Remiss - Allmänna regler

I översynen har KRAV utrett den nuvarande begränsningen att endast lantbrukare får anlita underleverantörer som inte är KRAV-certifierade. KRAV skiljer sig från EU-förordningen genom exempelvis att ett livsmedelsföretag som är EU-ekologiskt certifierat kan anlita en underleverantör som inte är certifierad. Det är inte möjligt enligt KRAVs regler, med undantag för lantbrukare och om det gäller lantbrukarens egenproducerade råvaror.

Vi föreslår att behålla den nuvarande begränsningen, därför att:

• Kundnytta: Alla aktörer i kedjan omfattas av KRAV-certifiering, vilket innebär att en oberoende kontroll säkerställer att KRAVs regler följs. Den certifierade underleverantören ansvarar själv för att reglerna uppfylls.

• Hållbarhetsnytta: KRAVs allmänna regler om hållbarhet tillämpas av samtliga aktörer. Då stärks kedjans hållbarhetsarbete och nyttan av KRAVs regler. Exempel är regler kring resursanvändning och arbetsvillkor.

Kontroller ska ske minst en gång per år och kan utföras på plats (fysiska) eller på distans. KRAVs nuvarande regel om fysisk kontroll innebär att grunden är en årlig fysisk kontroll, men att intervallet mellan de fysiska kontrollerna under vissa förutsättningar kan vara längre (som mest 24 månader). Förutsättningarna specificeras i regeln. Regelområdena djurhållning och slakt omfattas däremot inte av detta, utan har fysisk kontroll varje år. I praktiken har nuvarande regler inneburit att de allra flesta KRAV-certifierade verksamheter har fysisk kontroll årligen.

KRAV bedömer att det är viktigt för certifieringens trovärdighet att en fullständig fysisk kontroll görs årligen. Det är också något som konsumenter förväntar sig av certifieringen och därmed skapar ett kommunicerbart mervärde på marknaden. Därför föreslår KRAV en ändring av nuvarande regel, och att alla KRAV-certifierade ska få minst en årlig fysisk kontroll. Detta innebär inte i praktiken en skärpning av hur nuvarande regeln tillämpas men ökar tydligheten framöver.

I regelförslagen om mindre, större och avstängningsgrundande avvikelse föreslår KRAV en harmonisering med EU-förordningen för ekologisk produktion och de begrepp som används där. Förslaget innebär att KRAV använder samma sätt, som EU-förordningen, för att kategorisera mindre, större och avstängningsgrundande avvikelser. KRAVs avstängningsgrundande avvikelse motsvarar EU-förordningens kritiska avvikelse.

KRAV föreslår att behålla namnet avstängningsgrundande avvikelse, eftersom det är ett tydligare begrepp än ”kritisk”.

Vi föreslår att inte ändra innehållet i reglerna i avsnitt A1.4, men vi föreslår att regeln om massbalans (som finns i nuvarande kapitel 18 Regler för certifieringsorgan) flyttas till de allmänna reglerna så den blir mer tillgänglig. Regeln har kompletterats för att beskriva vad som avses med full spårbarhet och uppdateras med vad du ska göra för att uppfylla EU-förordningen. Det innebär att regeln blir betydligt längre.

I nuvarande regel 3.3.6 finns ett förbud mot konstruerade nanomaterial på ytor som KRAV-certifierade produkter kommer i kontakt med. Detta förbud går längre än EU-förordningen för ekologisk produktion, där konstruerade nanomaterial endast begränsas i certifierade livsmedel.

Nuvarande regeln upplevs som svår och administrativt betungande av både kunder och revisorer, det är exempelvis svårt att identifiera vilka produkter som kan innehålla konstruerade nanomaterial. Vi vill med ändringen gör regeln mer träffsäker.

KRAVs förslag är följande:

• Ändra regeln om förbud mot konstruerade nanomaterial i förpackningar så den endast gäller förpackningar i direktkontakt med livsmedel.

• Flytta regeln till det nya regelområdet Y1 om Märkning och förpackning tillsammans med övriga regler om förpackningar.

• Ta bort förbudet mot konstruerade nanomaterial i övriga ytor (exempelvis skärbrädor) som är i kontakt med livsmedel. Eftersom regeln är svår att kontrollera, få sådana ytor finns på marknaden och risken för kontaminering av KRAV-certifierade livsmedel anses liten, då användningen är strikt reglerad i lagstiftningen.

