Välj valfritt filter och klicka på applicera för att se resultaten.

5.2 Nötkreatur

I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade nötkreatur, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler för alla djurslag). Avsnittet innehåller:

  • 5.2.1 Karenstider vid inträde och inköp
  • 5.2.2 Inköp av djur
  • 5.2.3 Utevistelse och bete
  • 5.2.4 Stallförhållanden
  • 5.2.5 Självförsörjning och foder
  • 5.2.6 Utfodring av kalvar
  • 5.2.7 Förebyggande hälsoarbete för mjölkkor
  • 5.2.8 Operativa ingrepp

Ladda ner PDF   Ladda ner avsnitt 5.2 Nötkreatur »

5.2.1 Karenstider vid inträde och inköp

5.2.1.1 Karenstider vid inträde

Karenstiderna för nötkreatur är (EU):

  • 6 månader för produktion av mjölk
  • 12 månader för produktion av kött och hudar, dock minst tre fjärdedelar av djurets livstid

Du får sälja kalvar som föds under karenstiden som KRAV-certifierade när 12 månader gått från karensstarten.

Som alternativ kan du välja 24 månaders karenstid för mjölk, kött och hudar när mark och djur samtidigt läggs om till KRAV-certifierad produktion. Du ska då utfodra djuren huvudsakligen (till mer än 50 procent) med eget foder från den mark som ingår i omställningen. Du behöver då inte ta hänsyn till reglerna för användning av eget karensfoder. (EU)

Exempel: Ett ungdjur som är ett år när du ansluter dig till certifieringen får du sälja som KRAV-certifierat tidigast vid 4 års ålder eftersom det först då varit i certifiering under tre fjärdedelar av sin livstid. Om du inte redan har växtodlingen omställd är det därför en fördel att välja 24 månaders samtidig omställning. Efter 24 månader får samtliga djur som påbörjat karens vid karensstarten säljas som KRAV-certifierade, oavsett ålder.

Större avvikelse

Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-certifierade innan karenstiden är över.

5.2.1.2 Karenstid för inköpta konventionella nötkreatur

Om du redan har en KRAV-certifierad nötkreatursbesättning och köper in konventionella nötkreatur för rekrytering eller avel ska de inköpta djuren genomgå en karenstid innan du får sälja produkterna från dem som KRAV-certifierade. Kalvar till dessa inköpta djur har ingen karenstid.

Karenstiderna är (EU):

  • 6 månader för produktion av mjölk.
  • 12 månader för produktion av kött och hudar, dock minst tre fjärdedelar av djurets livstid

Om du har en nötkreatursbesättning i karens och köper in konventionella nötkreatur för rekrytering eller avel ska de inköpta djuren också genomgå samma karenstid innan du får sälja produkterna från dem som KRAV-certifierade. Kalvar från dessa inköpta djur får säljas som KRAV-certifierade när karenstiden för den ursprungliga besättningen är över. (EU)

Större avvikelse

Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-certifierade innan karenstiden är över.

5.2.2 Inköp av djur

5.2.2.1 Inköp av KRAV-certifierade kalvar för uppfödning till slakt

Du får köpa in kalvar för uppfödning till slakt från maximalt tre olika besättningar inom en tolvmånadersperiod. Om du vill köpa in kalvar eller ungdjur från fler än tre besättningar inom en tolvmånadersperiod ska din produktion vara ansluten till ett hälsoprogram. (K)

Om köparen har amkor eller tillgång till KRAV-certifierad mjölk för utfodring på annat sätt får kalvar flyttas tidigare än vid avvänjning, om det sker på ett sådant sätt att kalvarnas hälsa och utveckling inte påverkas negativt av den tidiga flytten. (K)

5.2.2.2 Inköp av enstaka konventionella nötkreatur

Du får bara köpa in enstaka konventionella djur i avelssyfte. För rekrytering får du dessutom köpa in maximalt 10 procent konventionella kvigor per år, räknat på det antal kor och dräktiga kvigor som du kommer att ha efter rekryteringen. Om det finns färre än 10 moderdjur i besättningen får du köpa in högst ett konventionellt djur per år. (EU)

5.2.3 Utevistelse och bete

5.2.3.1 Tid på betet för nötkreatur (ej mjölkkor)

Du ska ordna så att nötkreatur över 6 månaders ålder är ute på betesmark större delen av dygnet under betesperioden. (K)

Med större delen menas mer än 12 timmar per dygn.

