Välj valfritt filter och klicka på applicera för att se resultaten.

5.5 Fjäderfän

I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade fjäderfän, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler för alla djurslag). Avsnittet innehåller:

  • 5.5.1     Karenstider vid inträde och inköp
  • 5.5.2     Inköp av djur
  • 5.5.3     Utevistelse och bete
  • 5.5.4     Stallförhållanden
  • 5.5.5    Självförsörjning och foder
  • 5.5.6     Hantering inför slakt

Observera att EU-kommissionen håller på att ta fram en ny EU-förordning för ekologisk produktion som förväntas att gälla från och med halvårsskiftet 2017.

I det förslag som ligger för beslut i nuläget föreslås många regeländringar som påverkar fjäderfäproduktionen. Det finns regelförslag gällande beläggning i stallar, unghönsuppfödning och föräldradjurproduktion. Det finns även förslag på krav för verandor, utgångshål, avstånd till närmaste utgångshål, med mera. Om du ska göra stora ny- eller ombyggnationer så är det viktigt att du stämmer av dina planer med rådgivare.

5.5.1 Karenstider vid inträde och inköp

5.5.1.1 Karenstider vid inträde

  • Karenstiderna för fjäderfän är:
  • 6 veckor för produktion av ägg från andra fjäderfän än värphöns (EU)
  • 6 veckor för produktion av ägg från värphöns, om du ställer om en åldersblandad flock som finns på din gård sedan tidigare (EU)
  • 6 veckor för produktion av ägg från värphöns om du ställer om befintliga konventionella flockar i samband med att du köper in nya omgångar unghöns som är uppfödda enligt 5.5.2.1 (K)
  • 10 veckor för produktion av kött (EU)

Om du startar äggproduktion med inköpta unghöns ska de vara uppfödda enligt regel 5.5.2.1 och då krävs ingen karenstid. (EU)

Som alternativ kan du välja 24 månaders karenstid för ägg och kött när mark och djur samtidigt läggs om till KRAV-certifierad produktion. Du ska då utfodra djuren huvudsakligen (till mer än 50 procent) med eget foder från den mark som ingår i omställningen. Du behöver då inte ta hänsyn till reglerna för användning av eget karensfoder. (EU)

Detta alternativ kan till exempel vara aktuellt när flera djurslag på gården läggs om till KRAV-certifierad produktion samtidigt.

Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-certifierade innan karenstiden är över.

5.5.1.2 Karenstid för inköpta konventionella fjäderfän (ej värphöns)

Du får köpa in kycklingar och andra ungar från konventionella fjäderfän, förutom värphöns, om de är yngre än tre dygn. De inköpta djuren ska genomgå en karenstid innan du får sälja produkterna från dem som KRAV-certifierade.

Karenstiderna är (EU):

  • 6 veckor för produktion av ägg
  • 10 veckor för produktion av kött.

Om du köper in unghöns ska de vara uppfödda enligt regel 5.5.2.1. (EU)

Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-certifierade innan karenstiden är över.

5.5.1.3 Slaktålder för fjäderfän

Fjäderfän som inte är av en långsamt växande ras får slaktas först när de uppnått följande ålder, oavsett om de köps in när de är yngre än tre dygn eller föds upp på gården (EU):

  • 81 dagar för kyckling
  • 140 dagar för gås
  • 49 dagar för pekingankor
  • 70 dagar för honor av myskänder
  • 84 dagar för hanar av myskänder

5.5.1.4 Slaktålder för långsamt växande raser

Fjäderfän av långsamt växande ras får slaktas (EU):

  • tidigast efter 10 veckors karenstid om kycklingarna är konventionellt kläckta
  • oberoende av ålder om föräldradjuren är KRAV-certifierade.

5.5.2 Inköp av djur

5.5.2.1 Inköp av unghöns till värphönsbesättning

När du köper unghöns ska de komma från KRAV-certifierad uppfödning. Du ska uppfylla detta krav senast från och med den 1 januari 2018. (EU/K)            

Fram till den 1 januari 2018 ska unghöns som köps in uppfylla följande villkor från tre dagars ålder (EU):

  • Uppfödningen ska följa KRAVs regler för foder (utom krav på självförsörjning) och regler för hälso- och sjukvård.
  • Unghönsen ska vara högst 18 veckor gamla vid insättning.
  • Unghönsen ska vara inköpta från en uppfödare som anmält sin uppfödning till ett certifieringsorgan.

