Det här kan KRAV-märkas

KRAV-märket hittar du på varor i din matbutik. Men det finns även i restauranger, skolmatsalar, ladugårdar, biodlingar, bagerier, slakterier, på fiskebåtar och på andra ställen där livsmedel produceras och hanteras.

Totalt kan 19 olika typer av verksamheter använda KRAV-märket. Varje verksamhet motsvarar ett av KRAVs regelområden. När KRAV startade 1985 handlade det endast om växtodling, och reglerna rymdes då på en A4-sida. Nu krävs en 300-sidig bok för att reglerna ska få plats.

KRAV-märket är i första hand tänkt för livsmedel, men även andra råvaror kan KRAV-märkas. Det är KRAV som bestämmer vilka produkter som kan KRAV-märkas och vilken typ av produktion eller hantering som kan bli KRAV-certifierad.

KRAV-certifiering innebär att ett företag kontrolleras och blir godkänt för att KRAV-märka produkter som följer KRAVs regler. Ett KRAV-certifierat företag kan också producera varor som inte är KRAV-märkta. Certifieringen sköts av certifieringsorgan, företag helt fristående från KRAV som kontrollerar att företagen följer KRAVs regler.

Dessa verksamheter kan KRAV-certifieras 2020

  • Växtodling
  • Växthus
  • Svampodling
  • Djurhållning
  • Biodling
  • Vattenbruk (odling av till exempel fisk, kräftdjur och alger)
  • Vildväxande produktion (bär, växter, svampar)
  • Livsmedelsförädling
  • Slakt
  • Fodertillverkning
  • Produktionshjälpmedel (jord, gödsel m m)
  • Enproduktcertifiering (för t ex restaurang som vill marknadsföra ett fåtal KRAV-certifierade produkter)
  • Butik (Upphör fr o m 2021. Vissa butiker övergår till regelområdet Livsmedelsförädling)
  • Restaurang och Storhushåll
  • Import och införsel
  • Fiske
  • Certifiering av marknadsförare
  • Frivillig ursprungsmärkning (komplettering med geografiskt ursprung)
  • Hygienregler vid odling och hantering av frukt och grönt

En del av KRAVs regler gäller alla verksamhetsområden, andra är anpassade till vilken produktion man har. När det gäller livsmedelsförädling, vattenbruk, fodertillverkning, produktionshjälpmedel samt import och införsel, måste företaget registrera varje produkt hos KRAV innan de får säljas.

Andra verksamheter måste iaktta karenstid en viss tid från det att de har anmält sig hos KRAV och fått avtal med ett certifieringsorgan, tills de får sälja sina produkter med KRAV-märke. Det gäller växtodling, eftersom de naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och det konstgödsel som har använts tidigare behöver brytas ner. Karenstid krävs även för djurhållare, som inte får använda KRAV-märket när de säljer djur eller produkter från djuren under karenstiden.

Inte bara svenska produkter

KRAV är en svensk hållbarhetsmärkning, men det är inte bara svensk produktion som kan KRAV-märkas. Reglerna för lantbruk får användas i hela Norden, reglerna för fisk kan tillämpas i Nordostatlanten och Östersjön, och i nordiska sötvatten. KRAVs övriga regler gäller inom hela EU och EES-området (Island, Liechtenstein och Norge).

Även importerade produkter och råvaror kan bli KRAV-märkta. Tanken med det är att man ska bidra till att öka konsumtionen och produktionen av KRAV-märkta varor inte bara i Sverige, utan också i andra länder. Det finns regler även för importerade produkter som ska KRAV-märkas. Men KRAV har inte samma detaljerade regler för importerade som för svenska produkter, utan har valt ut några särskilt viktiga regler som måste uppfyllas. Dessa regler kallas tilläggskrav, krav som KRAV ställer utöver EU-lagstiftningens minimikrav på ekologiska produkter. Tilläggskraven utgår från KRAVs mervärden när det gäller djurvälfärd, miljö och hälsa, bättre arbetsvillkor och klimatpåverkan.

Reglerna för fiske kan tillämpas i Nordostatlanten och Östersjön, och i nordiska sötvatten. Bilden visar KRAV-märkt fiske i Nordnorge.