Växtodling

Frågor och svar

Vilka utsäden och andra växtförökningsmaterial får användas?

Svar
  • Du ska sträva för att använda ekologiskt utsäde och andra växtförökningsmaterial i din odling.  
  • Utbudet på ekologiskt utsäde eller andra växtförökningsmaterial, samt eventuella generella undantag redovisas i databasen organicXseeds. Listor på grödor och sorter samt mer information finns även på Jordbruksverkets hemsida.
  • Det finns i vissa fall möjlighet att ansöka om individuellt undantag via databasen för användning av konventionellt obetat utsäde. Ansökningarna hanteras av ditt certifieringsorgan. Observera att du aldrig får så eller sätta utsäde innan du har fått bifall på din ansökan om undantag.  
  • Jordbruksverket beslutar årligen om eventuella generella undantag för användning av konventionellt obetat utsäde i de fallen när det inte alls finns ekologiskt utsäde.  

Se regler 4.10. 

Vad gäller för nedklassat utsäde från utsädesodling?

Svar
  •  Som utsädesodlare får du använda nedklassat utsäde som ekologiskt foder eller livsmedel om fältet klassats ned av andra skäl än förekomst av flyghavre.

Vilka krav på dokumentation finns för KRAV-certifierad växtodling?

Svar

Hur ska jag rapportera beräkningen av klimatpåverkan till KRAV?

Svar
  • Minskad klimatpåverkan från samhällets alla sektorer är mycket viktigt och KRAV arbetar långsiktigt för att alla livsmedel ska vara hållbart producerade utan att bidra till den globala uppvärmningen. KRAV har redan idag omfattande regler som relaterar till minskad klimatpåverkan, bland annat att hela verksamheten ska använda förnybar el.
  • För två år sedan införde KRAV en ny regel som handlar om klimatrådgivning och klimatrapportering för lantbruk med minst 200 ha jordbruksmark varav minst 50 ha är åkermark. Syftet var att med hjälp av data lära oss mer om hur KRAV-certifierade lantbruk kan minska klimatpåverkan ytterligare. I dag finns till viss del data från andra aktörer i livsmedelssektorn, vilka KRAV kommer samarbeta med. Vi behöver mer tid för att hitta lösningar för hur rapporteringen av klimatdata till oss ska göras. Därför skjuter vi fram kravet på rapportering, och kommer att informera dig som är berörd i god tid innan du ska rapportera.
  • Du ska ta del av rådgivning om och beräkna din klimatpåverkan för att minska den. Beräkningarna ska du göra genom Greppa Näringens Klimatkollen, genom att ingå i Arlas klimatarbete eller genom annan rådgivning och beräkning som är godkänd av KRAV. Rådgivningen ska vara genomförd senast 31 december 2023, eller senast två år efter att du var ny i certifieringen.

Vilka ensileringsmedel är tillåtna?

Svar

Vilka regler finns det för ensileringsplast?

Svar
  • Ensilageplast får inte innehålla klorerade plaster som PVC.
  • Ensilageplasten får inte innehålla bekämpningsmedel.
  • Medel som ska avskräcka gnagare, fåglar och andra skadedjur får därför inte förekomma i plast som används till KRAV-godkänt foder.

Hur ser kraven på växtföljden ut?

Svar
  • Reglerna kräver att du ska ha en varierad växtföljd som innehåller kvävefixerande baljväxter.
  • Vall eller gröngödsling ska ingå som huvudgröda i växtföljden till minst 20 procent.
  • Under vissa förutsättningar enligt regel 4.6.1 kan andelen vall eller gröngödsling bli 10-20%

Är parallellodling tillåten?

Svar
  • Att odla samma gröda konventionellt och enligt KRAVs regler är inte tillåtet men det finns undantagsfall, se regel 4.3.5 i regelboken.
  • Om du har både konventionell och KRAV-certifierad odling på gården, måste grödorna i den konventionella odlingen gå lätt att skilja från de KRAV-certifierade både i fält och efter skörd.
  • Grundregeln är att samma gröda inte ska odlas både konventionellt och KRAV-certifierat,
  • men det är tillåtet om man t ex blandar i 10% korn i den konventionella havren, eller om den konventionella potatisen har en annan skalfärg än den KRAV-certifierade.
  • Du ska även hålla isär din KRAV-certifierade produktion och din produktion under omställning. 

Får man använda kemiska bekämpningsmedel mot ogräs?

Svar
  • Du får inte använda kemiska bekämpningsmedel och behöver därför jobba förebyggande med växtföljd, sortval och en god etablering.
  • För bekämpning av ogräs används mekaniska metoder, bland annat flamning.

Får man använda kemiska bekämpningsmedel mot skadeinsekter?

Svar
  • Du ska i största möjliga utsträckning använda förebyggande metoder mot ogräs och skadegörare.
  • En varierad växtföljd, resistenta sorter, friskt utsäde, starka grödor, biologisk mångfald och att flytta odlingen geografiskt är några exempel.
  • Vissa kemiska preparat som inte är naturfrämmande och vissa biologiska preparat får användas i ekologisk odling, men bara när det finns ett direkt hot mot grödan. Se regel 4.9.3

Vilka gödselmedel och jordförbättringmedel får användas?