Från 2018 gäller EUs regler för ekologisk uppfödning av unghöns. Dessa EU-regler kommer också att gälla för uppfödning av KRAV-certifierade unghöns.

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.5.2.2 Inköp av andra fjäderfän än värphöns

Du får köpa in andra fjäderfän än värphöns om de är högst 3 dygn gamla och om du inte har möjlighet att kläcka fram dem i egen regi (EU). Du ska i första hand välja KRAV-certifierade djur. (K)

5.5.3 Utevistelse och bete

5.5.3.1 Tid för utevistelse

Du ska aktivt arbeta för att fjäderfän ska vistas ute i rastgården under större delen av året. Du ska uppfylla följande krav för fjäderfän:  

  • De ska kunna vistas ute större delen av dygnet under minst fyra sammanhängande månader mellan maj och september. Stallet ska vara öppet mer än 12 timmar varje dag. (K)
  • De ska kunna vistas ute från tidig vår till sen höst under en del av dagen, så länge väder- och markförhållanden är lämpliga (K).
  • De ska kunna vistas ute under minst en tredjedel av sitt liv (EU).

Du får inte ersätta utevistelsen med verandavistelse (EU).

Slaktkyckling får hållas utan rastgård upp till en månads ålder. (K)

Fjäderfän får hållas inne under natten.

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.5.3.2 Utevistelse efter insättning

Du ska ordna utevistelse för unghönsen så snart som möjligt, och allra senast 4 veckor efter insättning. (K) Unghönsen kan vänjas vid utevistelsen successivt och behöver inte vistas ute större delen av dygnet inledningsvis, även om de sätts in under maj till september. Senast när unghönsen är 25 veckor gamla ska dock stallet vara öppet mer än 12 timmar varje dag.

5.5.3.3 Rastgårdar för fjäderfän

Du ska se till att rastgårdar och beten för fjäderfän uppfyller följande krav:

  • De ska innehålla träd, buskar eller andra anordningar där djuren kan söka skydd och få trygghet. Du ska placera växter eller andra skydd så att det hjälper fjäderfäna att utnyttja hela rastgården. (K)
  • De ska ge djuren både bete och rikliga tillfällen till sysselsättning. (EU)
  • De ska vara huvudsakligen beväxta under hela användningstiden. (K)
  • De ska lämnas tomma minst 6 veckor mellan varje omgång värphöns samt 2 veckor mellan varje omgång slaktkyckling eller annan matfågel. (EU)
  • De ska gränsas av mellan de olika flockarna så att grupperna inte blandas. Rastgårdarna ska vara utformade för att uppfylla kravet på avgränsning mellan flockarna, men om du har problem med rovdjursangrepp och därför sambetar med ett annat djurslag behöver du inte avgränsa rastgården mellan flockarna. (K)
  • De får inte innehålla flaskhalsar. Detta gäller om du bygger nytt hus eller nyansluter hus till certifieringen. (K) För befintliga hus som var KRAV-certifierade före 1 januari 2016 gäller att flaskhalsar som hindrar betesutnyttjandet ska åtgärdas. (K)

Du får inte utfodra fjäderfän utomhus med annat än grovfoder och vatten. (K)

Du får en större avvikelse om din rastgård inte är rätt utformad.

5.5.3.4 Detaljkrav för rastgård för värphöns

Varje värphöna ska under sin livstid ha tillgång till minst 4 kvadratmeter rastgårdsyta.

Om du bygger nytt hus eller nyansluter hus till certifieringen ska rastgården finnas inom högst 150 meters avstånd från närmaste utgångshål i stallet.

