Remiss - Djurhållningsregler

Regeln om utevistelse för kalvar har omformulerats för att bli tydligare från vilket datum kalvar från 4 månader ska erbjudas utevistelse samt att utevistelse inte betyder bete. Datumet är synkat med beteslagstiftningen för nötkreatur i mjölkproduktion.

Förslag på ny skrivning:
Kalvar som är 4 månader eller äldre ska erbjudas utevistelse under delar av dagen från följande datum:

1 juli: Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.
1 juni: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län. Blekinge, Skåne och Hallands län.

Utevistelseytan bör vara en gräsyta avsedd för bete och kan vara direkt ansluten till stallet men en rastgård med tillgång till stall, hydda eller skydd (t.ex. träd) är också tillåten. (K)

Kalvar som blir 4 månader gamla i augusti får hållas inne resten av betes- och utevistelseperioden. (K)

Vid kontroll ska du visa hur och när djuren haft tillgång till utevistelse.

För att kunna köpa in kalvar och ungdjur för uppfödning till slakt från fler än tre gårdar per 12-månaders period är det viktigt att säkra gårdens smittskydd. Det kan uppnås genom att gården är ansluten till ett smittskyddsprogram, alltså ett etablerat program som ger kunskap och verktyg för att säkra gårdens smittskydd. Vi föreslår att villkoret för att få köpa in kalvar och ungdjur från fler än tre gårdar ändras till att gården ska vara ansluten till ett smittskyddsprogram istället för ett hälsoprogram.

Enligt nuvarande regel 5.2.3.1 får lamm och killingar endast köpas in från tre olika gårdar. Vi föreslår att det ska vara möjligt att köpa in även lamm och killingar för uppfödning till slakt från fler gårdar än tre per 12-månaders period. Då ska produktionen vara ansluten till ett smittskyddsprogram för att säkra gårdens smittskydd.

Då de snabbväxande kycklingarna är slaktmogna redan vid ca fem veckors ålder kan en förlängd uppfödningstid innebära stora djurvälfärdsproblem för kycklingarna, genom ökad förekomst av skador och ökad dödlighet. Den minsta slaktåldern för ekologiska slaktkycklingar av andra raser än långsamväxande är 81 dagar. Det finns också problem med djurhälsan för föräldradjuren till icke-långsamväxande raser. Därför föreslår vi att endast långsamväxande raser av slaktkyckling tillåts i KRAV-certifierad slaktkycklingproduktion från 1 januari 2026.

För att undvika att KRAV-certifierade lantbrukare står med halvfulla stallar vid brist på KRAV-certifierade kalvar och ungdjur föreslår vi att det ska vara tillåtet att fylla upp stallarna med EU-ekologiska kalvar och ungdjur när det inte går att få tag på KRAV-certifierade djur. De EU-ekologiska kalvarna och ungdjuren ska då skötas helt enligt KRAVs regler, men får slaktas som EU-ekologiska.

Fiskmjöl från hållbara fiskebestånd är tillåtna som fodermedel till gris och fjäderfän enligt nuvarande regler. Det har ett högt innehåll av bland annat metionin som är nödvändigt för fjäderfän och gris. Men eftersom olika miljögifter och svårnedbrytbara kemikalier som används sprider sig, och till slut hamnar i sjöar och hav, så innehåller fisk och produkter av fisk låga nivåer av föroreningar. Dioxin och PFAS förekommer i olika nivåer, men kan påvisas också i de allra renaste fiskmjölen som är tillgängliga. Det har hittills uppmärksammats mest i ägg. Vi bedömer att vi så snart som möjligt ska komma bort från fiskmjöl som foder, och hitta andra proteinrika fodermedel. Men hur kan vi använda våra regler för att skynda på utvecklingen?

Enligt reglerna 5.4.6.4; 5.5.1.21 och 5.5.2.19 som gäller för gris, värphöns respektive slaktkyckling så får idag maximalt 10% fiskmjöl användas i fodret, men så stor andel används inte. Ska vi succesivt tillåta mindre mängder, exempelvis 4% från 2026, 2% från 2028 och inget alls från 2030? Eller är det bättre med att det blir otillåtet från 2030?

Är en annan möjlighet vore att andra proteinfoder, som musselmjöl eller vallprotein ska ingå i en viss andel från ett visst år.

Det behöver göras tydligare vilka omställningstider som gäller för lantbrukare som vill ställa om hela sin EU-ekologiska djurhållning till KRAV-certifierad produktion. När man ställer om från konventionell produktion till KRAV-certifierad finns det tydliga regler samt vid inköp av djur för avel och rekrytering. 

Det är otydligt i KRAVs regler vad som gäller för omställningstid för djuren, från EU-ekologisk till KRAV-certifierad produktion. I det allmänna kapitel för djurhållning finns den generella regeln 5.1.2.4 som anger att tiden som EU-ekologisk kan räknas in i omställningstiden under vissa förutsättningar, dvs förkortad omställningstid. I de djurslags-specifika regelavsnitten är det också angivet en omställningstid men där nämns ingen möjlighet till förkortning av omställningstiden. Det kan även vara svårt att i efterhand verifiera att KRAVs regler för djurhållning har följts för den som vill ställa om från EU-ekologisk till KRAV-certifierad produktion och vill ha förkortad omställningstid. Att enbart ha djurslagsspecifika omställningstider utan generella undantag gör det mer tydligt och kontrollerbart.

Då blir omställningstiden för EU-ekologiska djur till KRAV-certifierad produktion, vid omställning av djurhållning, alltid:

12 månader för kött från nöt

6 månader för mjölk från nöt

6 månader för kött och mjölk från får och get

6 månader för kött från gris

Vi vill underlätta för konsumenter att få tillgång till KRAV-certifierad höna och slaktkyckling men även möjliggöra för småskaliga producenter att slakta sina djur på egen gård och kunna erbjuda dessa till konsument på gården eller via detlajhandeln.

För att fler ska kunna köpa KRAV-certifierad höna och kyckling direkt från uppfödaren eller via detaljhandeln föreslår vi två nya regler. Genom att lägga till dessa regler möjliggör vi för småskaliga lantbrukare att kunna slakta upp till 10 000 av sina egna uppfödda djur per år, på gården och vidareförädla, till exempel röka köttet och sälja direkt till konsument.