Välj valfritt filter och klicka på applicera för att se resultaten.

5.1 Gemensamma regler för alla djurslag

Reglerna i detta avsnitt är övergripande för KRAV-certifierad djurhållning och gäller oavsett djurslag. Avsnittet innehåller:

  • 5.1.1     Allmänt
  • 5.1.2     Anmälan och karens
  • 5.1.3     Parallellproduktion och produktionsväxling
  • 5.1.4     Märkning och dokumentation
  • 5.1.5     Inköp av djur
  • 5.1.6     Avel
  • 5.1.7     Utevistelse och bete
  • 5.1.8     Stallförhållanden
  • 5.1.9     Foder och vatten
  • 5.1.10   Processer, tillsatser och konservering av foder
  • 5.1.11   Hälsa och skötsel
  • 5.1.12   Hantering och transport
  • 5.1.13   Ull och hudar

5.1.1 Allmänt

5.1.1.1 God omsorg och miljö

Du ska ge djuren en så god omsorg och miljö att varje djur kan behålla en god hälsa (EU). Djuren ska ha en värdig tillvaro. (K) Ett gott hälsotillstånd hos djuren är en förutsättning för att djurproduktionen ska kunna KRAV-certifieras. (K)

Du får en större avvikelse om djurens skötsel, hälsotillstånd eller miljö har betydande brister.

5.1.1.2 Kunskaper om djurhållning

Du ska ha nödvändiga bas- och yrkeskunskaper om djurhälsa och djurskydd (EU).

5.1.2 Anmälan och karens

5.1.2.1 Anmälan

Du ska anmäla djurhållningen till ditt certifieringsorgan innan karenstiden kan börja. Du ska också anmäla nytt djurslag och ändrad produktionsinriktning till ditt certifieringsorgan. Anmälan ska göras i så god tid att certifieringsorganet kan göra ett kontrollbesök före karensstarten vid behov. (EU)

5.1.2.2 Karensstart

Du ska sköta dina djur enligt KRAVs regler från det datum för karensstart som ditt certifieringsorgan fastställer. (EU)

5.1.2.3 Karenstid

Du ska sköta dina djur enligt KRAVs regler under en karenstid innan du får sälja animalieprodukter eller djur som KRAV-certifierade. Karenstiden är olika för olika djurslag. (EU)

Karenstiden framgår i reglerna för respektive djurslag.

5.1.2.4 Karenstid vid övergång från EU-ekologisk till KRAV-certifierad produktion

Om du byter från EU-ekologisk produktion till KRAV-certifierad produktion kan tiden som du varit EU-ekologisk räknas in i karenstiden, från den dag som certifieringsorganet kan verifiera att du har följt KRAVs regler för djurhållning. (K)

Du får en större avvikelse om produkter eller djur sålts som KRAV-certifierade innan karenstiden är över.

5.1.3 Parallellproduktion och produktionsväxling

5.1.3.1 Parallellproduktion

Det är inte tillåtet med parallellproduktion. Parallellproduktion är inte tillåten även om du har djuren på separata produktionsplatser som drivs av samma företag. (EU)

5.1.3.2 Undantag då parallellproduktion är tillåten

Du kan få ha parallellproduktion om det sker i forsknings- eller utbildningssyfte. Jordbruksverket avgör om du får sälja produkterna som ekologiska, vilket är en förutsättning för att de ska kunna KRAV-certifieras.

För att du ska få ha parallellproduktion ska följande villkor vara uppfyllda (EU):

  • Du måste anmäla till ditt certifieringsorgan att du har parallellproduktion. Certifieringsorganet vidarebefordrar din ansökan till Jordbruksverket som avgör om parallellproduktion kan tillåtas.
  • Du måste anmäla till ditt certifieringsorgan vilka åtgärder som du vidtar för att hålla isär djur, djurprodukter, gödsel och foder mellan de olika enheterna (den ekologiska och den konventionella).
  • Du måste anmäla till ditt certifieringsorgan vilka kvantiteter som produceras på de båda enheterna och hur produkterna kan identifieras.
  • Du måste meddela ditt certifieringsorgan före leverans eller försäljning av djur eller produkter.

5.1.3.3 KRAV-certifierat och EU-ekologiskt av samma djurslag samtidigt

Du får inte ha EU-ekologisk djurhållning samtidigt som du har KRAV-certifierad djurhållning av samma djurslag. (K)

5.1.3.4 Växla mellan KRAV-certifierad och EU-ekologisk produktion

Du får inte tillfälligt ändra djurhållningen till EU-ekologisk. Om du går över till EU-ekologisk produktion och sedan åter vill KRAV-certifiera din produktion ska du uppfylla karenstiden för aktuellt djurslag på nytt. (K)

Tiden som din djurhållning varit EU-certifierad kan dock minska karenstiden om ditt certifieringsorgan kan verifiera att du har följt KRAVs regler för djurhållning. Jämför regel 5.1.2.4.