Större avvikelse

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.2.3.2 Betesintag under betesperioden

Alla nötkreatur över 6 månaders ålder, utom mjölkkor och ungtjurar, ska under betesperioden ha ett bete som ger dem minst 50 procent av det dagliga intaget av foder räknat som torrsubstans (ts). (K)

Om det blir torka och djuren får brist på bete så ska du dokumentera det. (K)

Större avvikelse

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.2.3.3 Bete för mjölkkor

Du ska aktivt arbeta för att dina mjölkkor ska vistas ute på betesmark under större delen av dygnet under betesperioden. Det dagliga betesintaget ska vara minst 6 kg ts. (K)

Med större delen menas mer än 12 timmar per dygn.

Större avvikelse

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

Hjälpmedel finns på KRAVs webb

www.krav.se finns Betesguiden – ett hjälpmedel för tillämpning av KRAVs betesregler för mjölkkor.

5.2.3.4 Betesintag för ungtjurar

Det dagliga betesintaget för ungtjurar ska under betesperioden vara minst 50 procent av grovfoderintaget. (K)

5.2.3.5 Utevistelse för kalvar

Du ska ordna utevistelse för kalvar senast från 4 månaders ålder under betesperioden. Kalvarna ska vid utevistelsen ha tillgång till hydda eller annat skydd, till exempel träd. Utevistelsen får vara i rastgård och ska ske åtminstone under en del av dagen. (K)

Kalvar som blir 4 månader gamla i augusti får hållas inne resten av betes- och utevistelseperioden. (K)

5.2.3.6 Utevistelse för avelstjurar

Du får hålla tjurar för avel i obevuxna rastgårdar under både betes- och utevistelseperioden. (EU)

5.2.3.7 Utevistelse för nötkreatur utöver betesperioden

Du ska ordna så att djuren är ute under åtminstone en del av dagen under utevistelseperioden. Utevistelseperioden är tiden före och efter betesperioden och den ska sammantaget vara minst 2 månader, men om möjligt längre. Resten av året, under stallperioden, får nötkreatur hållas inomhus. (EU/K)

Större avvikelse

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.2.3.8 Tillfällig innevistelse för nötkreatur

Du får i vissa fall hålla djur, som annars har krav på daglig utevistelse, inne. Du får under betes- och utevistelseperioden tillfälligt hålla nötkreatur inne högst 2 veckor vid betäckning, inseminering, sinläggning, för att föda eller före slakt. Du får också tillfälligt hålla djuren inne vid sjukdom, knottangrepp, otjänligt väder eller vid stor risk för rovdjursangrepp. Du ska ge djuren tillgång till utevistelse under karenstiden efter läkemedelsbehandling. (EU)

5.2.3.9 Ungtjurar anmälda till slakt

Du får hålla ungtjurar inne om de är anmälda till slakt och ska slaktas före (K):

  • 15 juni i Götaland
  • 1 juli i Svealand och Norrland
Större avvikelse

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.2.4 Stallförhållanden

5.2.4.1 Mått i stallar för nötkreatur

Det utrymme inomhus och utomhus som alltid ska vara tillgängligt för djuren finns specificerat i tabellen nedan. För liggbås och andra detaljer som inte anges i KRAVs regler gäller minimimått enligt svenska djurskyddsbestämmelser.

Utrymmeskraven är miniminivåer. Funktionskraven kan göra att större ytor behövs i ditt stall.

Tabell 1 Utrymmeskrav för nötkreatur
Kategori av djur A. Minsta utrymme inomhus (m2 per djur ) B. Minsta utrymme utomhus/ rastgård * (m2 per djur)
Kalv, ungdjur och diko:    
Levande vikt (Kg);    
< 60 1,5 (SL) 1,1 (EU)
< 90 1,7 (SL) 1,1(EU)
< 150 2,2 (SL) 1,9 (EU)
< 200 2,5 (EU) 1,9 (EU)
< 250 2,9 (SL) 2,2 (EU)
≤ 350 4,0 (EU) 3,0 (EU)
> 350 1 m2/100 kg
(dock minst 5,0)  (EU)
0,75 m2/100 kg
(dock minst 3,7)  (EU)
Mjölk-/ amko
på ströbädd
8,5 (SL) 4,5 (EU)
Mjölk-/ amko
övrigt lösdrift
6,0 (EU) 4,5 (EU)
Simko 6,0 (EU) 4,5 (EU)
Avelstjur 10,0 (U) 30,0 (U)
Uppbundna vuxna nöt Djurskyddsbestämmelser 4,5 (EU)

Måtten i tabellen bygger på såväl svensk djurskyddslagstiftning som EU-förordningens krav.