För befintliga hus som var KRAV-certifierade före den 1 januari 2016 får rastgården finnas inom högst 250 meters avstånd från närmaste utgångshål i stallet. Du får dock inte genom ombyggnation eller liknande öka den utsträckning av rastgården som du hade den 1 januari 2016 om den kommer att överstiga 150 meter. (K)

Du ska aktivt verka för att värphönsen utnyttjar en så stor del av rastgården som möjligt, genom att erbjuda en stimulerande och intressant miljö som lockar dem till vistelse utomhus. Du ska utföra åtgärder i din rastgård baserat på aktuella kunskapsrön och rådgivning. (K)

Exempel på möjliga åtgärder för att få ut hönsen är:

  • att unghönsen släpps ut så fort de kommer till gården
  • fler tuppar i flocken
  • plantering av träd eller buskar
  • vatten på fler ställen i rastgården.
Hjälpmedel finns på KRAVs webb

På www.krav.se finns en checklista med fler förslag om åtgärder och stöd för att främja hönsens utevistelse under betesperioden.

När du tillämpar en rotationsplan får du dela av rastgårdsytan i olika fållor för att till exempel kunna så in ny växtlighet eller minska parasittrycket. Om du tillämpar rotationsbete under perioden maj till september och har fasta byggnader, ska varje höna i flocken vid varje enstaka tillfälle ha tillgång minst 2 kvadratmeter yta. Du ska kunna visa hur din rotationsplan ser ut.

Under utevistelsen tidig vår och sen höst får du begränsa tillgången till en del av rastgårdsytan, då även till mindre än 2 kvadratmeter per djur, för att kunna erbjuda värphönsen utevistelse utan att marken och betet tar skada.

Du får en större avvikelse om din rastgård inte är rätt utformad.

5.5.3.5 Detaljkrav för rastgård för slaktkycklingar

Varje slaktkyckling ska under sin livstid ha tillgång till minst 4 kvadratmeter rastgårdsyta. Rastgården ska finnas inom högst 150 meters avstånd från närmaste utgångshål i stallet. Du ska aktivt verka för att slaktkycklingarna utnyttjar en så stor del av rastgården som möjligt, genom att erbjuda en stimulerande och intressant miljö som lockar dem till vistelse utomhus. Du ska utföra åtgärder i din rastgård baserat på aktuella kunskapsrön och rådgivning. (K)

Du får en större avvikelse om din rastgård inte är rätt utformad.

5.5.3.6 Tillfällig innevistelse för fjäderfän

Du får i vissa fall tillfälligt hålla fjäderfän inne under den tid då de ska ha tillgång till utevistelse. Detta gäller när myndighet beslutat om restriktioner, till exempel vid utbrott av smittsamma sjukdomar. (EU) Om verandan räknas in i den tillgängliga ytan inomhus ska fjäderfäna ha tillgång till denna under sin vakna tid (se regel 5.5.4.5). (K)

5.5.3.7 Tillgång till vattensamlingar för gäss och ankor

Du ska se till att gäss och ankor under perioden maj-augusti har tillgång till vattensamlingar i sådan utsträckning att alla djur fritt och efter behov kan utnyttja dem för bad. (EU)

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.5.4 Stallförhållanden

5.5.4.1 Mått i stall och rastgård för fjäderfän

Det utrymme inomhus och utomhus som alltid ska vara tillgängligt för djuren finns specificerat i tabellerna nedan. För detaljer som inte anges i KRAVs regler gäller minimimått enligt svenska djurskyddsbestämmelser. (K)

Utrymmeskraven är miniminivåer. Funktionskraven kan göra att större ytor behövs i ditt stall.

Tabell 4a. Antal fjäderfän per avdelning samt byggnadsyta per stall
Maximalt antal djur per avdelning i stall: Maximalt antal djur eller
byggnadsyta per stall:
Värphöns 3 000 (EU) För 18 000 djur (K)
Kyckling 4 800 (EU) 1 600 m2 (EU)
Pärlhöns 5 200 (EU) 1 600 m2 (EU)
Honor av myskänder/pekingankor 4 000 (EU) 1 600 m2 (EU)
Hanar eller andra ankor 3 200 (EU) 1 600 m2 (EU)
Gäss 2 500 (EU) 1 600 m2 (EU)