5.1.3.5 Växla mellan KRAV-certifierad och konventionell produktion

Du får inte tillfälligt ändra djurhållningen till konventionell. Om du går över till konventionell produktion och sedan åter vill KRAV-certifiera din produktion ska du uppfylla karenstiden för aktuellt djurslag på nytt. (K)

För äggproduktion ska du göra ett uppehåll på minst 12 månader innan du kan påbörja KRAV-certifierad produktion igen. (K)

Observera att andra karensregler gäller för mark, se avsnitt 4.1.

5.1.4 Märkning och dokumentation

5.1.4.1 Märkning av djur

Du ska märka varje djur som kan märkas individuellt enligt gällande lag. (SL)

Slaktgrisar, lamm och fjäderfän som du inte kan märka individuellt ska du ändå kunna särskilja om de blir behandlade med läkemedel. (EU)

5.1.4.2 Dokumentation

Du ska kunna uppvisa följande dokumentation för din djurhållning (EU):

  • Födda, inköpta, sålda och döda djur
  • Alla skador och sjukdomar
  • Alla behandlingar, även de du utför själv, med uppgift om behandlingsresultat och vilken karenstid du ska hålla
  • Förebyggande behandlingar, injektioner med selen, fodertillskott eller andra preparat
  • Nyckeltal för förebyggande hälsoarbete för mjölkkor
  • Kastrering och avhorning
  • Utevistelseperiodens början och slut
  • Betesperiodens början och slut
  • Tillfällig innevistelse av djurgrupper eller enstaka djur under utevistelse- och betesperioden
  • Vilka uppbundna nötkreatur som inte rastas, av vilken orsak och/eller under vilka väderförhållanden
  • Tillfällig uppbindning av djur; vilket djur och under vilken tid
  • Foderstater
  • Inköp av foder, fodertillskott, tillsatser och konserveringsmedel
  • Försäljning av produkter
  • Produktion av eget foder
  • Anmärkningar från slakt, levandebesiktning, mjölkbedömning eller motsvarande
  • Ritningar över byggnader, rastgårdar, betesfållor och drivgångar
  • Övrigt som anges för specifika fall i andra regler

I dokumentationen ska alla djur och djurgrupper kunna identifieras. När du dokumenterar uppgifter om hela djurgrupper ska gruppen vara definierad så att det framgår vilka individer den består av. Dokumentationen ska vara tydlig, väl samlad och behållas på gården så att den ger information om förhållanden under en längre tidsperiod (se även regel 2.3.4). (EU)

Grunden för all dokumentation om din produktion är att djur liksom foder och andra insatsmedel ska vara spårbara. Innehållsdeklarationer ska finnas för sammansatta produkter. Då kan du visa att du enbart använt produkter som är tillåtna enligt KRAVs regler. Dokumentationen är också en hjälp för dig som producent att följa upp produktionen för att se att den följer KRAVs regler. Flera av dokumentationskraven finns redan i lagstiftning och i förordningar från Jordbruksverket.

5.1.4.3 Dokumentation för livdjur

Om du säljer livdjur ska du skicka med ett utdrag ur behandlingsjournalen för de senaste 12 månaderna till nästa ägare. Du ska även skicka med dokumentation över eventuell pågående karenstid för exempelvis omställning eller behandling. (K)

5.1.5 Inköp av djur

5.1.5.1 Inköp av djur för avel och rekrytering

Du ska köpa in KRAV-certifierade djur (inkluderar även djur i karens), om du behöver det för avel, rekrytering eller utökning. Det finns ingen begränsning i antal eller ålder. (K)

Om det inte finns KRAV-certifierade djur att tillgå får du köpa EU-ekologiska djur. Men om du köper in rekryteringsdjur regelbundet ska dessa vara KRAV-certifierade och du ska ha ett etablerat samarbete med uppfödaren.

5.1.5.2 Inköp av djur för uppfödning till slakt

Om du ska köpa in djur för att föda upp dem till slakt ska djuren vara KRAV-certifierade eller under karens. Du ska kunna visa att samarbetsformerna mellan dig som köpare och uppfödaren är sådana att djuren bibehåller en god hälsa, samt att djuren levereras direkt mellan gårdarna. 

I bedömningen av om regelkravet uppfylls tar ditt certifieringsorgan hänsyn till hur många besättningar som du samarbetar med, djurens ålder vid inköp, om det finns karantänsstall eller mottagningsstall, hur stallsystemen ser ut, samt om uppfödaren och du som är köpare är anslutna till något hälsoprogram.

