Konsumentmaktsdirektivet (Empowering Consumers-direktivet) ska stärka konsumenters möjligheter att göra hållbara val genom att ställa skärpta krav på hur miljö- och hållbarhetspåståenden får användas i marknadsföring.
Direktivet innebär att påståenden måste vara tydliga, specifika och kunna styrkas, och förbjuder vaga eller vilseledande formuleringar. Därför behöver allmänna miljöpåståenden kunna styrkas exempelvis av en tredjepartscertifiering som KRAV. Direktivet gäller företag som kommunicerar miljöpåståenden till konsument och träder i kraft den 27 september 2026.
Gynnar den som är tredjepartscertifierad
Tredjepartscertifieringar som KRAV är särskilt viktiga eftersom de bygger på oberoende granskning, öppna kriterier och regelbundna kontroller. Det minskar risken för vilseledande information och gör det lättare för konsumenter att lita på de miljö‑ och hållbarhetspåståenden som används i marknadsföringen.
Direktivet ger dessa certifieringar ett tydligt stöd genom att förbjuda egenpåhittade eller icke-transparenta hållbarhetsmärkningar och pekar i stället ut trovärdiga tredjepartsverifierade certifieringssystem som accepterade. På så sätt styr regelverket bort från greenwashing och skapar bättre förutsättningar för seriösa företag som med hjälp av märkningar som KRAV tillförlitligt visar vägen för konsumenter.
I dokumentet som kan laddas ner nedan beskriver KRAV hur miljöpåståenden och användning av KRAV-märket förhåller sig till direktivet och den kommande svenska lagstiftningen. Dokumentet är viktig information för KRAV-certifierade företag eftersom det ger konkret vägledning om hur man kan marknadsföra KRAV-certifierade produkter på ett korrekt, lagligt och trovärdigt sätt.
Kom ihåg att det alltid är företagen själva som bär ansvaret för de miljöpåståenden de kommunicerar.
