Kommande regler från 2021

Det kommer en rad nya regler i KRAVs regelbok för 2021. Det beror dels på nya EU-regler för ekologisk produktion och konsumtion som träder ikraft den 1 januari 2021, dels på att KRAV beslutat om nya regler.
Ladda ner kommande regler som PDF.

När det gäller nya EU-regler så finns det områden där det fortfarande saknas beslut från EU-kommissionen. KRAV kommer i regeltexten (i röd och med kursiv stil i PDF-filen) att ange de regelområden där vi väntar på beslut från EU-kommissionen.

De kommande reglerna beskrivs kort nedan.

Klimat

Från den 1 januari 2021 ska större lantbruk och växthusföretag som är anslutna till KRAV mäta och beräkna sin klimatpåverkan. Redan idag har KRAV många regler som bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser.

Med den nya regeln vill KRAV gå vidare i klimatarbetet för att se vilka åtgärder som ytterligare kan minska klimatbelastningen och visa vilken klimatpåverkan som kommer från KRAV-certifierade gårdar. Att minska jordbrukets klimatavtryck är centralt för en hållbar produktion och ett viktigt område att driva för utvecklingen av ekologiska och hållbara livsmedel samtidigt som det underlättar för konsumenter och aktörer i hela livsmedelskedjan att agera ansvarsfullt.

Växtodling

Den 1 januari 2021 träder nya regler för växtodling i kraft. Ändringarna är resultatet från KRAVs egen regelöversyn och den nya EU förordningen för ekologisk produktion.

Nya regler, KRAVs egen regelöversyn

Regel 4.1.5 Karenstid för julgranar, ny regel

Julgranar som är etablerade på konventionellt odlad mark kan inte bli KRAV-certifierade längre. Julgranarna måste odlas enligt KRAVs regler från plantering till skörd. Argumentet är att konsumenten förväntar sig att kemiska bekämpningsmedel inte har använts i odlingen av granen.

Regel 4.6.1 Baljväxter och vall eller gröngödsling i växtföljden (gäller inte växthus samt frukt- och bärodling), regeländring

KRAV har vägt samman synpunkter från lantbrukare och rådgivare med kunskapsläget om vallens betydelse i ekologisk produktion. Den nya regeln behåller ett krav på gröngödsling som huvudgröda eller vall i växtföljden. Växtföljdens längd får fortsatt vara maximalt 10 år för kontrollerbarhetens skull.

Odling av vall i en varierad växtföljd är av avgörande vikt för kolinlagring, förbättrad markstruktur, växtnäringsförsörjning, ogräsreglering, förebyggande växtskydd samt för den biologiska mångfalden. Allt detta är nödvändigt för en långsiktigt hållbar produktion. Kravet på 20 procent vall eller gröngödsling i växtföljden är därför kvar, och regeln skärps så att möjligheten att använda särskilda skäl försvinner. Gröngödsling som huvudgröda tillför mindre nytta än vall, men är kvar som tillåtet alternativ.

Lantbrukaren har dock möjlighet att odla 10–20 procent vall eller gröngödsling om 2 av 3 valbara alternativ är uppfyllda. De valbara alternativen är grödor eller odlingsåtgärder som tillför miljönytta i form av kolinlagring, markbördighet, minskat växtnäringsläckage, minskad erosion, eller ökad biologisk kvävefixering. De valbara alternativen förstärker en eller flera av de positiva effekterna. Alternativet höst- eller vinterbevuxen mark är nytt i förhållande till nuvarande regel och har tagits med därför att det är en viktig åtgärd för att minska växtnäringsläckaget. Beroende på vilka grödor och åtgärder lantbrukaren väljer för höst-eller vinterbevuxen mark finns också en potential för ökad kolinlagring. Samtidigt öppnar de valbara alternativen upp för nya odlingssystem med mellangrödor och bottengrödor.

Detta är en skillnad mot de särskilda skälen (för att gå ner till 10 procent gröngödsling/vall) som finns i nuvarande regel. Där några av de särskilda skälen inte tillför någon miljö- eller klimatnytta. Med detta förstärker den nya regeln klimat- och miljönyttan, samt ger en viss flexibilitet för lantbrukaren att själv utforma sin växtföljd och öppnar för nya sätt att odla, med odling av mellangrödor, bottengrödor och fånggrödor.