Du får en större avvikelse om du köpt konventionella eller EU-ekologiska djur för att föda upp dem till slakt.

5.1.5.3 Inköp av enstaka konventionella djur för avel och rekrytering

Om det inte finns KRAV-certifierade eller EU-ekologiska djur av den ras eller med de egenskaper som är lämpliga i din produktion får du köpa in enstaka konventionella rekryterings- och avelsdjur. Du får då köpa in dräktiga djur men de får inte ha fött ungar. (EU)

Begränsning av antal inköpta djur per år samt karenstider för de konventionella djuren framgår i reglerna för respektive djurslag.

5.1.5.4 Inköp av flera konventionella djur vid ändringar i produktionen

Du får endast köpa in flera konventionella djur för avel och rekrytering, om det inte finns KRAV-certifierade eller EU-ekologiska djur, i någon av följande tre situationer (EU):

  • Du ska byta djurras som en del i en långsiktig plan. De djur du köper in ska vara av den ras som ska bli den huvudsakliga produktionsrasen i besättningen.
  • Du ska ändra inriktning på djurhållningen men fortsätta med samma djurslag. Den nya inriktningen måste då skilja sig väsentligt från den befintliga djurhållningen. Till exempel byte från mjölkkor till dikor.
  • Du behöver rekrytera djur av hotade raser.

Moderdjur får inte ha fött ungar, såvida de inte är av en utrotningshotad ras. Du får som mest köpa in 40 procent nya djur räknat på det antal moderdjur och dräktiga unga djur som du får efter inköpet. Du ska dokumentera att det inte funnits KRAV-certifierade eller EU-ekologiska djur att köpa. (EU)

Karenstiden för de konventionella djuren framgår i reglerna för respektive djurslag.

5.1.5.5 Inköp av konventionella djur vid utökning efter godkännande av Jordbruksverket

När du ska utöka din besättning och det inte finns KRAV-certifierade eller EU-ekologiska djur behöver du ett godkännande från Jordbruksverket för att få köpa in ett större antal konventionella moderdjur. Du ska också ansöka om godkännande om du behöver köpa in nya djur på grund av någon form av katastrofsituation med hög dödlighet bland dina djur. (EU)

Du kan som mest få tillstånd att köpa in 40 procent nya djur beräknat på det antal moderdjur och dräktiga unga djur du kommer att ha efter inköpet. Du får inte köpa djur som har fött ungar. (EU)

Karenstiden för de konventionella djuren framgår i reglerna för respektive djurslag.

5.1.6 Avel

5.1.6.1 Naturlig parning och födsel

Djur som ska KRAV-certifieras ska vara av raser som kan para sig och föda naturligt. (EU)

Du får en större avvikelse om du köpt in eller håller djur av en otillåten ras.

5.1.6.2 Avelsmaterial för att främja ekologisk produktion

Du får använda semin och genomisk selektion för att uppnå önskade avelsframsteg. Du får också använda könssorterad sperma. (EU)

Könssorterad sperma får användas i ekologisk produktion enligt nuvarande praxis i Sverige. Användning av könssorterad sperma är inte reglerad i EU-lagstiftningen för ekologisk produktion, något som kan komma att ändras.

5.1.6.3 Embryoöverföring

Överföring av embryon är inte tillåten (EU). Du får inte heller köpa djur som tagits fram med embryoöverföring (ET). (K)

Du får däremot använda sperma från embryotransferdjur till inseminering och du får köpa djur med ET i härstamningen (EU). Detta är tillåtet för att inte begränsa avelsmaterialet.

5.1.6.4 Inga preparat för att kontrollera fortplantning

Det är inte tillåtet att synkronisera brunst eller att rutinmässigt framkalla förlossning med hjälp av artificiella medel, hormonpreparat eller liknande. (EU)

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.1.6.5 Inga genmodifierade djur

Genmodifierade djur är inte tillåtna i KRAV-certifierad produktion. (EU)

Du får en större avvikelse om du håller genmodifierade djur i din KRAV-certifierade produktion.

5.1.6.6 Skötsel av alla djur enligt KRAVs regler

Du ska sköta alla djur inom samma djurslag enligt KRAVs regler, alltså även de djur som inte kommer att KRAV-certifieras (K).

Det kan till exempel röra sig om inköpta, inhyrda eller medicinerade djur.

5.1.7 Utevistelse och bete

Se även under respektive djurslag vad som gäller för utevistelse och bete.

5.1.7.1 Maximerad utevistelse

Du ska hålla djuren utomhus så mycket som möjligt utan att djuren eller marken tar skada. Du ska planera djurens utevistelse och betesgång så att det i möjligaste mån fungerar väl även om det är ovanligt torrt eller regnigt. Du ska kunna redogöra för dina rutiner för utevistelse under olika delar av året. (K)

Att djuren får vistas ute är en av grundförutsättningarna i KRAV-certifierad djurhållning.

