Djurvälfärd

Djurvälfärd är mycket viktigt för KRAV. Det är ett av de områden där KRAVs regler går längre än EU:s regler för ekologisk produktion. KRAVs regler omfattar också mer än svensk djurskyddslag kräver.

Utgångspunkten för KRAV-märkt djurhållning är respekten för djurens naturliga behov när det gäller beteende, foder och den miljö de vistas i. De ska ges möjlighet att leva så naturligt som möjligt. Därför får djur på en KRAV-certifierad gård vara ute och beta mycket. Det ger foder, naturlig sysselsättning och bidrar till starka och friska djur. Det gäller inte bara mjölk- och köttdjur utan även grisar och höns.

På en KRAV-certifierad gård har också alla djur fri tillgång till grovfoder som hö och ensilage. Fodret ska till största delen vara KRAV-märkt – odlat utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel – och till stor del vara odlat på gården. För att kunna ha KRAV-certifierad djurhållning, måste man därför också ha KRAV-certifierad växtodling.

Stallarna ska ha tillräckligt utrymme för djurens rörelsebehov, och alla stallar ska ha fönster som ger dagsljus i hela byggnaden. Under större delen av tiden ska djuren kunna vistas i grupp, för att få utlopp för sitt normala sociala beteende, men när moderdjur ska föda är det naturligt att de drar sig undan flocken. Därför har KRAV regler utöver EU:s förordning för att kor, tackor och suggor ska ha möjlighet till avskildhet i samband med förlossning och under första tiden därefter. Det är viktigt för att ungarna ska få dia sin mor och få råmjölk. Även värphöns ska ha möjlighet till avskildhet när de värper.

Bonden måste ha en strategisk plan för djurhälsa

Hos KRAV-bonden får djuren inte medicineras rutinmässigt (sådan medicinering leder till att bakterier blir resistenta mot mediciner). Djuren ska i stället behandlas så att de håller sig friska. KRAV-bonden ska också ha en strategisk plan för att förebygga god hälsa hos sina djur. Om djuren blir sjuka, ska de behandlas så snabbt som möjligt. Sedan de har medicinerats ska det gå en viss tid innan mjölk eller djur får levereras som KRAV-märkta. Denna karenstid är dubbelt så lång som för djur i konventionell produktion.

Vid ingrepp som kastrering och avhorning ska djuren få både bedövning och smärtlindring, och vid slakt finns särskilda regler för hur djuren ska hanteras. De ska slaktas i en miljö som är så lugn som möjligt och i KRAV-certifierade slakterier som är anpassade till djurens behov och beteende – gärna i gårdens närområde.

Även när det gäller importerade köttprodukter som ska KRAV-märkas, har KRAV regler för djurvälfärd som måste följas och intygas. Dessa djur ska ha haft möjlighet till ett så naturligt beteende som möjligt, till exempel kunnat föda avskilt, och deras ungar ska ha fått dia den första eller de första dagarna efter födseln. Alla djur ska ha haft tillgång till bete under vegetationsperioden.

Fakta om djurvälfärd

  • Endast 2 procent av alla svenska grisar får gå ut. På en KRAV-certifierad gård får alla grisar gå ut året om och på sommaren får de beta och böka i riktig jord.
  • Endast 1 procent av alla svenska kycklingar föds upp EU-ekologiskt. Alla KRAV-märkta kycklingar föds upp med extra höga krav på djurvälfärd.
  • Konventionella ungtjurar som föds upp till slakt, har ofta varit inomhus större delen av sina liv. På en KRAV-certifierad gård får ungtjurar gå på bete.
  • Konventionella djur får foder som har odlats med naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. På KRAV-certifierade gårdar får djuren foder som har odlats utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Man gödslar i stället med stallgödsel, och en stor del odlas på gården.

KRAV-märkta animaliska produkter