När det gäller KRAV-certifierade produktionshjälpmedel:

Det nuvarande förbudet mot konstruerade nanomaterial vid tillverkning av produktionshjälpmedel föreslås förtydligas i kapitel 12 Produktionshjälpmedel, och formuleringen harmoniseras med de riktlinjer för bedömning av produktionshjälpmedel som är tillåtna för ekologisk produktion, och används för produkter på den svenska insatslistan. Detta innebär ingen skärpning jämfört med nuvarande regel.

Att KRAV-certifierade produkter ska vara fria från genetiskt modifierade organismer (GMO) är en grundläggande förutsättning. Därför är det viktigt att aktörer som hanterar KRAV-certifierade produkter säkerställer att ingen kontaminering med GMO sker.

KRAV är idag strängare än EU-förordningen när det gäller kravet på analys av GMO vid import och införsel av ekologiska produkter: samtliga partier av riskgrödor såsom soja och majs ska analyseras. Kravet vid import (inköp från länder utanför EU) liknar men är något tuffare än det som tidigare gällde vid import av ekologiska riskprodukter enligt EU-förordningen. En ny EU-förordning, som anger frekvensen för analys och definitionen av riskgrödor vid import av ekologiska produkter håller på att tas fram. Den nya förordningen syftar till att minska den administrativa bördan och kostnaderna, samtidigt som GMO-frihet och frånvaro av kemiska bekämpningsmedel verifieras.

När det gäller kravet på analys för ekologiska riskgrödor som odlas inom EU, finns det inget krav på analys i EU-förordningen. KRAV tillämpar i dagsläget samma analyskrav för införsel av ekologiska riskgrödor inom EU som vid import från tredjeland, vilket medför ökade kostnader. Vad vi känner till har inga spår av GMO hittats i analyserade partier av EU-odlade ekologiska grödor.

Vi föreslår därför att:

• KRAVs regler harmoniseras med EU-förordningen för ekologisk produktion när det gäller frekvens på analys för att verifiera GMO-frihet för ekologiska riskgrödor. Det kan innebära att inga analyser avseende GMO-frihet görs vissa år.

• Inga analyser krävs för ekologiska riskgrödor som odlas inom EU. Kravet på intyg och provtagning för konventionella produkter med hög risk kvarstår. KRAVs risklistor behålls, som ett stöd för kundernas riskbedömning.

Nuvarande regler gällande rengörings- och desinfektionsmedel (3.4.1-3) har upplevts som otydliga, särskilt vad gäller vilka ämnen som får användas för rengöring- och desinfektion samt omfattningen av kravet på användning av miljömärkta rengöringsmedel. Hänvisningen till Bra Kemråd har också bedömts som för tillåtande och ska i fortsättningen endast gälla produkter som är godkända för rengöring och desinfektion av spenar och mjölkningsanläggningar, för att följa EU-förordningen för ekologisk produktion. För övriga användningsområden, såsom djurstallar, gäller de ämnen som är tillåtna enligt EU-förordningen.

EU-kommissionen arbetar med att se över vilka medel som får användas för rengöring och desinfektion för olika typer av ekologisk produktion. De godkända ämnena kommer att listas i bilaga IV till förordning (EU) 2021/1165 som är för nuvarande tom). EU:s expertgrupp för ekologisk produktion (EGTOP) publicerade 11 april en rapport om EU:s regler för rengöring och desinfektion, med förslag på hur reglerna ska tillämpas. När EU-förordningen ändras behöver vi anpassa våra regler till det. KRAV-certifierade företag kan indelas i fyra grupper beroende på hur de påverkas:

1. Regelområdena som regleras av EU-förordningen för ekologisk produktion, och där förordningen idag har regler. De är växtodling, växthus, djurhållning, biodling, svampodling och vattenbruk.

Vi föreslår att:
• Regeln harmoniseras med EU-reglerna, och endast omfattar de områden som regleras av förordningen, med samma dokumentationskrav. Det nya regelförslaget innebär ingen skärpning utan endast ett förtydligande om vilka utrymmen, maskiner med mera som berörs.
• Vi förtydligar att endast produkter som listas av Bra Kemråd för rengöring och desinfektion av spenar och mjölkningsanläggningar är tillåtna.

2. Regelområden som kommer att regleras av EU-förordningen men där förordningen idag inte har regler. De är livsmedelsförädling, och fodertillverkning. Vi föreslår att regeln om miljömärkta rengöringsmedel behålls tills dess att Kommissionen har publicerat en lista med vad som är tillåtet.

