Så blir hönan KRAV-certifierad

I Sverige går konventionella höns antingen fritt inomhus eller hålls i inredda burar där det finns värprede, sittpinnar och sandbad. 2011 utgjorde burhönsen 35 procent av Sveriges ca 6,5 miljoner värphöns.

 Så här blir den svenska hönan KRAV-certifierad

  • Hon får gå fritt inomhus och det får finnas högst 6 höns per kvadratmeter
  • Hon får KRAV-MÄRKT foder. Det odlas utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.
  • Hon får vara ute och äta gräs.
  • Hon har skydd att gömma sig under när hon är ute.
  • Hon får krafsa och picka mask
  • Hon får ROTFRUKTER eller hö att picka i som tidsfördriv.
  • SJÄLVFÖRSÖRJNINGSGRADEN PÅ FODER SKA VARA MINST 50 PROCENT
  • HON FÅR BADA I SAND FÖR ATT HÅLLA FJÄDERDRÄKTEN FIN.
  • BONDEN SKA ARBETA PLANERAT FÖR ATT DJUREN SKA HA EN GOD HÄLSA. Rutinmässigt förebyggande behandling får inte förekomma.
  • Produktionen kontrolleras varje år.

Hur skiljer sig KRAV-märkt från ekologiskt?

Vad som får kallas ekologiskt är lagstadgat genom regler som EU har bestämt. KRAV-märkt äggproduktion är ekologisk men också något mer där framför allt djurens välfärd står i centrum. Exempel på dessa mervärden ser du markeradeKURSIVT i punkterna ovan.

Att den KRAV-certifierade hönan ska äta KRAV-märkt foder gör också skillnad. KRAVs regler för produktion av foder på gården är strängare än EUs regler för ekologisk produktion. Det gäller till exempel för hur läckage av växtnäring till sjöar och vattendrag ska minimeras.

Det förstärkta friskvårdsarbetet är förstås bra för djuren, men också för klimatet eftersom friska djur producerar mer per insatt energi och utsläppta växthusgaser.

Självförsörjningsgraden på foder är 50 procent medan EUs regler endast kräver 20 procent.

KRAV-märkta hönor

Senast uppdaterad: 2017-05-29