5.2.4.2 Inomhusyta

Du kan räkna in tillgängligt utrymme utanför stallet i det totala utrymmet inomhus (tabell 1, kolumn A) under stallperioden, om djuren har ständig tillgång till detta utrymme. Utrymmet inomhus ska dock minst motsvara minimimåtten för liggyta enligt svensk djurskyddslag.

5.2.4.3 Utomhusyta (Rastgård)

Under utevistelseperioden, då djuren ska vistas ute åtminstone en del av dagen, ska utomhusytan uppfylla minimimåtten i tabell 1, kolumn B, om du inte släpper ut djuren på betesmark.

Rastgården får vara täckt med tak upp till 75 procent av ytan (EU).

5.2.4.4 Nötkreatur i ligghall

För nötkreatur som hålls i ligghall med ständig tillgång till utevistelse, får ytan under tak motsvara minimimåtten för liggyta enligt svensk djurskyddslag. Den totala tillgängliga ytan inom- och utomhus ska dock vara (EU):

  • minst enligt måtten i tabell 1 kolumn A under stallperioden
  • minst enligt måtten i tabell 1 kolumn A+B under utevistelseperioden.

5.2.4.5 Tillgång till liggplatser

I stall med liggbås ska det finnas minst ett liggbås per djur. (SL)

5.2.4.6 Lösdrift vid nybygge

Du ska bygga för lösdrift när du bygger nytt eller gör en omfattande om- eller tillbyggnad av stallar till nötkreatur. (SL)

5.2.4.7 Möjlighet att kalva avskilt

Du ska se till att dina kor kan kalva avskilt från andra djur. Kalvning inomhus ska ske i en kalvningsbox, som kan vara permanent eller tillfällig. Du ska planera så att du har tillgång till tillräckligt många kalvningsboxar i förhållande till hur kalvningarna fördelar sig över året. (K)

Om kalvning sker på djupströbädd inomhus får den endast ske i flocken om du bevakar djuren, så att du vid behov kan avskilja ko och kalv från den övriga flocken i samband med födseln. (K)

Du får endast i undantagsfall binda upp kon när hon ska kalva. Platsbrist är inte skäl nog för att binda upp kon vid kalvning. (K)

Avskildhet i samband med födsel är viktigt bland annat för att kalven ska få råmjölk från sin mor. På bete finns gott om plats och korna kan själva söka sig undan flocken.

5.2.4.8 Kalvar i grupp

Du ska hålla kalvar i grupp. Du får hålla en kalv i ensambox i maximalt en vecka (EU). Om du, i undantagsfall, måste hålla kalven ensam i en box längre tid ska boxen vara minst lika stor som två ensamboxar (K).

Det är viktigare att kalvarna i en grupp är i ungefär samma ålder, så att utfodringen fungerar väl, än att de är många i en grupp. Därför räcker det med två kalvar i en grupp om du då får bättre åldersfördelning.

5.2.4.9 Undantag för bundna nötkreatur i små jordbruksföretag

Hondjur av nöt som är över 20 månader och hålls på små jordbruksföretag får vara uppbundna under stallperioden, förutsatt att de rastas utomhus minst 2 gånger per vecka. Som små jordbruksföretag räknas besättningar som har 45 uppbundna nötkreatur eller färre (räknat som antal användbara båsplatser), oavsett total besättningsstorlek. Undantaget gäller tills vidare. (EU)

Vid åldern 9-20 månader får nötkreatur i små besättningar vara uppbundna under sammanlagt en månad för att vänjas vid att vara uppbundna. (K)

Du ska kunna visa rutinerna för rastningen.

Detaljregler för tillämpning av rastning hittar du i ”Nationella riktlinjer för ekologisk produktion” på www.lrf.se.