5.1.7.2 Bete för foder och sysselsättning

Du ska se till att alla djurslag kan beta under lämplig del av året. Betet ska ge djuren både foder och sysselsättning. Du ska kunna redogöra för hur du planerat för tillräckligt bete under hela betessäsongen, till exempel genom en skriftlig betesplan. (K)

5.1.7.3 Produktion året om

Produktionen ska ske kontinuerligt och under hela året. Utevistelse och bete ska ingå för djurslaget men måste inte alltid göra det för varje individ, då det finns djur som har kortare levnadstid än ett år. Det är dock tillåtet att bedriva produktion enbart under betes- och utevistelsesäsongen.

Om du samverkar med en annan KRAV-certifierad gård för till exempel uppfödning av lamm och kalvar kan en av gårdarna föda upp djur endast under stallperioden och den andra under utevistelse- och betesperioden. (EU)

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.1.7.4 Stängsel

Du ska hålla alla stängsel välskötta. Du ska undvika att använda stängsel med taggtråd, men om du använder det får taggtråden inte vara strömförande.

Om du kombinerar taggtråd med elektrifierad slät elstängseltråd ska stängslet följa Jordbruksverkets föreskrifter. (SL)

5.1.7.5 Utevistelseytan

Du ska se till så att djurens utevistelseyta inte läcker växtnäring. Ytan ska också ge djuren ett fast och torrt underlag (K). Markytor som är högt belastade av djuren ska vara hårdgjorda, dränerade eller naturligt ha motsvarande funktion. (SL)

5.1.7.6 Djur i fäboddrift

Om du har djur i fäboddrift som är registrerad av länsstyrelsen får du hålla dem inne under natten också under betesperioden om det är nödvändigt på grund av riklig förekomst av knott och mygg under en längre tid. Det innebär att du då inte behöver följa regeln om att djuren ska vara ute under större delen av dygnet. Du får också ha djuren inne under natten om det finns stor risk för rovdjursangrepp. (K)

5.1.8 Stallförhållanden

5.1.8.1 Stallar

Dina djur ska ha ändamålsenliga stallar.

Under respektive djurslag finns detaljregler.

5.1.8.2 Utegångsbesättningar

Du kan undantas från kravet på att ha ett ändamålsenligt stall om du har en utegångsbesättning av nötkreatur och du har fått Jordbruksverkets tillstånd att hålla dina djur utan ligghall.

5.1.8.3 Fri rörlighet för alla djur

Alla djur ska kunna röra sig fritt. Djuren får inte hållas uppbundna eller i någon form av bur. (EU)

Se undantag i särskild regel för nötkreatur i små jordbruksföretag, 5.2.4.9.

5.1.8.4 Tillfällig uppbindning

Du får av särskilda skäl tillfälligt binda upp djur, under förutsättning att du håller dem under uppsikt. Med särskilda skäl menas när det sker av hänsyn till säkerhet, av djurskyddsskäl eller av veterinära skäl.

Du ska begränsa tiden då djuret är uppbundet till vad som är absolut nödvändigt för att uppnå målet med det särskilda skälet, dock allra längst 2 veckor om inte veterinär föreskriver behandling som kräver längre uppbindning. (EU/K)

5.1.8.5 Hel golvyta

För alla djur utom fjäderfän ska minst hälften av minimiytan utgöras av helt golv. Resten får vara dränerande golv. (EU)

Under respektive djurslag hittar du mått för minimiytor och andra detaljregler.

5.1.8.6 Djurens liggplats

Du ska ge djuren en bekväm och rymlig liggplats som ska hållas torr, ren, dragfri och vid behov varm. Liggplatsen ska ha helt golv, vara beströdd och ge djuren en god komfort. Du får ha en madrass eller en gummimatta på liggplatsen, men det ska också finnas strömaterial. Du ska sköta liggplatserna så att hygienen är god och uppförökning av flugor förhindras. Halm som strömedel får vara konventionellt odlad. (EU/K)

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.1.8.7 Tillgång till ätplatser

Alla djur i en grupp ska kunna äta utan konkurrens, vilket i de flesta fall innebär att det krävs fler ätplatser än det minimiantal som djurskyddslagen anger. (K)

5.1.8.8 Tillgång till dagsljus

Djuren ska ha tillgång till mycket dagsljus och belysning som stödjer deras dygnsrytm och beteendebehov. Ljusinsläppen ska ge dagsljus som är jämnt fördelat i hela stallet. (SL)

Om du nyansluter hus till certifieringen eller vid ny- och ombyggnad ska dagsljuset släppas in genom en yta som motsvarar minst 3 procent av golvytan, om inte annat anges (se regel 5.3.4.4). (K)

5.1.8.9 Ingen eltråd i stallet

Du får inte ha eltråd monterad i stallet. (SL)
Inomhus finns det risk att djur blir trängda mot eltråden eftersom rörelseytan är mer begränsad än utomhus.

