstängd. Flera fall gällde då samma företag, så antalet företag var totalt 30. Av dessa gällde 17 djuromsorg.  

Under 2018 blev två företag eller verksamheter avstängda, varav en på grund av bristande djuromsorg. Tjugofem fick certifikatet helt tillbakadraget och lika många delvis tillbakadraget. Av alla 52 ärenden är vissa samma företag, så antalet företag var totalt 45. Av de 45 ärendena berörde 27 st djurhållning.  

Tillbakadragna certifikat kan också handla om exempelvis obetalda fakturor, att kunderna inte gått att nå, upprepade avvikelser, användning av otillåtna växtskyddsmedel. 

Avstängningar och tillbakadragna certifikat redovisas årligen i KRAVs hållbarhetsrapport och är ett kvitto på att kontrollen fungerar.  

Finns det något som kan bli bättre i kontrollen av gårdar med djurhållning? 

Meningen med KRAVs täta kontroller är att verifiera att reglerna uppfylls, att KRAV-certifierade gårdar hela tiden ska bli bättre, och att avvikelser ska fångas upp och korrigeras tidigt och inte upprepas. Det vi skulle önska är att vi fick löpande information från länsstyrelserna om brister de hittar på KRAV-certifierade gårdar. Det skulle göra kontrollarbetet ännu mer effektivt. Som det är idag får inte kontrollföretagen den informationen per automatik. Däremot är det rutin att kontrollföretagen ber att få se rapporter från offentliga kontrollen om sådana finns. I de fall kontrollföretagen själva ser systematiska brister i djuromsorgen begär de ut dokument från länsstyrelserna. 

Hur fungerar den offentliga kontrollen? 

Lagstiftningen för hela livsmedelskedjan innehåller kontroller av olika slag för att tillförsäkra säkra livsmedel och ett bra djurskydd. Dessa sköts av länsstyrelserna och livsmedelsverket. Båda är delar av ett system som syftar till att djur ska skötas i enlighet med lagstiftningen.  

Hur skiljer sig KRAVs kontroll från den offentliga kontrollen? 

KRAVs regelverk går längre än lagstiftningen. KRAV omfattar djurskyddslagarna, men går dessutom längre på flera områden. Länsstyrelsen utför planerade kontroller ungefär vart tionde år, medan KRAV-certifierade gårdarnas djur kontrolleras minst en till två gånger per år. Meningen med KRAVs täta kontroller är att jobba för att verifiera att reglerna uppfylls, att KRAV-certifierade gårdar hela tiden ska bli bättre, och att avvikelser ska fångas upp och korrigeras tidigt och förebyggas. 

Uppfyller inte alla KRAV-certifierade djurhållare svensk lagstiftning avseende djurskydd? 

KRAVs regler omfattar djurskyddslagarna i svensk lagstiftning, och går dessutom längre på flera områden. De allra flesta uppfyller både svensk lagstiftning och KRAVs regler. Vår egen analys visar att det är endast en halv procent av alla aktiva 2 300 KRAV-certifierade djurgårdar som fått förelägganden från offentlig kontroll under de senaste tre åren. Det finns inga aktiva KRAV-certifierade gårdar med djurhållning som fått djurförbud. 

Varför granskas KRAV?

SVT:s samhällsmagasin Uppdrag Granskning planerar att sända ett eller flera program med fokus på djuromsorg och kontrollen av svensk livsmedelsproduktion. Som en del av det arbetet har Uppdrag Granskning besökt KRAV-certifierade lantbrukare och slakterier och intervjuat KRAV. Frågorna i intervjun hade bland annat anknytning till tidigare program under 2020, då vi gick ut med följande information: Utpekad gård har sålt sina djur. Det underlag som Uppdrag Granskning hänvisar till i sitt program har KRAV flertalet gånger bett om att få ta del av, men de delar det inte med oss i sin helhet än idag. Det gör att vi endast kan gå tillbaka till vår egen analys och svara på vad vi själva ser i våra egna genomgångar. 

Har KRAV missat allvarliga brister som påstås i programmet? 

Nej, vår egen analys visar att kontrollsystemet fungerar. I fall där lantbrukare inte levt upp till KRAVs regelverk, har KRAV-certifikaten dragits tillbaka eller lantbrukaren blivit avstängd. I de få fall där lantbrukaren har blivit dömd för djurplågeri och avtjänat sin avstängningstid, har lantbrukaren på nytt kunnat ansöka för KRAV-certifiering, antingen enbart med växtodling eller med djurhållning. Vårt system bygger, som andra rättssystem, på att den som har sonat sitt brott kan få en ny bedömning. När en lantbrukare ansöker på nytt görs nya kontroller för att säkerställa att reglerna följs. Vi kan också se att de aktiva KRAV-certifierade lantbrukare som fått offentliga förelägganden även återfinns i kontrollföretagens kontroller. Dessa har då funnit avvikelser och genomfört extra kontroller för att säkerställa att bristerna är korrigerade och förebyggs, allt enligt certifieringssystemets förfarande och KRAVs regelverk. Då gårdarna har vidtagit åtgärder har de fått behålla sitt certifikat eller återfått det om det varit tillbakadraget. Det finns även exempel på gårdar med avvikelser som upprepats och som därför fått sina certifikat helt eller delvis tillbakadragna.  