Större avvikelse

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.2.5 Självförsörjning och foder

5.2.5.1 Självförsörjningsgrad för nötkreatur

Till en viss grad ska du producera fodret på din egen gård, eller i samverkan med en annan gård. Självförsörjningsgraden för nötkreatur ska vara:

  • minst 60 procent för mjölkkor och rekryteringsdjur (EU)
  • minst 75 procent för övriga nötkreatur (K).

Nötbesättningar i områden med begränsad tillgång till eget foder och begränsad möjlighet att samarbeta om foder och gödsel med en annan KRAV- certifierad gård, till exempel på öar, kan undantas från självförsörjningskravet på 75 procent. Detta kan då sänkas till en lägre nivå, dock lägst 60 procent. (K)

Ditt certifieringsorgan bedömer vad som är en rimlig nivå för din gård.

Större avvikelse

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.2.5.2 Andel kraftfoder i foderstaten för nötkreatur

Du får utfodra enligt följande:

  • Högst 30 procent kraftfoder till slaktdjur och ungdjur. (K)
  • Högst 40 procent kraftfoder till kor. Du får höja andelen till högst 50 procent under 3 månader tidigt i laktationen. (EU)
  • Högst 40 procent kraftfoder till kalvar vid övergång från mjölkutfodring till normal grovfoderstat. Perioden får vara upp till sex månaders ålder. (K)

Du ska beräkna andelen kraftfoder i foderstaten på det dagliga intaget av foder som torrsubstans.

Större avvikelse

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.2.5.3 Fri tillgång till grovfoder

Du ska ge dina djur fri tillgång till grovfoder av god kvalitet (EU). Bete, hö eller ensilage ska ingå i djurens foderstat. Du får tillfälligt utfodra med enbart halm, till exempel vid sinläggning av kor. (K)

Större avvikelse

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.2.5.4 Ureahalt och foderstat för mjölkkor

Du ska följa ureahalten i mjölken och korrigera utfodringen av dina mjölkkor vid halter över 5,5 eller under 2,5 mMol per liter mjölk. För korrigering ska du följa värdena för de tre senaste månaderna. Om värdet avviker vid enstaka tillfällen eller vid hög beteskonsumtion betraktas det som normal variation. Du ska använda analysvärdena från din mjölktank. Om dina korrigeringar inte ger resultat ska du kontakta rådgivare. (K)

5.2.5.5 Klimat och miljönytta i utnyttjandet av grovfoder

För andra djur än mjölkkor ska du uppfylla minst ett av följande alternativ (K):

  • Du ska huvudsakligen hålla dina djur på betesmark under betesperioden. För slaktdjur innebär det minst en betesperiod. Som betesmark räknas mark med kod 52 (enligt Jordbruksverket) och liknande marker. Även permanenta betesvallar på åkermark, där vallen inte brutits på de senaste 10 åren, räknas som betesmark.
  • Du ska ha en god utfodringsstrategi för att minimera risken för över- eller underutfodring. Du ska kunna beskriva hur utfodringsstrategin ser ut. Den kan till exempel bestå i att du analyserar ditt skördade grovfoder eller gör annan bedömning av näringsinnehållet i olika skördepartier och utfodrar olika djurgrupper därefter.
  • Du ska följa upp att dina slakt- och rekryteringsdjur har en bra tillväxt genom vägning eller annan bedömning av tillväxten. Du ska kunna visa på en bra tillväxt hos dina slaktdjur genom till exempel normala slaktvikter på slaktavräkningarna. Om du får återkommande problem med exempelvis slaktvikter eller oplanerad hög inkalvningsålder ska du göra en dokumenterad uppföljning av tillväxt och utfodringsstrategi tills problemen har avhjälpts.

Du kan använda olika alternativ för att uppfylla regeln för olika djurgrupper.

5.2.6 Utfodring av kalvar

5.2.6.1 Digivning

Du ska se till att dina kalvar diar under minst ett dygn, alltså minst 24 timmar efter födseln, men de får gärna dia under längre tid än så. Vid behov får du stödutfodra råmjölk med nappflaska. Sondmatning av kalvar är inte tillåten, utom som en enstaka nödåtgärd som behandlingsmetod vid sjukdom för att säkerställa att svaga kalvar som inte kan suga själva får i sig näring. (K)

Du får göra undantag från kravet om digivning om din besättning går igenom en period med sanering av en sjukdom då diande inte kan tillåtas. Du ska då informera ditt certifieringsorgan i förväg.