I den tillgängliga golvytan eller utrymmet inomhus ingår våningsplan, redesinsteg (exempelvis lock över äggband) och ströyta. (K)

Tabell 4b. Utrymme inomhus och utomhus för fjäderfän
  Antal djur per kvadratmeter inomhus Sittpinne inomhus
(cm per djur)
Rede*** Utrymme utomhus – tillgänglig yta i rotation
(m2 per djur)
Värphöns*

6 höns

Redesytan får inte räknas in i tillgänglig yta. (EU)

18 (EU) 6 höns/rede eller vid gemensamt rede
120 cm2/höna

4 (EU)

Obs! Maximalt 170 kg kväve per ha och år får tillföras via gödseln.

Slaktfågel 10 djur med max levande vikt/m2
16 kg (ankor) (SL)
14 kg (gäss) (SL)
20 kg (slaktkyckling) (SL)****
20 (endast för pärlhöns) (EU  

4 (slaktkyckling och pärlhöns) (EU)
4,5 (ankor) (EU)
15 (gäss) (EU)

Obs! Maximalt 170 kg kväve per ha och år får tillföras via gödseln.

Slaktfågel i mobila byggnader 16 djur ** med max levande vikt per m2.
20 kg (ankor) (SL)
18 kg (gäss) (SL)
20 kg (slaktkyckling) (SL)
   

2,5 (EU)

Obs! maximalt 170 kg kväve per ha och år får tillföras via gödseln.

     * För unghöns gäller tills vidare samma krav på utrymme som i djurskyddsbestämmelserna.
   ** Endast när den mobila byggnaden har högst 150 m2 golvyta.
 *** Värpredets yta mäts som redets längd gånger den utvändiga bredden, exklusive ytan för äggband.
**** För slaktkyckling får fler än 10 djur tillåtas per m2 vid insättning i stallet, dock högst motsvarande 20 kg/m2.

5.5.4.2 Mått på öppningar i stallar för fjäderfän

För värphöns ska du anpassa den sammanlagda öppningslängden för utgångshålen i stallväggen respektive verandan till djurantalet enligt angivelserna i tabell 4 c.

För övriga fjäderfän ska du ha en sammanlagd öppningslängd ut till rastgården om 4 meter per 100 kvadratmeter golvyta (EU). Mellan stallet och verandan ska öppningslängden vara minst 2 meter per 100 kvadratmeter golvyta. (K)

Utgångshålen ska vara jämnt fördelade längs de väggar som har kontakt med rastgården. Utgångshålens sammanlagda öppningsbredd per sida ska dock stå i proportion till hur stor andel av rastgården som finns utanför. Detta gäller om du bygger nytt hus eller nyansluter hus till certifieringen. För befintliga hus som var KRAV-certifierade före 1 januari 2016 gäller att utgångshålens jämna fördelning och proportionalitet i förhållande till rastgården ska eftersträvas i så stor utsträckning som möjligt, utan att äventyra byggnadssäkerheten. (K)

Tabell 4c. Öppningar i stallar för värphöns
Antal höns i gruppen 1. Öppningar i stallvägg till veranda/utgångssluss (sammanlagd längd)

2. Öppningar i passage från utgångssluss vid stallvägg eller från veranda till rastgård/bete (sammanlagd längd) (K)

Upp till 200 0,4 m 1,4 m
500 1 m 3,4 m
1 000 2 m 6,7 m
2 000 4 m 13,3 m
3 000 6 m 20 m

Om du har en sluss eller veranda mellan stallet och rastgården får du ha en mindre sammanlagd öppning mellan stallet och slussen/verandan (kolumn 1) och större öppningar mellan slussen/verandan och rastgården (kolumn 2). Om dina höns går direkt från stallet till rastgården ska de sammanlagda öppningarna vara större, alltså enligt kolumn 2.