Regel 4.6.8 Maximal tillförsel av kväve, ny regel

Den totala tillförseln av kväve med alla gödselmedel begränsas nu till 170 kg kväve/ha. Begränsningen på maximalt 170 kg kväve/ha med stallgödsel finns med i nuvarande EU-förordning för ekologisk produktion. KRAV har tagit fram denna striktare regel som gäller alla gödselmedel för att det finns ett samband mellan överskott av kväve och förluster av kväve till miljön. Den maximala givan beräknas som ett genomsnitt för gårdens åkerareal, vilket innebär att det i praktiken är möjligt att gödsla mer på vissa grödor med stort växtnäringsbehov.

Regel 4.7.1 Krav på fosforbalans, regeländring

Fler av KRAVs anslutna omfattas nu av kravet på fosforbalans. Alla som tillför gödselmedel på mer än 5 ha åkermark och för in foder eller gödselmedel ska göra en växtnäringsbalans regelbundet, normalt vart tredje år. Nuvarande undantag från kravet på fosforbalans för den som har mindre än 50 ha lantbruksgrödor och mindre än 25 djurenheter tas bort. Huvudskälet är att fosforläckaget kan uppstå även på mindre gårdar. Växtnäringsbalansen kan göras enkelt och kostnadsfritt på Greppa Näringens webbsida, efter inloggning, och ger värdefull information för att förbättra växtnäringshushållningen och minska växtnäringsläckaget.

Nya EU-regler

4.1. Retroaktivt godkännande av omställningstid

Från 1 januari 2021 ändras reglerna för retroaktivt godkännande av omställningstid. Det krävs nu bland annat ett fysiskt kontrollbesök från ditt certifieringsorgan om din ansökan gäller mark som inte omfattas av åtaganden för miljöersättningar som enligt Jordbruksverket kan ligga till grund för retroaktivt godkännande.

4.8 och 4.9 Gödsel- och jordförbättringsmedel samt växtskyddsmedel

Godkända gödsel- och jordförbättringsmedel samt växtskyddsmedel har uppdaterats. KRAV har beslutat att inte tillåta användning av Xylit och Leonardit, samt Humus- och Fulvosyror som erhålls genom oorganiska salter eller lösningar utom ammoniumsalter som gödsel- och jordförbättringsmedel. Detta trots att de är tillåtna enligt EU-förordningen. Dessa medel utvinns vid brunkolsbrytning som i sin tur används i huvudsak som bränsle för produktion av elektricitet. Denna typ av framställning av elektricitet är inte i linje med KRAVs övergripande regler i kapitel 3. Andra nya tillåtna gödselmedel enligt den nya EU förordningen tas in i KRAVs regler.

4.11 Växthusodling

Från 1 januari 2021 ska växthusodling ske huvudsakligen i direkt kontakt med marken. Vissa odlingar i så kallat avgränsat substrat är dock fortsatt tillåtna under vissa förutsättningar genom undantag.

Ett nytt krav för odling av baljväxter, gröngödsling och växtmångfald i växthus (regel 4.6.3). Riktlinjerna för hur detta ska tillämpas ska publiceras i samband med Nationella Riktlinjer.

4.10 Utsäde

Från 1 januari 2021 införs en ny klass av utsäde för omställningsutsäde som produceras på omställningsmark om det har gått minst 12 månader från det att omställningen påbörjades till skörd (regel 4.1.9 samt 4.10.1 och 4.10.5). Användningen av omställningsutsäde begränsas (regel 4.10.5).

Förutsättningarna och villkoren för användning av konventionellt, icke kemiskt behandlat utsäde och växtförökningsmaterial när ekologiskt material inte är tillgängligt ska publiceras av Jordbruksverket när de har beslutats.

Användning av så kallat ekologiskt heterogent material är tillåten. (regel 4.10.2)

Djurhållning

Den 1 januari 2021 träder nya djurregler i kraft. Ändringarna i denna del är helt och hållet en anpassning till den nya EU förordningen för ekologisk produktion. Nedan finns ett utdrag av nya regler.

