Christer Sivervall sköter driften på en gård med 50 mjölkkor i Tegsnäset längs med Umeälvens strand. Hösten 2010 började omläggningen till KRAV.

– Det har varit ett lyft för hela gården. Eftersom fodret är så dyrt har jag minskat kraftfodergivan mycket, mer än reglerna kräver. Då utnyttjar korna ensilaget bättre. Men det bästa med att jag lade om var att jag var tvungen att börja rasta korna. 45 av dem är uppbundna och eftersom ladugården är byggd 2002 fick jag inte dispens från rastningskravet utan började rasta dem 1 januari 2011.

I Västerbotten är vintrarna kalla. Hur fungerar rastningen då?
– Kylan är inget problem. Jag stänger fläktarna och släpper hälften av korna åt gången. Det har fungerat bra i 35 minusgrader.

Hur går rastningen till?
– På vintern rastas en rad i taget på samma dag, två gånger per vecka, i en fålla på cirka 400 kvadratmeter. De får springa av sig under 20 minuter, sen tar jag in dem om jag inte ska göra något särskilt, då får de vara ute längre. I höstas rastades alla kor tillsammans på en vall under 3-4 timmar tre gånger per vecka.

Hur påverkar rastningen korna?
– De äter mer ensilage och är piggare, fräschare och mer lätthanterliga. Det märks att de vill ut och röra på sig. När jag tar i grindarna ställer sig alla kor upp och skriker. Jag tror att rastning har effekt även på kor i lösdrift. Jag släpper nu de lösgående kvigorna tillsammans med korna. De har blivit mer lätthanterliga och man ser brunsterna bättre.

Hur påverkar rastningen ditt eget arbete?
– Det som är bra för korna är bra för alla. Jag lägger ungefär två timmar i veckan på rastningen, men det har jag igen på att korna blir mer hanterbara.  De springer av sig överskottsenergin ute och då minskar problemen i lagården. Det är till exempel lugnare att flytta kor nu. Jag får också bättre dräktigheter eftersom jag upptäcker brunster bättre. När första gruppen är ute dricker jag kaffe och när andra gruppen är ute gör jag rent lite extra i lagården. Det ska jag ju ändå göra. Jag klarar rastningen själv utan problem och avbytaren också. Han var motståndare från början, men nu ser han glad ut när han gör det.

Hur fungerar rastningen i snö och halka?
– Snö är bara en fördel, för den ger renare klövar och mer motion eftersom korna måste pulsa. Här har vi snö största delen av vintern och jag ser till att spara snödrivor och fyller på snö kontinuerligt under våren. Det är svårast när det blir geggigt. Men enda gången när korna inte vill gå ut är när det är kallblåst och regn samtidigt.

Vad är ditt råd till den som ska börja rasta sina kor?
– Börja på hösten när korna är vana vid utevistelsen. Spara en snöhög för att fylla på i rastfållan kontinuerligt under våren.

• Kontakta Christer: 070-204 63 18