5.5.4.3 Byggnader för värphöns

För värphöns ska du uppfylla följande krav för byggnader och inomhusmiljö:

  • Du får maximalt hålla 18 000 höns i en sammanhängande byggnad. Stall som blev certifierade enligt KRAVs regler senast 2010 och som har äggproduktion med fler än 18 000 hönsplatser får användas för fler än 18 000 höns fram till utgången av 2020. (K)
  • Du får maximalt hålla 3 000 höns per avdelning. Om du har flera avdelningar under samma tak, ska du avgränsa varje avdelning med en fast vägg eller en nätvägg. (EU)
  • Redesytan får inte räknas in i den tillgängliga ytan. (EU)

5.5.4.4 Veranda i byggnader för fjäderfän

Om du bygger nytt hus eller nyansluter hus till certifieringen ska veranda ingå. (K)

5.5.4.5 Veranda som tillgänglig stallyta

Om du har en veranda i anslutning till ditt stall får du räkna in verandans yta i den tillgängliga stallytan om djuren har tillgång till den under sin vakna tid, året om. Verandan får då endast stängas när det är mörkt i stallet (nattvila). Verandan ska förses med ljus och får inte vara mörklagd när den ska utnyttjas av fjäderfäna. (K)

För värphöns ska den isolerade delen av stallet ytmässigt uppfylla svenska djurskyddsbestämmelser för fjäderfän. (SL)

5.5.4.6 Tillgång till sandbad, sittpinnar och värpreden för höns

Du ska se till att höns har tillgång till sandbad, sittpinnar och värpreden i sådan utsträckning att alla djur fritt och efter behov kan utnyttja dem. Sandbadet ska finnas inomhus eller på verandan, under förutsättning att hönsen har ständig tillgång till denna. Från maj till september får underlaget i rastgården ersätta sandbad inomhus, förutsatt att värphönsen sandbadar ute. (K)

I tabell 4b finns specifika krav på mått för sittpinnar och värpreden för olika fjäderfän.

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.5.4.7. Tillgång till sandbad och upphöjda sittplatser för slaktkycklingar

Du ska se till att slaktkycklingar har tillgång till sandbad i sådan utsträckning att alla djur fritt och efter behov kan utnyttja dem. Sandbaden ska finnas inomhus eller på verandan, under förutsättning att kycklingarna har ständig tillgång till denna. Från maj till september får underlaget i rastgården ersätta sandbad inomhus, förutsatt att kycklingarna sandbadar ute. (K)

Du ska också se till att det finns objekt i kycklingarnas innemiljö som de kan hoppa upp på. (K) Exempel på sådana objekt är halmbalar, sittpinnar och hyllor.

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.5.4.8 Ströbädd för fjäderfän

Du ska se till att minst en tredjedel av värphönsens inomhusyta är ströbädd (EU). För övriga fjäderfän ska hela inomhusytan vara ströbädd. (SL)

Till ströbäddsytan räknas även sandbad.

Du får en större avvikelse om dina djur saknar tillräcklig ströbädd.

5.5.4.9 Dagsljusinsläpp för fjäderfän

Du ska se till att fjäderfän har tillgång till dagsljus och belysning som stödjer deras dygnsrytm och beteendebehov. Ljusinsläppen ska ge dagsljus som är jämnt fördelat i hela stallet. (SL)

Om du nyansluter hus till certifieringen, eller vid ny- och ombyggnad, ska dagsljuset släppas in genom en yta motsvarande minst 3 procent av golvytan. (K)

I fjäderfästallar bör du vid behov kunna reglera dagsljusinsläppet. Du får bara tillfälligt täcka fönster med material som inte släpper igenom ljus. Om det finns ett behov av att regelbundet begränsa den direkta solinstrålningen ska det ske på något annat sätt. Om du tillfälligt täcker dagsljusinsläppen ska du dokumentera det. (K) Exempel på sätt att begränsa direkt solinstrålning är att ändra fönstrens placering, använda markiser eller använda film som släpper igenom ljus.

5.5.4.10 Nattvila för fjäderfän

Du ska se till att fjäderfän får minst 8 timmars nattvila utan artificiellt ljus. Under nattvilan ska stallet vara mörklagt, men detta gäller det elektriska ljuset. Under ljusa delar av året accepteras insläpp av naturligt ljus under nattvilan. (EU) Du ska dokumentera vilka tider belysningen är tänd i stallet under olika delar av året (K).