Inköp av konventionella djur och val av raser

Den nya EU-reglerna anger att du ska stämma av tillgången av ekologiska djur med Jordbruksverket innan konventionella djur införs till din besättning. Konventionella djur ska hållas åtskilja eller vara tydligt identifierbara under hela karenstiden. Användning av konventionella djur i ekologisk produktion kommer på sikt att fasas ut. När det gäller val av raser och linjer så ska dessa i första hand vara anpassade för ekologisk djurhållning.

Karensfoder

Inköp av karensfoder får som mest utgöra 25 procent av det årliga foderintaget.

Nötkreatur, får och getter

Kravet på hur mycket av fodret som skall komma från din egen mark höjs från 50 till 60 procent. Djur ska ha fri tillgång till grovfoder av god kvalitet. Bete, hö eller ensilage ska ingå i djurens foderstat.

Grisar

Det kommer nya regler för mått i stallar för grisar. Du får ge smågrisar som väger upp till 35 kg maximalt 5 procent konventionellt proteinfoder av jordbruksursprung fram till den 31 december 2025.

Fjäderfä

Omfattande förändringar när det gäller fjäderfä. Samtidigt finns en rad övergångsbestämmelser (långa men tidsbestämda undantag) för befintlig fjäderfäproduktion. Dessutom är det många frågor som är kopplade till svenska tillämpningar och tolkningar som ännu inte är utredda och på plats. Allt detta gör regelskrivningen (även produktionsförutsättningarna) väldigt osäker i nuläget. Vi återkommer när vi har fått beslut och besked från myndigheterna i denna del.

Slakt

KRAV har tagit fram nya slaktregler som syftar till att skapa användarvänliga regler med hög djurvälfärd och som är kontrollerbara. Nedan är sammanfattande utdrag av de nya reglerna, som träder ikraft den 1 januari 2021.

Övernattning på slakteri och tidpunkt för slakt

KRAV-certifierade djur ska i normalfallet slaktas samma dag som de anländer till slakteriet. Av logistik- och djurvälfärdsskäl är det dock inte alltid fullt möjligt, därför får slakterier övernatta maximalt 30 procent av de KRAV-certifierade idisslarna under vissa förutsättningar. När övernattning är aktuell ska djuren vara i en etablerad djurgrupp och hållas i gruppen under uppstallningen utan att blandas med andra djur. Vid övernattning ska slakteriet vid kontroll kunna redovisa hur många procent av de KRAV-certifierade idisslarna som har övernattat under föregående år.

Enskild övernattning i gruppbox eller endjursbox

Djur ska i första hand övernatta tillsammans med sin etablerade grupp i gruppbox. Endast djur som av djurvälfärdsmässiga skäl behöver separeras från sin grupp får övernatta ensamt, under förutsättning att de har artfränder inom synhåll. I första hand ska djuren då övernatta enskilt i en gruppbox och som sista alternativ övernatta i endjursbox.

Djur som levereras av djurägaren

KRAV-certifierade djur som levereras av djurägaren eller djurens skötare och inte tillhör följande kategorier:

  • Höglakterande idisslare.
  • Ej avvanda djur i mjölkperioden.
  • Moderdjur eller avkomma som avskilts för mindre än två dygn sedan.
  • Djur som inte är vana vid stallning och/eller hantering.

får övernatta på slakteriet under förutsättning att:

  • Djuren levereras så sent som möjligt kvällen före slakt, efter klockan 18.
  • Djurägaren ser till att slakteriet säkerställer att djuren har riklig tillgång till foder, vatten och strö.

Kontrollintervall

För KRAV-certifierade företag som uppfyller vissa villkor kan det få gå upp till två år mellan varje kontroll. Det gäller dock inte verksamheter med djurhållning.

Under de två första åren som KRAV-certifierad djurhållare krävs två kontrollbesök av oberoende kontrollorgan varje år. Från och med tredje året ska kontroll ske minst en gång per år.

Ladda ner kommande regler 2021 som pdf