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.1.9 Foder och vatten

Alla foderuppgifter är uttryckta i torrsubstans (ts) om det inte står något annat.

5.1.9.1 Självförsörjning av foder

Till en viss grad ska du producera fodret till dina djur på din egen gård, eller i samverkan med en annan gård enligt regel 5.1.9.2.

Självförsörjningsgraden ska du beräkna utifrån den årliga foderåtgången på gården, inklusive betesintaget. Du ska räkna på dina skördar under normala förhållanden. Om du har flera KRAV-certifierade djurslag på gården får du slå ihop självförsörjningskravet till ett enda för hela gården. (EU/K)

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.1.9.2 Samarbete om foder och gödsel mellan KRAV-certifierade gårdar

Du får samarbeta med en eller flera andra KRAV-certifierade gårdar om foder och gödsel så att era gårdar tillsammans uppnår minst den självförsörjningsgrad av foder som krävs för de djurslag ni har. Du ska då upprätta ett samarbetsavtal med dem du samverkar med. (EU)

5.1.9.3 Inköpt foder

Om du köper in foder får du i beräkningen av din självförsörjningsgrad kvitta det mot följande grödor, som antingen du själv eller en eller flera gårdar du samarbetar med odlar och säljer (EU):

  • Alla grödor som kan användas som foder till de aktuella djuren
  • Utsäde

5.1.9.4 Gödselspridning på ekologisk mark

Gödsel från KRAV-certifierad djurhållning ska spridas på KRAV-certifierad eller EU-ekologisk mark. Om du inte har tillräckligt med egen areal som brukas ekologiskt ska du upprätta avtal om gödselspridning med en annan KRAV-certifierad eller EU-ekologisk gård. (EU)

5.1.9.5 Vatten

Du ska se till att djuren alltid har tillgång till vatten av god kvalitet. (SL/K)

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.1.9.6 Foder av god kvalitet och anpassat till djurslaget

Du ska ge djuren ett foder som de mår bra av. Fodret ska vara av god hygienisk kvalitet och sammansättningen ska vara anpassad till respektive djurslag och produktion. (SL)

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.1.9.7 KRAV-certifierat foder

Allt foder som är av jordbruksursprung ska vara KRAV-certifierat. Men fram till 31 december 2017 får du ge grisar och fjäderfän en liten andel konventionellt proteinfoder. (EU) Se regler som anger procentsatser för detta under respektive djurslag.

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.1.9.8 Mineralfoder och liknande

Du ska inte räkna in mineralfoder, kalk, snäckskal och liknande när du beräknar procentandelen KRAV-certifierat foder. (EU)

5.1.9.9 Inga genetiskt modifierade organismer i foder

Du får inte använda genetiskt modifierade organismer som foder eller vid framställning av foder, fodertillsatser eller foderkonserveringsmedel. (EU)

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.1.9.10 Tillåtna animaliska fodermedel

Du får ge vissa animaliska foderråvaror av hög kvalitet till grisar och fjäderfän. Vassle, skummjölk och andra restprodukter från KRAV-certifierad mjölkproduktion får även ges till idisslare. Vilka produkter du får använda framgår av bilaga 1. (EU)

Fiskmjöl ska komma från hållbart fiske, alltså fiske som följer ICES råd eller motsvarande. (K)

KRAV rekommenderar att musselmjöl används. (K)

5.1.9.11 Foder från mark i karens

Du får använda foder som odlas på mark i karens på olika sätt beroende av hur stor del av karenstiden som gått innan du skördar. Du ska hålla isär karensfoder av olika slag och hålla isär det från KRAV-certifierat foder.

5.1.9.12 Skörd från din egen gård de första 12 månaderna – upp till 20 procent

Om du tar skörd på din egen gård innan 12 månader gått sedan du påbörjade karensen för marken, får du använda skörden till dina egna KRAV-certifierade djur och dina egna djur i karens. Men det gäller bara om det är (EU):

  • bete, foder från fleråriga grödor eller proteingrödor, och
  • maximalt 20 procent av den årliga fodergivan.

