Martin Johansson: Vi tjänar pengar på bete och små utgifter

Det är försommar i halländsk mellanbygd. Det böljande åkerlandskapet bryts av med bokskogar och betesmarker med stora ekar.

Allt är friskt och grönt och marken är mjuk och lagom fuktig. På gården Stommen i Köinge betar Martin Johanssons mjölkkor och den lilla fårflocken.

– Vi är nöjda med betesdriften och tjänar pengar under betessäsongen. För att utnyttja betet maximalt gäller det att släppa korna tidigt på våren och våga både låta mjölkproduktionen sjunka ibland och minska på stödutfodringen inne, säger Martin.

Martin och hans pappa Bengt äger och driver gården ihop sedan 2004. Fram till dess hade Bengt arrenderat gården. Martin beskriver sig själv som ett ”arrendebarn” som har lärts upp på ett företagande präglat av små investeringar. Den gamla ladugården har plats för 35 uppbundna kor. Men 2002, när Bengt och Martin av en slump hittade en annons i ATL om ett utemjölkningsstall från 60-talet, öppnades möjligheter för att utöka besättningen utan stora investeringar.

– Vi har gått över till att ha alla kalvningar mellan februari och maj och kan ha 50-60 mjölkande kor på sommaren. Under vintern fungerar det att ha lågmjölkare och sinkor på djupströbädd. Vi har haft väldigt låga kostnader för byggnader, säger Martin.

Utfodringen sker med enbart egenproducerat foder. I växtföljden ingår tre år vall och två år spannmål eller baljväxter.  Kraftfodergivorna är låga. Som mest, strax innan betessläpp, ger Martin de nykalvade korna 8 kg kraftfoder bestående av en tredjedel ärter och resten spannmål. Under betesperioden drar han ner stödutfodringen rejält.

– Just nu får de 3-4 kg spannmål och 1-2 kg ensilage. Resten får de beta. De två senaste åren har vi haft dåliga spannmålsskördar, så då drog vi ner mycket på kraftfodret. Under en period i höstas gav vi inget alls. När man räknar på det så ger det inget ekonomiskt netto att köpa in foder för att hålla uppe mjölkproduktionen. Med mycket grovfoder får man friskare kor också, säger Martin.

Martin tror att idén om att ha en anläggning för sommarmjölkning på enbart bete skulle kunna användas för lågmjölkare även på större gårdar.

– Det öppnar möjligheter för att skörda en del av fodret nära gården, vilket sparar mycket dieselkostnader, säger Martin.

Systemet med vårkalvningar gör det möjligt att även föda upp kalvarna på bete.

– Många upplever problem med att ha kalvar på bete, men jag försöker få ut dem så tidigt som möjligt. Små kalvar är faktiskt otroligt duktiga betare. Förra året födde jag upp i stort sett nyavvanda kalvar enbart på åkermarksbete. Det krävs en dunge eller annat väderskydd på betet, men det går, säger Martin.

Stommen är den enda KRAV-certifierade mjölkgården i Halland som har uppbundna kor. För att kunna fortsätta med ekologisk produktion måste de börja rasta korna i höst när de tagit in dem för vintern. Martin tycker att detta krav har aviserats under så pass lång tid att det är rimligt att man inte ger fler dispenser.

– Rastningen kommer säkert att fungera för de smågårdar som inte vill investera i nya byggnader. Och många kor mår säkert bra av rastningen.

Det är ännu ovisst hur framtiden kommer att se ut på Stommen om några år när Bengt går i pension.

– Jag vet att korna kommer att vara kvar några år till, men sedan står jag inför ett vägval. Jag vill fortsätta med lantbruket, men kanske blir lantbruket en bas och så kan jag tjäna pengar på något annat, säger Martin.

För att utnyttja betet maximalt gäller det att släppa korna tidigt på våren och våga både låta mjölkproduktionen sjunka ibland och minska på stödutfodringen inne, säger Martin.
Senast uppdaterad: 2015-04-22