3. Vissa regelområden som inte kommer att regleras av EU-förordningen. De är restaurang och storhushåll och fiske.
Vi föreslår att regeln om miljömärkta rengöringsmedel behålls. Kravet för dokumentation av användningen tas bort, rengöringsrutiner kan man i stället redogöra för muntligt.

4. Andra regelområden som inte kommer att regleras av EU-förordningen. De är slakt, produktionshjälpmedel och import och införsel.
Vi föreslår att kravet på miljömärkta rengörings- och desinfektionsmedel tas bort.

Med följande motivering:
• Hållbarhetsnytta: Regelns omfattning begränsas till de områdena där riskerna för hälso- och miljöpåverkan är störst.
• Kundnytta: Kravet på skriftlig dokumentation begränsas till det som regleras av EU för att minimera den administrativa bördan.

Nuvarande regler gällande skadedjurbekämpning (3.4.4 – 3.4.7) stämmer inte överens med gällande lagstiftning och behöver därför uppdateras. Det finns dessutom forskningsunderlag, bland annat från Naturvårdsverket, som lyfter allvarliga problem med användningen av antikoagulanter för att bekämpa gnagare. Det handlar bland annat om:
• risk för sekundärförgiftning, vilket hotar vilda djur som äter gnagare och biologisk mångfald,
• risk för resistensutveckling hos gnagarna, som kan leda till ökad användning och högre doser, samt
• etiska och djurskyddsmässiga problem, eftersom medlen orsakar en långsam och plågsam död för gnagaren.

Vi föreslår att:
1. Regeln ska finnas kvar och uppdateras i enlighet med gällande lagstiftning och harmoniseras med EU-förordningen samt de nationella riktlinjerna, så långt det är möjligt,
2. Information ges i regeln om antikoagulanternas miljöpåverkan vid bekämpning av gnagare, och att alternativa bekämpningsmetoder med lägre miljöpåverkan ska användas i första hand,
3. Kravet på att inga KRAV-certifierade produkter får finnas i lagerutrymme vid skadedjursbekämpning tas bort när endast förpackade produkter lagras.

Med följande motivering:
• Hållbarhetsnytta: ökad förståelse för problematiken med antikoagulanter, och användningen av medel med hög miljöpåverkan begränsas
• Kundnytta: KRAVs regler harmoniseras med EU förordningen och Nationella Riktlinjer.

KRAVs nuvarande regel kring systematiskt miljöarbete har upplevts otydlig i vad som ska göras för att uppfylla den. Regeln har också upplevts som administrativt betungande för mindre företag. KRAV ser fortsatt ett värde i att certifierade företag har ett systematiskt miljöarbete.

För lantbruksföretag har regeln inneburit att man årligen ska göra en egenkontroll mot miljöhusesynen. Miljöhusesynen förvaltas från 1 januari 2025 av Sigill kvalitetssystem. De har ambitionen att anpassa systemet framåt så att det blir ett bättre verktyg. Miljöhusesynen är en egenkontroll av bransch- och lagkrav för lantbrukare.
Ett alternativ till miljöhusesynen är att KRAV utvecklar ett eget verktyg för att det ska vara enklare att för KRAV-certifierade lantbrukare att visa att bransch-och lagkrav uppfylls. KRAV har valt att inte föreslå detta som en förändring då vi i dagsläget inte ser att det skulle vara kostnadseffektivt.

KRAV ser fortsatt följande fördelar med egenkontroll i miljöhusesyn:

• En indikator för aktörer i livsmedelskedjan att KRAV-lantbrukare håller sig uppdaterade på förändringar i riktlinjer och lagstiftning

• Mindre behov av svensk lagstiftning i KRAVs regler för att säkerställa vissa mervärden i jämförelse med andra certifieringar.

I denna remiss föreslår KRAV följande ändringar gällande miljöhusesyn:
Kravet att årligen gå igenom miljöhusesyn föreslås finnas kvar. Men skrivningen att det ska göras innan 30e juni tas bort för att skapa flexibilitet kopplat till olika revisionsdatum under året.

KRAVs nuvarande regel kring systematiskt miljöarbete har upplevts otydlig i vad som ska göras för att uppfylla den. Regeln har också upplevts som administrativt betungande för mindre företag. KRAV ser fortsatt ett värde i att certifierade företag har ett systematiskt miljöarbete och föreslår följande ändringar:

Alla företag förutom lantbruksföretag

• Regeln anger vad ett systematiskt miljöarbete minst ska innehålla. Då blir tillämpningen mer enhetlig och det blir en tydligare vägledning hur regeln ska uppfyllas.