5.1.9.13 Skörd från din egen gård efter minst 12 månader – upp till 100 procent

När det gått 12 månader eller mer från början av karenstiden till skörd, får du använda alla grödor som karensfoder. Karensfodret från din egen gård får då utgöra hela den årliga fodergivan. (EU)

5.1.9.14 Inköpt karensfoder – upp till 30 procent

Du får köpa in karensfoder som skördats 12 månader eller mer efter att karenstiden påbörjats. Det inköpta fodret får då (EU):

  • som mest utgöra 30 procent av det årliga foderintaget, och
  • utgöras av alla grödor som är aktuella för djuren.

    Fodret ska vara märkt med ”Karensfoder producerat under andra årets karensårsodling innan produktionen kan KRAV-certifieras”.

5.1.9.15 Kombinationer av karensfoder – upp till 30 procent

Du får inte använda mer än sammanlagt 30 procent inköpt karensfoder och foder från din egen gård som du skördat under de första 12 månaderna. (EU)

5.1.9.16 Samtidig omställning – upp till 100 procent

Om du påbörjar karens för djur och växtodling samtidigt kan du välja 24 månaders karens för djurhållningen. Du får då använda allt eget karensfoder av olika grödor även om det inte gått 12 månader från början av karenstiden till skörd. (EU)

5.1.9.17 Samarbetsavtal – flera gårdar ses som en enhet

Om du har ett skriftligt samarbetsavtal som gäller samverkan om foderproduktion och gödsel med en eller flera gårdar, får ni räkna gårdarna som en enhet enligt reglerna för växtnäring, foderförsörjning och karensfoder. Betande djur får då också flyttas mellan gårdarna. (K)

5.1.10 Processer, tillsatser och konservering av foder

5.1.10.1 Godkända foderprocesser

Allt processat foder du använder ska vara framställt med processer som är tillåtna i KRAVs regler. Följande processer är tillåtna (EU):

  • Mekaniska och fysikaliska processer
  • Biologiska processer som fermentering och jäsning (exempelvis användning av mjölksyrakulturer och mögelkulturer)
  • Koagulering med hjälp av enzymer (exempelvis löpe)
  • Spjälkning med enzymer (exempelvis med amylas)
  • Extraktion med vatten, etanol eller fetter
  • Fällning

Foder som är certifierade enligt kapitel 11 finns i produktlistan på KRAVs webbplats (www.krav.se/produkter). Fodermedel som är tillåtna enligt regel 11.4.4 finns på www.krav.se/tillatna-foder.

5.1.10.2 Salt i fodret

Du får komplettera fodret med koksalt och snäckskal.

5.1.10.3 Spårämnen, vitaminer och mineraler

Du ska använda spårämnen, vitaminer och mineraler från naturliga källor om du kan. De spårämnen, vitaminer och mineraler som är tillåtna hittar du i bilaga V och VI i förordning (EG) nr 889/2008. (EU).

Du får använda syntetiska fodertillsatser under en begränsad tid om följande tre villkor är uppfyllda (EU):

  • En veterinär har rekommenderat det.
  • Tillsatserna är nödvändiga för djurens hälsa.
  • Det saknas naturliga alternativ.

Sådana syntetiska fodertillsatser kan till exempel vara enzymer. (EU)

5.1.10.4 Aminosyror och urea

Du får inte använda renframställda aminosyror eller urea. (EU)

Du får en större avvikelse om du bryter mot regeln.

5.1.10.5 Foderkonserveringsmedel

De kemiska foderkonserveringsmedel som är tillåtna till grovfoder är myrsyra, propionsyra och ättiksyra. Du får även konservera spannmål med propionsyra. (EU)

5.1.10.6 Inga tillsatser till halm

Du får inte använda halm som är behandlad med ammoniak eller andra foderkonserveringsmedel. (EU)

5.1.10.7 Tillsatser vid ensilering

Du får använda följande tillsatser vid ensilering:

  • Bakteriepreparat (EU). Du får bara använda bakteriepreparat som innehåller natriumbensoat som konserveringsmedel i mjölkproduktion där du inte kan undvika problem med sporer på något annat sätt. (K).
  • Myrsyra, natriumformiat, propionsyra och ättiksyra (EU).
  • Enzymer (EU).
  • Melass i den mängd som behövs för ensilering (EU).

På KRAVs webbplats finns en lista över ensileringsmedel som är bedömda som tillåtna enligt denna regel av ett certifieringsorgan. Se www.krav.se/tillatna-ensileringsmedel.

5.1.10.8 Syrning av mjölk

För att syra mjölk får du använda syrad mjölk, till exempel filmjölk, bakteriekulturer och syrningsmedel av vegetabiliskt ursprung (K). Du får inte använda kemiska foderkonserveringsmedel som till exempel myrsyra, propionsyra och ättiksyra för att syra mjölk (EU).