Vi kan dock konstatera att det finns enstaka fall där kontrollföretaget inte alltid fått kännedom om enskilda händelser kopplade till en gård. I vissa av dessa fall handlar det om ett enskilt djur och inte systematiska brister i djuromsorgen, och i några fall om brister som pågått under längre tid. Varje misskött djur är givetvis beklagligt och oacceptabelt, men KRAV-certifieringen är det bästa vi har för att motverka just detta. Ett kvitto på att kontrollsystemet fungerar är att de allvarligaste avstegen från djuromsorgsreglerna är väldigt få men att det årligen sker ett antal avstängningar och tillbakadraganden av certifikat. Dessa redovisas i KRAVs hållbarhetsrapporter.  

Garanterar KRAV att djuren ska ha det bra?

KRAV kan aldrig garantera att varje enskilt djur på en KRAV-certifierad djurgård har det bra, eftersom det är den enskilda djurägaren som ansvarar för sina djurs välbefinnande. Men KRAV har extra tuffa regler när det gäller djuromsorg, som alla certifierade bönder måste leva upp till. Om de inte gör det, kan de bli underkända (certifikat dras tillbaka) eller till och med helt avstängda från KRAV på 1–3 år. Lantbrukare är överlag väldigt måna om sina djur och de absolut flesta uppfyller våra mycket tuffa regler. Forskning från SLU visar också att brister i djurvälfärden är färre på KRAV-certifierade gårdar. Endast 0,5 procent av alla 2 300 aktiva KRAV-certifierade djurgårdar har de tre senaste åren fått ett föreläggande från den offentliga kontrollen.

Känner KRAV inget ansvar att ta reda på det Uppdrag Granskning gör? 

KRAV-certifierade gårdar med djur kontrolleras en till två gånger per år av kontrollföretagen. Vår egen analys visar att även kontrollföretagen har funnit avvikelser på gårdarna som visas i programmet och har därför genomfört extra kontroller för att säkerställa att bristerna korrigerats, allt enligt certifieringssystemets förfarande och KRAVs regelverk. Då gårdarna har vidtagit åtgärder har de fått behålla eller återfått sitt KRAV-certifikat. Det finns även exempel på gårdar med avvikelser som upprepats och som därför fått sina certifikat helt eller delvis tillbakadragna. Årligen tas beslut om upp till ett 40-tal företag som får sitt certifikat tillbakadraget eller stängs av, allt detta rapporteras årligen i Hållbarhetsrapporten.  

Vi kan konstatera att det finns enstaka fall där kontrollföretag inte alltid fått kännedom om händelser kopplade till en gård. I KRAVs löpande förbättringsarbete undersöker vi nu möjligheten att på något praktiskt och frekvent sätt få information från den offentliga kontrollen per automatik. 

Hur kan ni förlita er på att en bonde självmant ska berätta om eventuella brott mot djurskyddslagen eller förelägganden från den offentliga kontrollen?  

Programmet ger en väldigt förenklad och därmed felaktig bild av hur kontrollen går till och vad den omfattar. Att KRAVs regler ställer krav på bonden om att anmäla avvikelser är endast ett av flera verktyg som ska säkerställa att certifieringen fångar upp brister hos det KRAV-certifierade företaget. Kontrollföretagets besök är det viktigaste verktyget för bedömningen av tillståndet på den aktuella gården. Det är rutin i kontrollen att titta på all relevant dokumentation som finns, bland annat kontrollrapporter från offentlig kontroll och anmärkningar från slakten.  

Utgångspunkten för kontrollen bygger på ett förtroende och det åtagande som producenten har gjort genom att ansluta sig till KRAV-certifieringen. Däremot om kontrollföretaget ser att det finns stora brister till exempel i djuromsorgen så är det rutin att kontakta exempelvis Länsstyrelsen. Detta görs för att få in hela bilden och för att kunna fatta beslut om certifiering.  

Dessa olika verktyg tillsammans ger en helhetsbild av det KRAV-certifierade företaget och ska fånga eventuella brister.   

Även vi ser att det vore önskvärt att förbättra systemet ytterligare och i KRAVs löpande förbättringsarbete undersöker vi nu möjligheten att få informationen från den offentliga kontrollen per automatik.

Hur ser KRAV på djurplågeri och brott mot djurskyddslagen? 

Varje misskött djur är beklagligt och oacceptabelt. Det är alltid lantbrukarens ansvar att sköta sina djur på rätt sätt. Djurvälfärd är mycket viktigt för KRAV och självklart ska man som KRAV-certifierad både följa svensk lag och KRAVs regler. Gör lantbrukaren inte det kan KRAV-certifikatet dras tillbaka. Och det har vi också flera exempel på. Men vi ska komma ihåg att de allvarligaste avstegen från djuromsorgsreglerna är väldigt få. Vår egen analys visar att det är endast en halv procent av alla aktiva 2 300 KRAV-certifierade djurgårdar som fått förelägganden från offentlig kontroll under de senaste tre åren. Det handlar om några få fall. Lantbrukare är överlag väldigt måna om sina djur och de absolut flesta uppfyller våra mycket tuffa regler. Vi vet även av forskning från SLU och genomgångar av förelägganden att brister i djurvälfärden är relativt sett färre på KRAV-certifierade gårdar. 