Svar
  • Du hittar alla gödselmedel och jordförbättringsmedel som är tillåtna i KRAV-certifierad produktion under regelavsnitt 4.8.
  • Gödsel- och jordförbättringsmedel som är KRAV-certifierade samt gödsel- och jordförbättringsprodukter som är tillåtetbedömda enligt KRAVs regler får användas i KRAV-certifierad växtodling. Du hittar dessa produkter listade på Insatslista.se.

Får man använda syntetiskt handelsgödsel?

Svar
  • Du får inte använda syntetiskt handelsgödsel eller konstgödsel.

Vilka jordar och jordblandningar får användas?

Svar
  • Jordar och jordblandningar som har kontrollerats av certifieringsorgan och är KRAV-certifierade samt jordar och jordblandningar som är tillåtetbedömda av FiBL enligt KRAVs regler får användas i KRAV-certifierad växtodling. Du hittar dessa produkter listade på Insatslista.se. Du hittar alla tillåtna gödselmedel och jordförbättringsmedel som är tillåtna i KRAV-certifierad produktion under regelavsnitt 4.8.

När behöver jag göra en fosforbalans?

Svar
  • När du tillför gödselmedel på mer än 5 ha av din åkermark och köper in foder eller gödselmedel behöver du göra en fosforbalans regelbundet.
  • Fosforbalansen ska göras minst var tredje år och i vissa fall oftare, se regel 4.7.2.
  • Via www.greppa.nu hittar du rådgivning och verktyg för att själv göra en fosforbalansberäkning. Det finns även en mall för att göra en enkel fosforbalans här.
  • Visar balansen på ett överskott av fosfor ska du också ha en aktuell markkarta.

Se regelavsnitt: 4.7

 

Om min granne använder kemiska bekämpningsmedel?

Svar
  • Vid kemisk bekämpning ska din konventionellt odlande granne tillämpa anpassade skyddsavstånd med "särskild hänsyn" enligt Naturvårdsverkets förskrifter.
  • Det är du som ska vidta åtgärder för att minimera riskerna för att din KRAV-certifierade odling förorenas av otillåtna medel som kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel på din odling. För därför en dialog med dina konventionella grannar och upprätta gärna en skyddszon i gränsen.
  • Det ska finnas tydligt markerad gräns mellan KRAV-certifierad mark och konventionell odling.

Omläggning - Så lång tid tar det

Omställning - Växtodling

Svar

Ettåriga grödor, vallar och beten

  • För ettåriga grödor är omställningstiden för marken två år innan du kan så den gröda som ska bli KRAV-certifierad.
  • För vallar och beten är omställningstiden för marken två år innan skörden blir KRAV-certifierad.
  • Foder skördat från mark under omställning får i viss mån användas till KRAV-certifierade djur.

Exempel på tidsplan:

  • År 1: Du anmäler marken för omställningsstart till ditt certifieringsorgan före vårbruket.
  • År 2: Beten och foder som du skördar kan du i viss mån använda eller sälja till KRAV-certifierade djur.
  • År 3: Ettåriga grödor som du sår på våren, vallar och beten kan du skörda som KRAV-certifierade. Höstsäd som du sådde år 2 är däremot inte KRAV-certifierad vid skörd eftersom det inte gått två år från omställningsstart till sådd av grödan.
  • År 4: Höstsäd som du sått år 3 kan du skörda som KRAV-certifierad.
Perenna grödor
  • För fruktträd, bärbuskar och andra perenna grödor är omställningstiden tre år innan du kan skörda och sälja grödan som KRAV-certifierad.
  • Julgranar ska odlas enligt KRAVs regler från plantering till skörd. De får planteras på mark under omställning.

Produktion av utsäde och växtförökningsmaterial

  • För ettåriga växter gäller minst två års omställningstid av marken innan sådd av grödan.
  • För fleråriga foderväxter gäller minst två års omställningstid av marken innan skörd av grödan och grödan ska vara odlad minst två säsonger.
  • För andra fleråriga växter gäller minst tre års omställningstid av marken innan skörd av grödan och grödan ska vara odlad minst två säsonger.
  • Om det har gått minst 12 månader från att omställningen påbörjades till skörd då räknas skörden som ”omställningsutsäde”. Är omställningstiden kortare är utsädet konventionellt.
  • Om du har  börjat odla ekologiskt utsäde eller annat växtförökningsmaterial under 2021 eller tidigare, enligt då gällande regler, får du skörda det som ekologiskt växtförökningsmaterial efter 2021.

DET KAN GÅ SNABBARE

Om din mark har haft miljöersättning för ekologisk produktion eller för betesmarker och slåtterängar kan du få omställningstiden godkänd retroaktivt. Det gäller också för marker där du varken använt konstgödsel eller växtskyddsmedel de senaste tre åren. Från och med 1 januari 2022 krävs i det senare fallet bland annat ett fysiskt kontrollbesök från ditt certifieringsorgan. Retroaktivt godkännande ansöker du om hos Jordbruksverket.