5.1.11 Hälsa och skötsel

5.1.11.1 Tillsyn

Du ska ha god tillsyn över alla dina djur. (SL)

5.1.11.2 Djurens hälsa

Du ska arbeta förebyggande med djurhälsa genom att ge djuren goda miljöer och bra skötsel samt ha goda betes- och utfodringsrutiner. (EU)

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.1.11.3 Djurens renhet

Du ska hålla djuren rena. Djur som är kraftigt förorenade av gödsel eller får slaktanmärkningar som visar på bristande djuromsorg får inte KRAV-märkas. (K)

Slakterier är skyldiga att meddela djurhållarens certifieringsorgan om det finns slaktanmärkningar som tyder på bristande djuromsorg i besättningen (se regel 10.2.7)

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.1.11.4 Förebyggande hälsoarbete

Du ska kunna visa att du arbetar förebyggande och att djurens hälsa är god.

Du ska ha och följa en genomtänkt plan för strategiskt förebyggande djurhälsoarbete,. inklusive smittskydd. Planen ska åtminstone omfatta (K):

  • rutiner för smittskydd för besökare, samt vid in- och utförsel av djur till/från besättningen,
  • en plan för provtagningar som krävs för till exempel parasiter, eller för juverhälsa,
  • betesplanering för att bland annat minimera infektioner av inälvsparasiter och begränsa uppförökning av smitta på markerna,
  • eventuellt behov av karantän, vaccinationer eller andra åtgärder för att förbättra hälsan,
  • rengöring av stallar och desinfektion.
Hjälpmedel finns på KRAVs webb

Du hittar mallar för förebyggande hälsoarbete på www.krav.se/mallar-och-listor

5.1.11.5 Uppföljning med veterinär

Du ska ta hjälp av veterinär med det förebyggande hälsoarbetet om din produktion har (K):

  • onormalt hög dödlighet räknat för olika kategorier av djur
  • återkommande problem med sjukdom av visst slag
  • återkommande problem med hälta eller andra fysiska skador
  • ökande antal sjukdomsfall
  • ökande frekvens av besiktningsfynd enligt slaktskadestatistiken
  • andra brister som ditt certifieringsorgan bedömer att du ska åtgärda med hjälp av veterinär.

Du ska därefter tillsammans med din veterinär årligen följa upp åtgärderna i det förebyggande hälsoarbetet under minst 2 år. (K)

5.1.11.6 Omhändertagande av sjuka djur

Du ska omgående ta hand om djur som visar tecken på att vara sjuka eller skadade och ge dem den vård de behöver. Om det uppstår hälsostörningar som kan bero på brister i djurens miljö, skötsel eller utfodring ska du omedelbart åtgärda bristerna. Svårt sjuka djur som inte kan behandlas ska avlivas. (SL)

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.1.11.7 Injektioner med vitaminer och mineraler

En veterinär eller någon annan som är behörig får ge injektioner med vitamin- och mineralpreparat som en enstaka åtgärd. För att undvika att denna typ av problem återkommer ska du därefter komplettera fodret med vitaminer eller mineraler. I områden där halten av selen är dokumenterat låg får du i förebyggande syfte låta injicera djuren med selenpreparat. (K)

5.1.11.8 Rutinmässig eller förebyggande läkemedelsbehandling

Du får inte behandla dina djur rutinmässigt eller förebyggande med läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel (EU). Men det finns två undantag:

  • Du får använda vaccin om det finns ett uppenbart behov och andra behandlingsmetoder bedöms som sämre (EU). Du ska ha en plan över vilka vaccinationer som behövs i besättningen (K).
  • Du får använda smärtstillande medel och lokalbedövningsmedel vid ingrepp som avhorning och kastrering (EU).

    Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.1.11.9 Läkemedelsbehandling vid behov

Du ska använda läkemedel om det finns ett djurskyddsmässigt behov av det. Om du använder läkemedel eller veterinärmedicinska preparat ska du följa karenstiderna enligt reglerna 5.1.11.12 och 5.1.11.14. Du får även använda läkemedel eller vacciner som är framställda av eller med GMO. (EU)

Kor med konstaterat höga celltal får behandlas under sinperioden.

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.1.11.10 Parasitbekämpning

Parasitbekämpning med medicinska preparat får inte ske förebyggande utan bara när behov kan påvisas. Behovet kan du påvisa genom att ta prov som visar att djuren är infekterade av parasiter och/eller att behandling rekommenderats av veterinär. Du får inte använda preparat med långtidsverkan som flugbrickor och kapslar som placeras i våmmen eftersom de räknas som förebyggande behandlingar.

Beslut om parasitbekämpning ska grundas på en avvägning mellan god djuromsorg och målsättningen att inte vara beroende av kemiskt syntetiska läkemedel eller bidra till ökad resistens mot avmaskningsmedel.