När det gäller brister i djuromsorg beror dessa ofta på att bonden råkat ut för sjukdom eller annan personlig tragedi. Även lantbrukare kan drabbas av psykisk ohälsa och det kan drabba djuren. Det är ingen ursäkt men en förklaring. 

Finns det aktiva KRAV-certifierade gårdar med förelägganden? 

Vi kan se att de aktiva KRAV-certifierade lantbrukare som fått offentliga förelägganden även återfinns i kontrollföretagens kontroller. Dessa har då funnit avvikelser och genomfört extra kontroller för att säkerställa att bristerna är korrigerade och förebyggs, allt enligt certifieringssystemets förfarande och KRAVs regelverk. Då gårdarna har vidtagit åtgärder har de fått behålla sitt certifikat eller återfått det om det varit tillbakadraget. Det finns även exempel på gårdar med avvikelser som upprepats och som därför fått sina certifikat helt eller delvis tillbakadragna.  

Men vi ska komma ihåg att det handlar om några få undantag. Lantbrukare är överlag väldigt måna om sina djur och de absolut flesta uppfyller våra mycket tuffa regler. Vi vet även av forskning från SLU och genomgångar av förelägganden att brister i djurvälfärden är relativt sett färre på KRAV-certifierade gårdar. 

Finns det aktiva gårdar vars lantbrukare är dömda för djurplågeri eller djurskyddsbrott? 

KRAV fungerar på samma sätt som rättssystemet. Man kan ha händelser som skett tidigare och sedan ha åtgärdats. Om beslut har funnits om avstängning eller tillbakadraget certifikat kan aktören efter att sanktionstiden passerat på nytt ansöka om certifiering. Ny bedömning görs då baserat på riskbedömningen i historiken samt det som har ändrats och åtgärdats för att förebygga nya brister. 

Som reglerna är utformade idag kan även en person som har blivit av med certifikatet för djurhållning efter att sanktionstiden passerat ansöka för certifiering för växtodling. 

Finns det aktiva gårdar som har djurförbud? 

Nej, det finns inga aktiva KRAV-certifierade gårdar med djurhållning som har djurförbud. Men man kan ha fått djurförbud och fortfarande vara KRAV-certifierad för exempelvis växtodling.  

Kan en lantbrukare som blir dömd för djurplågeri samtidigt behålla sin KRAV-certifiering?  

Enligt KRAVs regelverk kan en bonde inte vara dömd för djurplågeri och samtidigt behålla sitt KRAV-certifikat. Om domen gäller ett enskilt fall så blir certifikatet oftast tillbakadraget eller lantbrukaren stängs av. Om det inte handlar om systematiska brister i djurhållningen så kan lantbrukaren återfå KRAV-certifieringen efter ny bedömning. 

Hur kan Uppdrag Granskning hitta så många KRAV-certifierade gårdar som har föreläggande, domar eller åtal för djurplågeri och KRAV har inte gjort det? 

KRAVs analys visar att även kontrollföretagen har funnit avvikelser på dessa gårdar som har åtgärdats, allt enligt certifieringssystemets förfarande och KRAVs regelverk. Gårdar med avvikelser som har upprepats kan också ha fått sina certifikat helt eller delvis tillbakadragna.  

Mjölkgården som upptäcktes i maj borde blivit av med certifikatet tidigare. Vi kan konstatera att det finns enstaka fall där kontrollföretag inte alltid fått kännedom om händelser kopplade till en gård.  I vissa av dessa fall handlar det om ett enskilt djur och inte systematiska brister i djuromsorgen, och i några fall om brister som pågått under längre tid.  

Varje misskött djur är allvarligt och något vi ständigt strävar efter att kunna fånga i så tidigt skede som möjligt. Det här arbetar KRAV, kontrollföretagen och myndigheterna med löpande för att de ska upptäckas så snabbt som möjligt. 

Uppdrag Granskning har inte delat alla sina uppgifter med KRAV så att vi på ett samlat sätt kan kommentera de enskilda fallen. Däremot visar vår egen analys att gårdar med systematiska brister i djurvälfärden har fångats upp av kontrollföretagen.  

Uppdrag Granskning lyfter även fall där en lantbrukare har blivit åtalad för djurplågeri men friad i tingsrätten. De väljer ändå att i programmet utgå från förundersökningsunderlaget som tingsrätten inte har dömt efter. Det gäller även liknande fall där domsluten inte används utan förundersökningsunderlaget.  

Var Arlagården en KRAV-certifierad gård? 

Nej, gården som lyftes fram i Uppdrag Gransknings program Arlagården var inte en KRAV-certifierad gård.