En tredjedel av maten vi äter är beroende av pollinering från bin, humlor och andra insekter. Ändå fortsätter vi att bedriva ett jordbruk som hotar just de arter som gör vår livsmedelsförsörjning möjlig. Inom de närmaste årtiondena riskerar en miljon djur- och växtarter att utrotas, något som hotar hela vår existens.
På lång sikt utgör den globala uppvärmningen det största hotet mot den biologiska mångfalden – men i dag är det hur vi brukar vår mark som gör störst skada. Särskilt problematiskt är det intensiva jordbrukets omfattande användning av naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel.
Samtidigt växer ett oroande hot: De så kallade evighetskemikalierna, PFAS. Dessa ämnen bryts inte ner i naturen, sprids snabbt i jord, luft och vatten, och ansamlas i levande organismer där de skadar både djur och människor.
Dessa kemikalier borde givetvis förbjudas omedelbart. I stället finns de i bekämpningsmedel som används vid konventionell odling av spannmål, rotfrukter, grönsaker, frukter och bär. Inom EU är 31 ämnen som definieras som PFAS godkända i växtskyddsmedel, och 19 av dem får användas i Sverige.
Ekologisk produktion visar att en annan väg är möjlig. På ekologiska gårdar, där det inte används naturfrämmande bekämpningsmedel, finns i genomsnitt 70 procent fler arter av vilda växter och 20 procent fler fåglar och leddjur än på en konventionell gård. För pollinatörer handlar det om upp till 50 procent fler arter.
Var och en kan göra skillnad. För varje ton ekologiskt odlad potatis undviker vi att släppa ut omkring 50 liter bekämpningsmedel i naturen. Sedan 1985, då KRAV-certifieringen skapades, har de som köpt ekologisk potatis i Sverige besparat naturen nära 30 miljoner liter bekämpningsmedel. Potatisen är bara ett exempel som visar att små val i vardagen gör stor skillnad.
Vi behöver politiska beslut som både prioriterar ekologisk produktion och gör det lättare för alla att göra hållbara val. Här är tre konkreta förslag:
- Livsmedelsverket bör stärka ekologisk produktion för ökad beredskap. Ekologisk matproduktion är inte beroende av importerad konstgödsel eller bekämpningsmedel, är mer självförsörjande och mindre sårbar vid kriser. Därför bör ekologisk produktion vara en central del i Sveriges strategi för livsmedelsberedskap.
- Jordbruksverket bör sätta ambitiösa mål för ekologisk produktion. Jordbruksverket bör föreslå produktionsmål för ekologiskt jordbruk som minst motsvarar EU:s ambitioner. Det skulle ge politiken riktning och skapa långsiktiga förutsättningar för omställning.
- Regeringen bör sänka momsen på ekologisk mat. En lägre eller slopad moms på ekologiska livsmedel gör det lättare för fler att välja hållbart samtidigt som det stärker den svenska ekologiska produktionen.
Det är hög tid att låta ekologisk produktion spela den roll den förtjänar – för maten, för miljön och för mångfaldens skull.
Emma Rung, vd på KRAV