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.1.11.11 Avmaskning med avermectiner

Du får bara använda avermectiner för avmaskning när andra preparat inte väntas ge önskad effekt. När djuren går på naturbetesmark ska du undvika preparat som innehåller svårnedbrytbara substanser som till exempel avermectiner. (K)

5.1.11.12 Karenstid vid läkemedelsbehandling

Om du använder preparat där Läkemedelsverket har fastställt en karenstid, ska du tillämpa en dubbelt så lång karenstid som den angivna. Om du använder ett preparat med noll dagars karenstid angiven eller där det saknas uppgift om karenstid ska du tillämpa 2 dygns karenstid. (EU)

Under karenstiden ska du särskilja de behandlade djurens mjölk och ägg från de friska djurens produkter. Mjölken och äggen från behandlade djur får inte levereras som KRAV-certifierade.

På behandlingskvittot som du får av veterinären framgår vilken karenstid preparatet har. Det är alltså den tiden du ska dubblera.

Behandlingar som är helt karensfria framgår av regel 5.1.11.13.

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.1.11.13 Karensfria preparat och behandlingar

Under förutsättning att preparaten du använder inte har en fastställd karenstid så är följande preparat och behandlingar karensfria (K):

  • Kalciumbehandling vid kalvningsförlamning
  • Blodsockerhöjande medel som propylenglykol om djuren saknar aptit
  • Kolpreparat
  • Injektioner med vitaminer och mineraler
  • Tvätt med desinfektionsmedel
  • Alla utvärtes behandlingar utom parasitbehandlingar
  • Vaccinationer

Preparat för utvärtes behandling får innehålla ingredienser baserade på mineralolja. (EU)

5.1.11.14 Karenstid vid upprepad läkemedelsbehandling

Vid vissa typer av upprepad läkemedelsbehandling ska djuren gå igenom en ny karenstid. Det gäller djur som blivit behandlade med kemiskt syntetiska läkemedel fler än 3 gånger under ett år, eller djur med kortare livslängd än 12 månader som behandlats mer än en gång under sin livstid. I dessa fall är karenstidens längd (EU):

  • 12 månader för nötkreatur, dock minst tre fjärdedelar av djurets livstid
  • 6 månader för grisar, får och getter
  • 6 månader för mjölkproduktion
  • 10 veckor för fjäderfä som ska gå till köttproduktion
  • 6 veckor för äggproduktion.

Som en behandling räknas alla de behandlingar som är avsedda att bota en och samma sjukdom. I antalet behandlingar ska du inte räkna in vaccinationer, parasitbekämpningar eller lokalbedövnings- och smärtstillande medel. Du ska inte heller räkna in obligatoriska behandlingar som är föreskrivna av myndigheter. (EU)

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.1.11.15 Stympning

Du får inte stympa djur. Under vissa förutsättningar får du dock låta kastrera kalvar och grisar samt avhorna djur så att de inte kan skada varandra. (SL)

Under respektive djurslag hittar du vilka förutsättningar som ska gälla..

Du får en större avvikelse om du inte följer regeln.

5.1.12 Hantering och transport

5.1.12.1 Ilastning, transport och urlastning

Du ska se till att alla djur utsätts för minimal fysisk och psykisk påfrestning när de lastas, transporteras och lastas ur. (EU)

Du ska kunna beskriva hur du hanterar djur för att minimera negativ påverkan vid lastning, transport och urlastning.

5.1.12.2 Sammanhållning av djurgrupper

Du ska undvika att sätta samman nya djurgrupper inför slakt. Om du ändå sätter samman nya djurgrupper bör du inte göra det senare än två veckor före transport, så att djurgruppen ska hinna etableras. (K)

5.1.13 Ull och hudar

5.1.13.1 Användning av KRAVs namn vid försäljning av ull eller hudar

Om du har KRAV-certifierad djurhållning och säljer dina egna produkter till konsument får du ange att ull eller hudar kommer från KRAV-certifierad produktion. (K)

5.1.13.2 Hur KRAVs namn får användas

Du får inte märka ull-, skinn- eller hudprodukter som KRAV-certifierade eller med KRAVs märke. När du märker eller marknadsför en hud från KRAV-certifierad djurproduktion får du exempelvis skriva ”Fårskinnet kommer från KRAV-certifierad djurhållning”. Ordet KRAV ska skrivas i versaler. (K)

5.1.13.3 Var märkningen får sitta

När du märker en hud får du göra det med insydda etiketter, med hängetikett, genom att märka den omslutande förpackningen eller genom prägling. (K)

5.1.13.4 Företag som berett ull eller hudar

Om du säljer beredda och märkta hudar eller ull ska du ange av vilket företag de beretts. (K)

Senast uppdaterad: 2017-02-08