Brist ger möjligheter

Joel Månsson och hans far ställer om gården utanför Lund och börjar odla potatis

Genom sin ökade konsumtion av ekologiskt utmanar konsumenterna det svenska lantbruket att satsa på KRAVcertifierad produktion.

Försäljningssiffrorna för ekologiskt ökade med 39 procent under 2015, enligt Ekoweb, och handeln tror på en fortsatt ökning. Men ekoproduktionen i det svenska lantbruket ökar inte lika fort. Åkermarken som är KRAV-certifierad eller i karens ökade bara med två procent under 2015. Å andra sidan har det funnits ett överskott av mjölk och kött att ta av.

Men för de råvaror där bristen varit störst har omställningen gått fort. 2015 var slaktkycklingarna 59 procent fler, slaktsvinen och värphönsen drygt 30 procent fler och arealen potatis betydligt större än 2014. Samtidigt finns det helt klart utrymme för fler att satsa eftersom ekomarknaden fortsätter att växa och kan komma att begränsas av brist. Fler konventionella behöver ställa om, men även du som redan har KRAV-certifierad produktion kan vinna på att göra förändringar i driften för att svara upp mot efterfrågan. Att komplettera med grönsaksodling kan till exempel vara intressant för växtodlare.

Butiks- och restaurangledet har fortfarande svårt att få tag i tillräckligt med mejerivaror som smör och ost, och i industriledet finns det brist på mjölkpulver. Det är även brist på humle och i viss mån på maltkorn, vilket leder till en begränsad produktion av KRAV-märkt öl. Fetter som till exempel rapsolja är också efterfrågade.

Restauranger har tidvis problem att få sina leveranser av KRAV-märkt nötkött. Det beror inte bara på att antalet KRAV-certifierade nötkreatur endast ökat med två procent under 2015, utan också på att det fortfarande finns KRAV-certifierade djur som säljs till slakt som konventionella.

Här kan du få stöd

Läs mer

Bild: Joel Månsson ser möjligheter i den starkt växande efterfrågan på KRAV-märkt. Han och hans far Anders Ställer om familjens gård på 125 hektar utanför Lund. I år ska de börja odla KRAV-certifierade rödbetor, potatis och rotselleri.
Foto: Simon Månsson

Texten är skriven: 2016-04-12

Senast uppdaterad: 2016-05-11