För ungefär 50 år sedan kunde svenskt jordbruk försörja sex miljoner människor med mat och en miljon draghästar med foder med hjälp av nästan enbart solenergi. Sedan dess har produktionen ökat. Idag försörjer svenskt jordbruk närmare nio miljoner människor på en betydligt mindre åkerareal.
Den höjda avkastningen har blivit möjlig med hjälp av diesel till traktorer, konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och importerat djurfoder. Men detta produktionssystem som baseras på ändliga källor av energi är inte uthålligt.
Dagens livsmedelsproduktion baseras på olja
Livsmedelsproduktionen förbrukar ändliga lager av fossil energi som olja och kol samt uran i en takt som kommer att begränsa kommande generationers valmöjligheter. Den rikliga och relativt billiga tillgången på olja gjorde att användningen av växtnäring och naturfrämmande ämnen (t ex kemiska bekämpningsmedel) ökade drastiskt under senare delen av 1900-talet. Även avfallet från dessa ämnen ökade på liknande sätt.
Flera av våra allvarligaste miljöproblem är också direkt kopplade till energianvändningen i livsmedelsproduktionen. Utsläppen av koldioxid som bidrar till växthuseffekten är ett problem, försurning och övergödning andra.
Kan ekologiskt lantbruk minska energianvändningen?
Även den ekologiska produktionen bygger på fossil energi, men det är ett långsiktigt mål för den ekologiska produktionen att kraftigt minska användningen. Den ekologiske lantbrukaren tar flera viktiga steg i den riktningen. Det som framför allt gör skillnad är att utesluta konstgödsel som är mycket energikrävande att framställa och att minska beroendet av importerat foder som kräver långa transporter.
Skörden är ofta lägre i det ekologiska lantbruket jämfört med det lantbruk som använder konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det gör att det behövs större ytor för att producera samma mängd mat. Därmed går det också åt mer drivmedel till traktorn. Likaså kan det ibland bli fler körningar för att få bukt med ogräsen med hjälp av redskap.
Å andra sidan har det konventionella jordbruket större behov av olja för framställning, förpackning och transport av konstgödsel, bekämpningsmedel och importerat foder. "Skuggarealen", det vill säga den yta som används för att odla sojabönor och oljeväxter till våra svenska kor och grisar, är dessutom ungefär 250 000 hektar, en halv miljon fotbollsplaner.
Allt detta har vägts samman i ett par vetenskapliga undersökningar och då har det visat sig att den ekologiska gården totalt sett behöver en mindre mängd energi för att producera samma mängd mat.
Räcker arealen om allt jordbruk skulle bli ekologiskt?
Ur ett EU-perspektiv finns det bra förutsättningar för att utveckla ett effektivt ekologiskt lantbruk eftersom EU såväl som Sverige producerar ett överskott av spannmål som kostar mycket pengar att exportera. Även kött exporteras med exportbidrag.
Hur ser framtiden ut?
En spännande utmaning som flera ekologiska lantbrukare experimenterar med är att utveckla energibesparande metoder för både körning på åkern, torkning och uppvärmning. Och kanske det ekologiska lantbruket så småningom kommer att kunna producera energi till "dragarna" likt jordbruket på 50-talet, men på ett nytt sätt och med modern teknik. Biobränslen, vindkraft och solenergi används redan på en del gårdar om än i liten skala än så länge. Alternativa energikällor är ett viktigt område att arbeta med.