Större avvikelse

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.2.6.2 Mjölkutfodring under mjölkperioden

Efter digivningsperioden ska du huvudsakligen föda upp kalvar på det egna djurslagets KRAV-certifierade mjölk till dess att de är 12 veckor gamla. (EU)

Om kalven inte har möjlighet att dia ska den kunna suga mjölk i en naturlig ställning genom en konstgjord spene, som inte ska vara placerad för högt.
För att tillfredsställa djurets sugbehov ska du låta mjölkbaren, napphinken eller motsvarande finnas tillgänglig en tid efter att djuren har druckit upp mjölken. (K)

Du får tidigast påbörja avvänjningen när en vecka av mjölkutfodringsperioden återstår.

Med ”huvudsakligen” menas att kalven ska få rikligt med mjölk under större delen av mjölkperioden. I takt med att kalven växer kan en nedtrappning ske där mjölkgivans andel i foderstaten minskar. Det är dock bara under sista veckans avvänjning  som mjölkgivan får utgöra mindre än hälften av det dagliga energibehovet.

5.2.6.3 Kraft-och grovfoderutfodring under mjölkperioden

Du ska se till att kalvar som föds upp med mjölkutfodring får lämpligt grovfoder i fri tillgång, samt kraftfoder under mjölkperioden. Du får anpassa kalvar till annan utfodring en vecka före försäljning till konventionell uppfödning. (K)

Reglerna för andelen kraftfoder, 5.2.5.2, tillämpas efter mjölkperiodens slut.

5.2.6.4 Utfodring med mjölk från kor i karens

Du får utfodra kalvarna med mjölk från konventionellt inköpta kvigor som kalvat in när det har gått 2 månader från kvigornas karensstart. (K)

5.2.6.5 Utfodring med mjölk från läkemedelsbehandlade kor

Under den karenstid som fastställts av Läkemedelsverket får du endast ge mjölken från en ko som blir läkemedelsbehandlad till dess egen kalv. Därefter får du ge mjölken också till andra kalvar. (K)

Detta gäller också mjölk från kor som behandlats upprepade gånger och som ska gå igenom en extra karenstid enligt regel 5.1.11.14. (K)

5.2.6.6 Utfodring med annan mjölk och mjölkersättning

Du får endast använda konventionell mjölk eller mjölkersättningsmedel som en enstaka nödåtgärd. Om utfodringen med mjölkersättning eller konventionell mjölk sker under högst en vecka får kalven ändå fortsätta att vara KRAV-certifierad. (K)

  • Kalvar som föds upp för slakt får inte bli KRAV-certifierade.
  • Kalvar som behålls i besättningen för rekrytering får bli KRAV-certifierade efter en karenstid på 12 månader. (K)

Du får hetta upp mjölk för att bekämpa sjukdomar om en veterinär har rekommenderat det. (K)

5.2.6.7 Syrning av mjölk

För att syra mjölk får du använda syrad mjölk, till exempel filmjölk, bakteriekulturer och syrningsmedel av vegetabiliskt ursprung. (EU/K)

5.2.7 Förebyggande hälsoarbete för mjölkkor

”Fråga Kon” eller motsvarande djurvälfärdsbedömning fungerar som ett hjälpmedel för att identifiera områden där åtgärder behövs för att förbättra djurvälfärden.

Läs mer om ”Fråga kon”, ”Hälsopaket Mjölk” och ”Kokontrollen” på www.vxa.se.

5.2.7.1 Besättningar som är anslutna till Kokontrollen

Om du har en besättning som är ansluten till Konkontrollen ska du regelbundet följa upp nedanstående nyckeltal i ”Signaler Djurvälfärd” (K):

  • Spädkalvsdödlighet 0-24 timmar
  • Kalvdödlighet 1-60 dagar (kvigkalvar)
  • Kalvdödlighet 2-6 månader (kvigkalvar)
  • Ungdjursdödlighet 6-15 månader (kvigor)
  • Självdöda/avlivade kor
  • Utgång totalt (kor) (ej liv)
  • Sjukdomsrapporterade kor totalt
  • Mastitbehandlingar
  • Klöv-och bensjukdomar (kor)