• Mindre företag, som enligt definitionen för mikroföretag är de med en omsättning under 20 miljoner SEK, har möjlighet att muntligt redovisa sitt systematiska miljöarbete.

KRAVs nuvarande regel 3.7.6 om energikartläggning gäller produktionsplatser som har en förbrukning på 500 000 kWh per år (eller 0,5 GWh/år). Från 1 januari 2024 har omfattningen av Energikartläggningslagen som ställer krav på energikartläggning förändrats till 2,8 GWh per företag. Innan dess var tidigare gräns på 250 anställda och årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro och en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro.

Regeln om energikartläggning har ibland varit svårt att uppfylla på grund av brist på efterfrågad kompetens. En del företag har haft användning för sin energikartläggning, andra inte.

I vissa fall har regeln gjort att KRAV-certifierade produkter blivit dyrare. Framför allt när de är en liten del av ett företags produktion men kostnaden för energikartläggningen lagts enbart på den KRAV-certifierade produkten. För mindre företag har det även varit en barriär för att bli certifierad.

KRAV välkomnar att lagstiftningen har närmat sig KRAVs regler. Vi bedömer att reglerna får bättre effekt genom att företagen själva får hitta relevanta åtgärder för att minska sin energianvändning. Vi föreslår att det ska ingå i regeln om systematiskt miljöarbete. KRAVs regel kring energieffektivisering kommer att finnas kvar i regel A1.6.3.

Förslaget är att:
1. Nuvarande regel 3.7.6 om energikartläggning i tas bort.
2. För lantbruksföretag föreslår vi att regeln om energiplanering ändras. Se frågan kopplad till nya regel A1.9.3.
3. Växthusproducenter ska även i fortsättningen göra en årlig energikartläggning, på samma sätt som nu.

KRAV har utrett om regler med svensk lagstiftning ska tas bort eller inte. Vi ser att det finns ett mervärde att KRAV-certifierade lantbrukare får en årlig kontroll av att det inte finns miljöfarligt avfall som kan påverka omgivningen. Nuvarande regler om Avfall, återanvändning, återvinning och att hålla ordning runt om på gården har slagits ihop till en regel. Fokus i regeln är att avfallet ska hanteras rätt så det inte leder till att mark eller omgivningar kontamineras.

Den enda förändring av innehållet som vi föreslår, är att ta bort kravet på tillstånd för transport av farligt Avfall. Då ingår det inte längre i certifieringsorganens kontroll.

Vi föreslår att all el som köps in till KRAV-certifierade verksamheter även i fortsättningen ska vara 100% förnybar. Men att de företag som producerar mer förnybar el än de själva förbrukar i sin KRAV-certifierade verksamhet inte behöver köpa in förnybar el. Detta uppmuntrar till hållbara investeringar i egen förnybar elproduktion.

Regeln har förtydligats med information om vad som gäller när avtalet ska vara skriftligt samt vid lån av lokaler.

Denna regel motsvarar nuvarande regler 3.3.1–2 (Allmänt om ämnen och material) som omfattar alla samt regel 3.6.2 (Produkter och hanteringssätt som inte är tillåtna) som omfattar lantbruksföretag. De nuvarande reglerna saknar kontrollpunkter, vilket gör dem svåra att följa upp. Hållbarhetsnyttan av denna regel uppnås främst av lantbruksföretag.

Förslaget är att:

• Reglerna flyttas till A1.9 Allmänna lantbruksregler och endast gäller lantbruksföretag

• Tydliggöra hur regeln ska uppfyllas och kontrolleras.

För att minska den administrativa bördan, men ändå få en nytta av de åtgärder som identifieras genom en rådgivning, föreslår KRAV att reglerna kring energiplanering delvis tas bort och slås ihop med klimatreglerna där omfattning ändras, se tabell nedan.

Delar av nuvarande regel om energiplanering ingår i en klimatrådgivning. Beräkningen av energiåtgång görs även i en klimatrådgivning och åtgärder för att minska energiåtgång görs därmed i samband med rådgivningen. Den del i energiplaneringen som handlar om att räkna på nyckeltal tas bort, då den vid KRAVs utvärdering av regeln inte visat på tillräcklig effekt.