Inga naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel

En grundläggande skillnad mellan konventionell och KRAV-certifierad produktion, gäller de naturfrämmande kemiska bekämpningsmedlen. Det handlar om kemikalier som konventionella bönder sprutar i sina odlingar mot ogräs, skadeinsekter och skadesvampar – kemikalier som inte får förekomma i en KRAV-certifierad odling.

Skadligt för djur och människor

Många av dessa kemikalier är skadliga för både djur och människor. De kan till exempel vara hormonstörande. I Danmark har forskare upptäckt att brösten utvecklas tidigare hos flickor och att könsorganen blir mindre hos pojkar, om modern arbetat i växthus och har utsatts för kemiska bekämpningsmedel under graviditeten.

Forskare har också upptäckt att nervsystemet kan påverkas av bekämpningsmedel under känsliga perioder i ett barns utveckling, och att ADHD är vanligare hos barn som har högre halter av en viss typ av bekämpningsmedel i sin urin.

De som arbetar i odlingarna kan också råka illa ut. I fattiga länder används ofta medel som är förbjudna inom EU, och där saknas ofta skyddsutrustning, vilket leder till att många blir sjuka. Men också rika länders användare drabbas. Forskarna har funnit att de som utsätts för kemiska ogräs- och insektsmedel löper mer än dubbelt så stor risk att få Parkinsons sjukdom.

Kemikalier i frukt och grönt

När en konventionell bonde sprutar kemikalier på sina åkrar, blåser en del iväg. Bekämpningsmedel följer också med vatten ut från åkern och hamnar i sjöar och vattendrag och även i grundvattnet. Till och med i regnvattnet finns de.

Rester av bekämpningsmedel finns också i den konventionellt producerade maten, särskilt i frukt, bär och grönsaker. Det visar de årliga stickprovskontrollerna som Livsmedelsverket tar på livsmedel som ska säljas i Sverige. Mest kemikalierester påträffas i varor som importeras, men även svenska konventionellt producerade frukter och grönsaker innehåller kemikalierester. Många tror att medlen bara sitter på ytan och går att spola bort, men de finns också inuti livsmedlen.

Det kan även finnas rester av bekämpningsmedel i kött, mjölk och ägg som har producerats konventionellt, om de grödor som används till djurfoder har besprutats.

Gränsvärden kan ändras

Innan ett bekämpningsmedel får användas testas det. Testerna ska bland annat visa hur stor mängd av bekämpningsmedlet som försöksdjur kan matas med varje dag utan att ta skada. Bedömarna försöker också ta reda på om medlet är cancerframkallande eller om det påverkar fortplantningen och arvet. Sedan fastställs hur mycket vi människor kan äta av bekämpningsmedlet varje dag under hela vårt liv utan att ta skada. Gränsvärdena för hur mycket bekämpningsmedelsrester som ska vara tillåtna i maten blir EU-gemensamma, men i Sverige måste produkterna dessutom vara godkända av Kemikalieinspektionen för att få säljas och användas.

Det är dock inte ovanligt att gränsvärdena ändras utifrån ny forskning om kemikaliers inverkan på människor. Ibland förbjuds ett tidigare tillåtet bekämpningsmedel helt och hållet. Det hände med insektsmedlet klorpyrifos som förbjöds av EU i december 2019, sedan det visat sig kunna ge lägre intelligens hos barn.

Ett annat problem är att gränsvärden för hur mycket kemikalierester som tillåts i maten, sätts för en kemikalie i taget. I själva verket får vi i oss en hel cocktail av kemikalier som kan samverka och ge en helt annan effekt än kemikalierna gör var för sig. Det saknas kunskap och en gemensam uppfattning om hur skadlig denna ”cocktaileffekt” kan vara.

KRAV-bönder jobbar förebyggande

I KRAV-certifierad odling används inga naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel. Varken när det gäller mat till människor eller foder till djuren. Då slipper de som arbetar i odlingarna hantera kemikalier, då läcker det inte ut kemiska bekämpningsmedel i vattendrag och hav, och vi slipper få rester av kemiska bekämpningsmedel i vår mat. Utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel blir det också större biologisk mångfald i naturen, eftersom de kemiska bekämpningsmedlen dödar många andra växter och djur än de som skadar odlingen.

På KRAV säger vi ”naturfrämmande” om kemikalierna som används i konventionell odling, eftersom det finns även ”naturliga” kemiska bekämpningsmedel som en KRAV-bonde får använda. Dit hör såpa och rapsolja. Annars använder en KRAV-bonde i första hand förebyggande metoder mot ogräs och skadedjur som varierad växtföljd, eller mekanisk ogräsbekämpning och biologisk bekämpning.

Tillåtna växtskyddsmedel (“listan uppdateras 2 ggr/år”)

Forskningsrön om bekämpningsmedel