5.5.5 Självförsörjning och foder

5.5.5.1 Självförsörjningsgrad för fjäderfän

Till en viss grad ska du producera fodret på din egen gård, eller i samverkan med en annan gård. Självförsörjningsgraden för fjäderfä ska vara minst 50 procent. (K)

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.5.5.2 Självförsörjning för gårdar i Norrland samt i skogs- och mellanbygd

Fjäderfäbesättningar i Norrland, samt i skogs- och mellanbygd, får undantas från självförsörjningskravet på 50 procent. Detta får då sänkas till en lägre nivå, dock lägst 20 procent (EU). Du ska sträva efter att successivt öka din självförsörjningsgrad. (K)

Ditt certifieringsorgan bedömer vad som är en rimlig nivå för din gård.

5.5.5.3 Självförsörjning för gårdar med specialodlingar

Gårdar med fjäderfäbesättningar som även har specialodlingar, till exempel grönsaksodling, får undantas från självförsörjningskravet på 50 procent. Detta får då sänkas till en lägre nivå, dock lägst 20 procent (EU).

Ditt certifieringsorgan bedömer vad som är en rimlig nivå för din gård i förhållande till gödselbehovet.

5.5.5.4 Maximalt 5 procent konventionellt foder per år

Du får ge fjäderfä upp till 5 procent konventionellt proteinfoder av jordbruksursprung fram till den 31 december 2017. Detta gäller enligt EU-kommissionens förlängda undantag. (EU)

Konventionellt foder som inte är av jordbruksursprung, till exempel fiskmjöl, får ingå i foderstaten till fjäderfän (EU). Du får ge upp till 10 procent sådant konventionellt foder, beräknat på det årliga foderintaget (K).

Förutsättningen för att få ge konventionella fodermedel, oavsett ursprung, är att fodermedlen är nödvändiga för att ge en fullvärdig foderstat och att de är tillåtna i ekologisk djurhållning. (EU)

Du ska beräkna foderandelarna per djur och år, inte per besättning och år. För djur med kortare levnadstid än ett år gäller konsumtionen för djurets livstid. (EU)

De konventionella fodermedel som inte är av jordbruksursprung och som är tillåtna framgår av bilaga 1.

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.5.5.5 Maximalt 15 procent konventionellt foder per dag

Om du ger dina fjäderfän konventionellt foder får det högst utgöra 15 procent av det dagliga foderintaget (K).

5.5.5.6 Fri tillgång till grovfoder

Du ska ge dina fjäderfän fri tillgång till grovfoder (EU). Du kan utfodra med rotfrukter istället för grovfoder. Grovfodret ska finnas inomhus eller på verandan, under förutsättning att dina fjäderfän har ständig tillgång till denna. Från maj till september får betet på rastgården ersätta kravet om grovfoder inomhus, förutsatt att värphönsen betar ute. (K)

Du får begränsa mängden grovfoder under uppvärpningen om detta behövs för att inte påverka den övriga foderkonsumtionen. (K)

Grovfoderbriketter som är långstråiga behöver inte kompletteras med mer än 20 procent annat grovfoder.

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.5.5.7 Foderåtgång i fjäderfäproduktion

Du ska årligen beräkna hur mycket kraftfoder som går åt per kilo kött eller ägg som du säljer. (K)

5.5.6 Hantering inför slakt

5.5.6.1 Insamling av fjäderfän inför slakt

Insamling och placering av fjäderfän i transportmoduler inför slakt ska göras av erfarna personer, eller under handledning av erfarna personer. Slaktkycklingar kan med fördel samlas in genom maskinell hantering.(K)

Vid manuell insamling ska slaktkycklingar samlas enskilt genom att lyftas i kroppen runt vingarna och bäras samt hanteras upprätt. (K)

KRAV rekommenderar att höns hanteras på samma sätt. I annat fall ska de samlas in genom att varsamt fattas i bägge benen, och att den som samlar in har högst tre djur i varje hand. (K)

Gäss och ankor ska också samlas in under lugna förhållanden, och hanteras varsamt för att undvika skador. (SL)

Du ska kunna beskriva hur dina fjäderfän hanteras vid insamling. (K)

Senast uppdaterad: 2017-02-08