Kött och fågel

Vi äter mycket kött i Sverige. Från 1990 till 2018 ökade konsumtionen av såväl griskött, nötkött, fågelkött och lammkött, men fågelkött och kyckling stod för den allra största ökningen. Under denna tid ökade konsumtionen av matfågel med 275 procent.

Om man äter kött, bör det vara ekologiskt producerat. KRAV-märkt kött kommer från svenska ekologiska djur som har fötts upp med extra höga krav på djurvälfärd, och är det mest hållbara kött du kan välja, när du någon gång vill ha en köttbit.

I många länder ges djuren antibiotika och andra mediciner i fodret för att förebygga sjukdomar, och tillväxthormoner för att de ska växa snabbt. I USA doppas slaktad kyckling i klor, för att motverka salmonellasmitta. Sådant förekommer inte i Sverige. KRAV-märkt kyckling och andra djur hanteras med förebyggande metoder med gott resultat för att förhindra sjukdomssmitta. De flesta djur hos en KRAV-bonde har också mer utrymme, vilket gör att smitta inte sprids lika lätt.

På en KRAV-certifierad gård är djuren viktiga. KRAV-bonden använder inte importerad konstgödsel tillverkad med fossil energi. En stor del av fodret odlas på den egna gården och KRAV-bonden sprider djurens gödsel tillbaka till åkern vilket ger den näring. I sådan jord kan även vegetariska KRAV-ekologiska råvaror odlas.

Djurens gödsel kan tillsammans med slaktrester också användas som energirikt substrat i biogasanläggningar. Biogasen som framställs där kan ersätta fossila bränslen i traktorer, bilar och bussar, och rötresterna blir utmärkt gödsel till åkern.

 

Bra saker med KRAV-märkt kött och fågel

  • KRAV-märkta nötdjur (mjölk- och köttdjur) har ätit 100 procent KRAV-märkt foder, odlat utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel. Andra djurslag (även kyckling) äter huvudsakligen KRAV-märkt foder.
  • Alla djur får vara ute så mycket som möjligt, även när det inte är betesperiod, för att det är naturligt för dem och gör dem friska och starka.
  • Alla djurslag får vara ute och beta under sommaren. Det ger både foder och naturlig sysselsättning. KRAV-märkta mjölkkor betar mer än andra.
  • Forskning har visat att kor som slaktas direkt efter att de har gått på bete, ger ett nötkött med nyttigare fettsammansättning, mer omega 3-fettsyror
  • Bete kan öka köttets E-vitaminhalt
  • Djuren får medicin direkt om de blir sjuka och behöver det, men aldrig i förebyggande syfte.

 

Om köttkonsumtionen i Sverige

På 1940-talet när det var ransonering åt vi 44 kg kött/person och år. Därefter började köttkonsumtionen i Sverige öka. Från 1960 till 2016 ökade köttkonsumtionen i Sverige med 76 procent, från 50 kg per person och år 1960, till 88 kg/person och år 2016. Därefter har köttkonsumtionen minskat med cirka 2 kg/person och år. (Uppgifterna kommer från Jordbruksverket som även räknar in ben, senor och andra delar av djuren som vi inte äter. Det kött som hamnar på tallriken är ungefär hälften av den vikt som presenteras i Jordbruksverkets statistik.) 

 

Den kraftigaste ökningen av köttkonsumtionen kom efter 1995, när Sverige blev medlemmar i EU och därmed en del av den öppna europeiska marknaden. Svenskarna började då äta mycket importerat kött från EU, som var billigare än det svenskproducerade. 

Läs mer om KRAV-märkt kött