Du ska låta göra ”Fråga kon”, eller motsvarande, om något av ovanstående nyckeltal i ”Signaler djurvälfärd” visar röd gubbe (vilket betyder att besättningen tillhör de 10 procent som har sämst värde för nyckeltalet ifråga) eller om andra tecken i djurhållningen tyder på djurvälfärdsproblem i besättningen. (K)

Undantaget är om något nyckeltal visar röd gubbe och orsaken kan härledas till ett genomtänkt strategiskt arbete, som inte äventyrar djurvälfärden, eller till en enstaka händelse (till exempel ett tillfälligt sjukdomsutbrott). Då behöver du inte låta göra ”Fråga Kon” eller motsvarande. Du ska däremot följa upp att redan vidtagna åtgärder fått effekt genom att kontrollera att nyckeltalet ändras till gul eller grön gubbe efter att 12 månader passerat. (K)

5.2.7.2 Besättningar som inte är anslutna till Kokontrollen

Om du har en besättning som inte är ansluten till Kokontrollen ska du systematiskt följa upp djurvälfärden genom att årligen dokumentera åtminstone följande nyckeltal (K):

NYCKELTAL GRÄNSVÄRDEN*
• Spädkalvsdödlighet 0-24 tim. 11%
• Kalvdödlighet 1-180 dagar (kvigkalvar) 10 %
• Ungdjursdödlighet 6-15 månader (kvigor)   4 %
• Självdöda/avlivade kor 10 %
• Utgångna kor (ej liv) 47 %
• Totalt antal sjukdomsfall (kor) 44 %
• Mastitbehandlingar 22 %
• Veterinärbehandlade klöv-och bensjukdomar   5 %

* Siffrorna motsvarar gränsvärdena för de 10 procent som har sämst värden bland besättningarna i Signaler Djurvälfärd (= röd gubbe ).

Hjälpmedel finns på KRAVs webb

www.krav.se hittar du en lathund för hur ovanstående parametrar beräknas.

Om något av ovanstående nyckeltal överskrider de gränsvärden som anges i tabellen eller om andra tecken tyder på djurvälfärdsproblem ska du låta göra ”Fråga kon” eller motsvarande. (K)

Undantaget är om något nyckeltal överskrider gränsvärdena och orsaken kan härledas till ett genomtänkt strategiskt arbete, som inte äventyrar djurvälfärden, eller till en enstaka händelse (till exempel ett tillfälligt sjukdomsutbrott). Då behöver du inte låta göra ”Fråga Kon” eller motsvarande. Du ska däremot följa upp att redan vidtagna åtgärder fått effekt genom att kontrollera att nyckeltalet visar ett värde under gränsvärdena när 12 månader passerat. (K)

5.2.7.3 Ny i certifieringen

När du anmäler din mjölkproduktion till KRAV-certifiering ska du låta göra en djurvälfärdsbedömning, som ”Fråga kon”, ”Hälsopaket Mjölk” eller motsvarande. (K)

5.2.7.4 Efter en djurvälfärdsbedömning

Du ska genomföra de åtgärdsförslag som tas fram i ”Fråga kon” eller ”Hälsopaket Mjölk” (eller motsvarande). Du ska följa upp om åtgärderna haft effekt genom att kontrollera nyckeltalen, och vid behov genomföra en ny djurvälfärdsbedömning efter en viss tid. (K)

5.2.8 Operativa ingrepp

5.2.8.1 Kastrering av kalvar

Du får låta kastrera kalvar som är yngre än 8 veckor. Kalven ska vara lokalbedövad och få smärtstillande medel vid ingreppet. Vid enstaka tillfällen kan du få låta kastrera äldre djur. (EU/K)

5.2.8.2 Avhorning av kalvar

Du får låta avhorna kalvar som är yngre än 8 veckor genom bränning (K). Kalven ska vara lokalbedövad (SL) och ska ges smärtstillande medel vid ingreppet (K).

Vid speciella omständigheter, exempelvis om djuret har sena hornanlag, får avhorning genom bränning göras vid något högre ålder. (EU)

Du får låta avhorna enstaka äldre djur av djurskydds- eller hanteringsskäl.

Sedering i samband med kastrering och avhorning är tillåten men inget krav. Du hittar mer information om lokalbedövning, smärtlindring och sedering på www.krav.se/bedovning-och-smartlindring.

Senast uppdaterad: 2017-09-13